SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1908  
DATUM da3tum2 (da`tum Weste), sbst.1, n., äfv. r. (n. G. I:s reg. 13: 302 (1541), Sahlstedt, Weste, Dalin (1850), Lundell osv.; r. l. m. Bidr. t. Söderm. ä. kulturh. 12: 45 (1595), Oxenst. brefv. 5: 260 (1623), Skogman Eug. 1: 56 (1854), Quennerstedt Karol. krig. dagb. 2: XII (1903), Sylwan Mod. press. 1 (1906)); i best. anv. vanl. utan slutartikel, hvard. äfv. -et (RARP 7: 165 (1660), Fries Ad. familjelif 2: 201 (efter handl. fr. 1757)), stundom (ss. r.) -en; pl. data, äfv. = (Hist. handl. XIII. 1: 199 (1565)) ((†) dater Rudbeck Bref 220 (1685)); i best. anv. i pl. vanl. utan slutartikel, hvard. stundom datumen;
l. DATO da32, n. l. r. (n. Gustaf ii Adolf 144 (1617) osv.; r. l. m. Oxenst. brefv. 9: 601 (1634), Rosenfeldt Nav. 83, 84 (1693; men s. 73 ss. n.), Växiö rådstur. prot. 15 mars 1731, Geijerstam Medus. 144 (1895), Cavallin Kipling Gadsby 40 (1897), Wrangel Brinkman VIII (1906) m. fl.); best. -t, ss. r. -n; i best. anv. äfv. utan slutartikel (jfr 2 e); pl. -n, sällan = (Bremer Pres. 333 (1834)).
Ordformer
(data G. I:s reg. 6: 112 (1529). dathe Därs. 20: 37 (1549). Anm. 1:o Formen dato är eg. den lat. dativ-ablativformen af datum, från början använd i sht efter prep. af, från, efter (jfr lat. de dato). Ss. en (regelbunden) böjningsform af datum har den också, åtm. af lexikograferna, uppfattats nästan ända ned till våra dagar. Jfr: Latinska böjningsformen Dato brukas ofta efter prepositionerna från och efter, t. ex.: Från dato ... Nyttjas äfv. ofta i dagligt tal, ehuru mindre riktigt, för ordets öfriga ställningar, t. ex.: Till dato har allt gått bra; hvad ha vi för dato i dag? Dalin (1850). En uppslagsform dato med själfständig böjning upptages först af Sundén (1885), som betraktar den som hufvudform. SAOL (1889, 1900) upptager datum o. dato ss. skilda artiklar. Ännu användes emellertid formen dato, i öfverensstämmelse med sitt ursprung, företrädesvis efter prep. I uttr. till(s) dato o. från dato (se 2 e nedan) har den blifvit normalform, under det i alla andra ställningar i sg. datum numera torde vara vanligare o. särsk. i 2 f är den enda möjliga. Ss. pl. till dato användes helst den mot datum svarande pl. data. 2:o I äldsta nysv. förekommer ordet ngn gg med fullständig lat. böjning. datis (dat. pl.) G. I:s reg. 6: 112 (1529), 9: 152 (1534); på båda ställena med bet. af sg.)
Etymologi
[jfr mnt. date, n., t. datum, n., i ä. tid äfv. m., fr. date, f., hvaraf eng. date; jfr äfv. it., span. o. port. data; af mlat. datum (med underförstådt: scriptum, decretum osv.), resp. data (med underförstådt: epistola l. litera) l. datæ (med underförstådt literæ), p. pf. n., resp. f. sg. l. pl. af dare, gifva (jfr DATIV), urspr. användt i slutformler i bref, regeringshandlingar o. andra dokument tillsamman med en orts- o. tidsuppgift för att angifva, hvar o. när den ifrågavarande handlingen är affattad l. nedskrifven l. utfärdad osv., ett bruk som sannol. går tillbaka till två olika anv. af dare i lat., näml. dels sådana uttr. som dare alicui literas, skicka l. ställa l. rikta ett bref till ngn, dels sådana som dare leges o. d., stifta, fastställa lag o. d. Den nämnda anv. af lat. datum fortlefver i sv. långt in i nyare tid, icke blott i handlingar som äro affattade på latin, utan äfv. i sådana som äro skrifna på sv., hvarvid orts- o. tidsbestämningarna dels äfvenledes återgifvas på latin dels äro skrifna på sv., t. ex.: Datum holmis Jn Crastino inuentionis sancte Crucis. G. I:s reg. 2: 110 (1525); Datum paa wort slot stokholm fredaghen för pingxdagadag Aar etc XXV. Därs. 135; Datum j hundradhe niyo och sextiyonde årena, j Konung Demetrij tijdh. 2 Mack. 1: 10 (Bib. 1541); Datum Stockholm den 21 Januarij åhr 1647. RARP 4: 96; jfr äfv. de i juridisk stil ännu brukliga formlerna datum ut supra l. ut retro osv. Jfr GIFVA. — Om förh. mellan formerna datum o. dato se anm. 1:o ofvan. — Formen data är troligen lat. f. sg. l. n. pl. med bet. af sg. — Formen dathe är antingen lat. f. pl. med bet. af sg. l. lånad från mnt. — Ordets stundom framträdande mask. l. reala genus beror väl dels på t. inflytande (i ä. tid), dels på inverkan från det i vissa anv. synonyma DAG. — jfr DATUM, sbst.2 o. sbst.3]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] på ett bref l. dokument af annat slag tecknad (till år, månad o. dag bestämd) uppgift om när (o. hvar) detsamma är utfärdadt l. affattadt l. nedskrifvet osv.; dagteckning, datering; ofta utan skarp gräns öfvergående i o. därför svårt att skilja från 2. Hvad l. hvilket datum har brefvet? Kungörelsens datum är den 2 juni 1901. Skrifva l. sätta l. tillsätta osv. datum på (en handling l. ett bref osv.). Brefvet saknar datum. Förse (ett bref osv.) med datum. Dokumentet har l. bär falskt, felaktigt, riktigt l. oriktigt datum. Misstag, misskrifning på datum. Wij haffue vndfongit ederss scriffuelse med Dato Torsdag nest effther S: Olaff Konungs. G. I:s reg. 9: 248 (1534). Att datum ett (för uti?) hans register icke ähre så in schriffne såssom Kong:e M:ttz register innehölle. Hist. handl. XIII. 1: 199 (1565). Anthen skulle Frijherrarne sittia effter sine (friherre-)breffs data, eller såsom the stodhe i Rådhet thill, eller effter matrikelen. RARP V. 1: 4 (1652). (Man) skrifver datum (i ett bref) ungefär, midt emot sit namn, til vänstra brädden. Biurman Brefst. 24 (1729, 1767). Palmblad (1811) i Bref rör. N. Skol. hist. 249. En plan till revolutionen hade Kronprinsen redan utkastat. Den bär datum af den 9 Mars 1768. Geijer Gust. pap. 1: 70 (1843). Dess (dvs. brefvets) datum innehåller .. blott orten och årtalet, och detta senare icke ens fullt tydligt. P. E. Svedbom i Frey 1848, s. 143. Under datum af den 1 Jan. Dalin (1850). Afskicka ett bref utan datum. Cavallin (1875). Ordinantian, som bar sitt gamla dato af d. 16 Mars. Annerstedt UUHist. 1: 67 (1877). Jag såg på daton att det (dvs. brefvet) var skrifvet under den mellantid, som jag icke kände. Geijerstam Medus. 144 (1895). — (mindre br.) Ställa under äldre — sednare datum. (fr.) Antidater. Postdater. Nordforss (1805).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] med afs. på sin plats i månad o. år bestämd dag (eg. på hvilken ett bref l. dokument blifvit utfärdadt l. skrifvet osv., sedan i allm. på hvilken ngt tilldragit l. tilldrager sig osv.); plats i månaden o. året som en viss dag intager; ordningsnummer som angifver denna plats; månadsdag. Af hvad datum (l. dato) är brefvet? Hvad är det för datum i dag? Hvad l. hvilket datum ha vi i dag? Hvad datum var det han kom? Tre wikne (dvs. veckors) dag, Reknande i fra data tesse breffues. G. I:s reg. 6: 112 (1529). Eth fult år i frå Dato thetta breffs. Därs. 11: 174 (1536). Thet och nu aff thette breffz dathe begynnes och angå (dvs. börja) skall. Därs. 20: 37 (1549). Trij åhrs respijtt efter then datum. Bidr. t. Söderm. ä. kulturh. 12: 45 (1595). Intill den Datum, som Herredagen blef hollen. SUFH 2: 209 (1605). Ett Förbundzbreeff .., som ifrån föreskreffne dato, skulle til ewigh åhr och tijdh fulsträckt (dvs. följdt) och hollet bliffua. Tegel G. I 2: 128 (1622). Räcknandes ifrån dett dato som han skadan på sin Rustning (dvs. rusttjänsthållande) lidit haf(ve)r. RARP 3: 407 (1644). På samma Datum infaller i åhr Medfaste Thorszdag. Voigt Alm. 1690, s. A 15 a. D(e)n 22 Hvar iag hoos Lieutenanten Mårthen Silvius .. Kom samma Dato igen. S. Löfving (1730) i Handl. Finl. öden 1: 433. Till utsatt dato i Aprill. Stenhammar 161 (1798). Sex månader från .. det laga kraftvundna utslagets datum. Calonius 3: 112 (1804). Försvinnandet från den mördade modren skedde en dag, hvars datum står här i brefvet. Almqvist Drottn. j. 373 (1834). Inregistrera en akt under det datum, då den inlemnades. Dalin (1850); jfr 1. Åtskilliga (bref) af senare datum. Atterbom (1854) hos Dahlgren 2 Ransäter 181. Hvar gång tolfskottet gick, strök jag ut en dato (i almanackan). Cavallin Kipling Gadsby 40 (1897). Den 9 Juli 1703 — med hvilken datum man kan säga att den egentliga dagboken slutar. Quennerstedt Karol. krig. dagb. 2: XII (1903). Vår vanliga kredit är 3 månader från fakturans datum med 5 % diskont. Handelstermer 12 (1904). jfr: En händelses datum angifves .. genom 1:o) årets ordningstal, 2:o) dygnets plats inom detta år, 3:o) det tal, som inom dygnet nogare utmärker det ögonblick, då händelsen timat. Lindhagen Astr. 367 (1858). — jfr AFSÄNDNINGS-, ANKOMST-, INVIGNINGS-, STÄMPEL-, TILLTRÄDES-, UTNÄMNINGS-, UTSTÄLLNINGS-DATUM m. fl. — särsk.
a) i numera obr. förb. Datum och åårtallet uthaf hans capitulasion. Karl xi (1690) i Hist. handl. XVIII. 2: 77. Dito Dato (dvs. sagda, samma dato) Säglade vij hela Natten på Åhlands haf. S. Löfving (1730) i Handl. Finl. öden 1: 416. Dito dato. Publ. handl. 7: 5586 (1779).
b) i förb. dag och datum (jfr e slutet). Rosenfeldt Nav. 62 (1693). 2 RARP 4: 366 (1727). Lind (1749; under beyschreiben). Schultze Fisk. 254 (1778). Weste (1807). se för öfr. DAG I 3 a η slutet (sp. 24).
c) (numera föga br.) i uttr. det datum, den dagen, o. efter, från, till (osv.) detta datum (l. dato), efter, från, till (osv.) denna l. innevarande dag, från, till (osv.) i dag (jfr e). I fraå tettha Datum i thrij åår. G. I:s reg. 13: 302 (1541). Emellen dette dato och Michaelis. A. Oxenstierna 2: 203 (1614). Han skall fulgiöra Eden om en Månadtz dag efter dato thetta. Växiö rådstur. prot. 1652, s. 719. Klockan 2 efter middagen på detta dato kom R(idderskapet) och A(deln) på Ridderhuset tillsamman. RARP 6: 67 (1657). Wicht och Måhl hafwer och til denne Dato warit oförfalskat och ingen til Præjuditz. HSH 31: 458 (1662). Den dato. Rosenfeldt Nav. 84 (1693). Ifrån Bårgare-Ståndet kom et Extractum Protocolli af detta dato. 2 RARP 4: 25 (1726). Underr. om it. bokhåll. 15 (1738). Thorild 3: 415 (1794).
d) i uttr. från (osv.) denna dags dato, se DAG I 3 a λ α' slutet (sp. 25); samt dags datum, till dags dato, se DAG I 3 d γ (sp. 31).
e) [jfr t. bis dato, till dato, eng. after date, fr. de date, från dato] i obest. sg. i pregnant anv., i uttr. till(s) (förr äfv. intill) dato, (i sht) förr äfv. datum, till denna l. innevarande dag, till i dag; äfv. i utvidgad anv.: hittills, hitintills; samt (mindre br. utom i fackspråk; jfr äfv. anm. nedan) från dato, från denna l. innevarande dag (räknadt) (jfr c). RARP 1: 69 (1628). Huilken gård Joen Berg till dato häfdat och brukat hafuer. Växiö rådstur. prot. 1655, s. 968-9. Oansedt jag .. sökt i godo förmå bemälte Herr N. at samma gods .. återställa och afträda, har han sådant in til datum vägrat. Biurman Brefst. 10 (1729, 1767). Jag (har) til datum så stått på min post, at jag ei vet förevita mig något. Nordberg K. XII 1: 184 (1740). Kongl. Maj:t har tills dato .. Sjelf bestridt Riksgälden. Ad. prot. 1789, s. 701. Hon, som jag till maka fick / Och äger i behåll till dato. Lenngren 137 (1795). Det är det ömkligaste jag tills dato skrifvit. Tegnér 5: 68 (1810). Datoväxlar .. äro betalbara viss tid från utställandet (från dato). Aldén Medb. 4: 99 (1885, 1896). Till dato har ingen kunnat uppvisa en annan inre grund för pligtkänslan (än religionen). Fahlbeck Stånd 159 (1892). De till dato uppgjorda leveranserna gå sin jämna gång. PT 1905, nr 212 A, s. 3. — särsk. i förb. med ordet dag (jfr b ofvan), se DAG I 3 a η β' (sp. 24).
Anm. I affärsspråket användes ordet dato ensamt dels i bet.: innevarande dag, i dag, dels (i sht i kontexten till växlar) i bet.: från innevarande dag (räknadt), från dato; i senare fallet användes i samma bet. också den i lat. form bildade frasen a dato [jfr motsv. anv. af t. dato, a dato, fr. à date, it. data]. Tre månader a dato behagade Ni emot denna solaväxel betala till mig själf eller order osv. (vanligt växelformulär). Underr. om it. bokhåll. 43 (1738). Åstrand (1855). Jungberg (1873). Att föreståndaren för vår firma Herr (N. N.) .. dato afgått från denna sin befattning varder härmed .. tillkännagifvet. PT 1903, nr 186, s. 4. Skrif en förbindelse, på t. ex. två månader a dato. Ramsay Fr. barnaår 7: 180 (1906). jfr: (Uttr.) 90 d. d. eller d/d (nittio dagars dato) .. förekommer å vexlar och betyder, att vexelns förfallotid inträffar 90 dagar från dess utgifningsdag. Smedman Kont. 7: 22 (1874, 1890).
f) i sht i pl., närmande sig bet.: uppgift(er) om hvilket år, hvilken månad o. dag ngt tilldragit sig; daguppgift(er); stundom allmännare: (så noggrant som möjligt bestämd) tidsuppgift; äfv. med tanke på hvad som händt under ifrågavarande tid (jfr DATUM, sbst.2). Evangelierna bestämma data med stor noggrannhet. Agardh Theol. skr. 2: 32 (1842, 1856). Den gamla tröttnade inte att påminna om alla märkvärdiga data i sin gosses lefnad. Wetterbergh Altart. 89 (1848). Det mekaniska inlärandet af ord och data var honom ständigt motbjudande. G. Claëson (1860) hos Claëson 1: X. Här är icke stället att gifva en vidlyftigare teckning af Skyttes person och verksamhet, jag vill blott erinra om några händelser och data i hans lif. Annerstedt UUHist. 1: 195 (1877). Några andra biografiska bidrag än blott de torra data. De Geer Minnen 2: 170 (1892). Vi kunna icke här anföra alla data, som röra hans militära befordringar och hans hofcharger. Paulson Minnestal 72 (1899). — jfr LEFNADS-DATA.
g) [efter fr. prendre date, bestämma datum (för ngt), annotera datum (för ngt i syfte att skydda sin prioritetsrätt)] (†) i uttr. taga datum, i fråga om vetenskapligt arbete o. d.: lämna preliminärt meddelande (för att skydda sin prioritetsrätt). Som Dumas således tagit datum, på åtskilliga af de väsendtligaste delar, som skulle utgöra fortsättningen af mitt arbete, ansåg jag mig böra afbryta det, för att undvika det slags collision, som alltid förberedes genom hvad man kallar taga datum. Berzelius Årsber. t. VetA 1827, s. 85.
3) [jfr eng. the Torres Vermejos are of a date much anterior to the Alhambra o. d., fr. une nouvelle de fraîche date, une liaison de vieille date osv.] i utvidgad anv.: tidpunkt l. tid (från hvilken ngt förskrifver sig l. kan räkna sin uppkomst o. d.); särsk. i uttr. (ngt är) af gammalt l. ungt, tidigt l. sent osv. datum (l. dato). Följande tvenne bref, som äro af redan gammalt datum. Leopold 3: 122 (1798, 1816). Den (dvs. byggnaden) är af ett ganska modernt dato. Gosselman N. Amer. 1: 56 (1835). En utförlig priskurant af möjligaste färsk datum. Skogman Eug. 1: 56 (1854). Kostymens datum omkring 1848. Nyblom M. Twain 1: 76 (1873). Urskriftens datum (kan icke sättas) senare än 17:de årh. f. K. E. H. Tegnér i UVTF 12: 106 (1875). Härtill kommo åtskilliga andra anledningar till missnöje .. af äldre eller nyare datum. Odhner G. III 1: 546 (1885). Den .. norra portalen (i Uppsala damkyrka) .. är af senare datum (än den södra). C. R. Nyblom hos Schück o. Lundahl Läseb. I. 1: 115 (1901). Bortsedt från enväldets ännu kvarlefvande statsskick i Ryssland och Turkiet äro de nutida författningarna på ett par undantag när af sen datum. Fahlbeck Sv:s förf. 3 (1904). — (†) tidpunkt, tid i allm. Frå thenne tijdz dato, och till ewig tijdh. G. I:s reg. 13: 146 (1540).
Ssgr: A: DATO-BLOCK, -KOLUMN, -PRESS, -RÄKNING, -STÄMPEL, -UR, -VISARE, se B.
-VÄXEL30~20. [jfr anm. under 2 e] handel. o. bankv. växel hvars förfallotid räknas från utställningsdagen; jfr AVISO-, AVISTA-, SIKT-VÄXEL. Åstrand (1855; under dato). Jungberg (1873). Smedman Kont. 7 (1874). Advokaten 711 (1902).
B: (2) DATUM-BLOCK30~2. (dato-) samling af öfver hvarandra ordnade o. till ett s. k. block sammanhäftade blad, innehållande hvart och ett almanacksuppgifter för en af årets dagar (särsk. den ifrågavarande dagens ordningsnummer i månaden) samt afsedda att ett o. ett för hvarje gången dag afrifvas l. borttagas; jfr -VISARE 2. På väggalmanackornas datoblock meddelas för hvarje dag uppgift om det antal dagar af året som gått, och det antal som återstår. SD 1893, nr 9, s. 3. PT 1897, nr 298 A, s. 3. —
-GRÄNS~2. benämning på den i Stilla Hafvet från pol till pol, teoretiskt (den s. k. nautiska datumgränsen) på 180 % från Greenwich gående, men i verkligheten (den s. k. historiska l. faktiska datumgränsen) buktiga gräns(linje) vid hvilken samma datum räknas två dagar i rad af dem som segla åt öster, medan en dag öfverhoppas af dem som segla åt väster, för att de seglandes dagräkning må öfverensstämma med de orters där de befinna sig. Alm. f. alla 1899, s. 71. 2 NF (1906).
-KOLUMN~02. (dato- Smedman) kolumn (i affärs- l. räkenskapsbok o. d.) afsedd för anteckningar om datum (för de olika posterna osv.). (Orderboken) inrättas lämpligast endast med datokolumn. Smedman Kont. 1: 18 (1872, 1883). Hänvisningar .. förekomma mellan hufvudboken och dess journal (genom blyertsanteckningar i datumkolumnen). Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1897, s. 190. —
-ORT~2. jfr DATERA 1 b. SvD 1900, nr 36, s. 1.
(1) -PRESS~2. (dato-) särsk. järnv. apparat medelst hvilken biljetter förses med stämpel innehållande uppgift om det datum på hvilket de sålts; jfr -STÄMPEL 1. Tidn. f. lev. 1903, nr 42, s. 1.
(1) -PÅTECKNING~020. Datumpåteckningen, som göres å sjelfva (post)anvisningen, gifver denna ny giltighetstid. SFS 1892, nr 62, s. 92. —
-RÄKNING~20. (dato-) För dem (dvs. de sv. knektarna på Karl XII:s tid) var .. års-taflan tydligare afdelad genom kyrkliga högtider och med bemärkelsedagar än genom datoräkning. Quennerstedt Karol. krig. dagb. 3: XXII (1907).
(1) -STIL(AR)~2. rörlig(a) typ(er) till insättande i datumstämpel. Vaktbetjenten åligger .. att till postkupén medföra .. (bl. a.) datumstilar till kupéns brefstämpel. Geijer Postförf. 256 (1890).
(1) -STÄMPEL~20. (dato- FFS 1902, nr 12, s. 5)
1) apparat afsedd att på en viss handling trycka uppgift om datum (för dess utfärdande l. mottagande osv.); jfr -PRESS. (Frimärken) makuleras .. medelst aftryck i trycksvärta af postanstaltens namn- och datum-stämpel. Posthandb. VII (1858). SFS 1892, nr 62, s. 36. Kautschukstämplar, Metallstämplar, Datumstämplar. SDS 1900, nr 7, s. 2.
2) om själfva stämpelaftrycket. Brefvets datumstämpel var mycket otydlig. Hvarje inkommande handling förses med datumstämpel. Geijer Postförf. 315 (1890). Kortet åsatta sparmärken makuleras .. med datostämpel eller genom påteckning med bläck. FFS 1902, nr 12, s. 5; jfr 1.
-STÄMPLING~20. jfr -STÄMPEL. Apparat för datumstämpling .. af (järnvägs-) biljetter. PT 1905, nr 23 A, s. 1.
(2) -UR~2. (dato- SD(L)) ur som visar datum. I Haldamontren ser man bland den bekanta fabrikens nyaste alster .. s. k. ”dato-ur”. SD(L) 1897, nr 247, s. 3. 2 Uppf. b. 6: 505 (1904).
(2) -VISARE~200. (dato- DA)
1) å vissa ur: visare som angifver datum. Uret hade .. silfver-tafla, som visade datum, .. datumvisaren stod på 10:de. SP 1780, s. 4. Ett Silfver-Fick-Ur, med .. Dato-visare. DA 1824, nr 157, s. 9. Almroth Karmarsch 659 (1839). jfr: (himmels-) globen fanns en datumvisare .., som angaf den 13 Augusti. Strindberg Inferno 65 (1897).
2) (vägg- l. bords-)almanack så inrättad, att antingen gm afrifvande l. borttagande för hvarje dag af ett blad (jfr -BLOCK) l. gm kringvridning l. dyl. den innevarande dagens ordningsnummer (o. veckonamn osv.) står (ensamt) synligt; äfv. om på annat sätt inrättade, enklare kalendarier. Prisbilliga .. Datumvisare & Almanackor. N. Pressen 1894, nr 3, s. 4. Eleonore rifver bort bladen från datumvisaren och kastar dem. SDS 1901, nr 75, s. 2.
Spoiler title