SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1906  
DALIG da3lig2, adj.
Etymologi
[afl. af DAL, sbst.1; jfr t. thalicht]
(numera knappast br.) som liknar en dal; insänkt, insjunken, hålig. En Åker måste man väl altid börja midt på at köra, eljest blir han dalig. Brauner Tankar om åker 24 (1752). Carleson Hush. 572 (1756).
Spoiler title
Spoiler content