SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1918  
DISTRIKT distrik4t (distri´ct Weste), n. ((†) m. l. r. Gustaf II Adolf 532 (1629), Nordberg C. XII 1: 151 (1740)); best. -et (ss. m. l. r. -en); pl. = l. -er.
Ordformer
(förr ofta skrifvet district. destrict C. G. Mörner (1702) i Karol. krig. dagb. 8: 8, A. Pihlström (1714) i Hist. handl. XVIII. 4: 73; districht OSPT 1687, nr 32, s. 7; destick J. J. Crafoord (1709) i Karol. krig. dagb. 3: 111)
Etymologi
[jfr holl., t., eng. o. fr. district, af mlat. districtus, dömande, rättskipning, domsrätt (inom ett visst område), område som ligger under en länsherres domsrätt, af lat. distringere, draga l. spänna l. snöra åtskils, mlat. äfv.: tvinga ngn till ngt gm böter l. straff o. d., af dis-, itu, isär, åtskils (jfr DI-), o. stringere, draga åt, snöra ihop (jfr STRIKT, STRIKTUR, STRINGENT, STRÄNG, sbst. o. adj.)]
1) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] område som af vederbörande afdelats med hänsyn till ngn viss (under den afdelande myndigheten sorterande) verksamhet l. till där rådande särskilda förhållanden; förvaltningsområde, tjänstgöringsområde, verksamhetsområde; äfv.: område som i administrativt l. politiskt osv. hänseende utgör en enhet. (Prostarna) Skola .. sielfwe vptaga de ringare saker, som i deres districter förefalla kunna och them afskeedha (dvs. afgöra), på thett at capitlet icke alt för myckit .. blifwer beswäradt. Sv. synodalakter 1: 74 (1646). Hvar och en Jacht-Lieutenant (skall) uti sitt tilordnade District .. hafva en noga upsicht .. uppå alla Jn- och utgående Fahrkåstar. Regl. f. sjötullsbetjente 1724, § 1. Det brukets (behof af skog), inom hvilkets tilldelta distrikt .. hemmanet är beläget. Hultin Bergsh. i Finl. 95 (i handl. fr. 1734). I äldsta tider delades Ægypten i 36 Nomi (districter), som voro lika många stater. Palmblad Lärob. i geogr. 334 (1835). Hvarje domsaga på landet utgör ett (val-)distrikt. De Geer Ny RO 1865, s. 9. Jag får väl, så snart jag kan göra nytta, / söka ett annat distrikt och flytta. Melin Dikt. 2: 140 (1904; yttradt af en länsman). — jfr ALLMÄNNINGS-, AMTMANS-, ARBETS-, BEREDNINGS-, BERGMÄSTAR(E)-, BEVAKNINGS-, BEVILLNINGS-, BEVÄRINGS-, BRAND-, BÅTSMANS-, DYKERI-, DÖFSTUMSKOL-, FÖRVALTNINGS-, INSPEKTIONS-, JUSTERINGS-, JÄRNVÄGS-, KONSULS-, LINJE-, LOTS-, LÄKAR(E)-, LÄNSMANS-, MAGASINS-, MILITÄR-, PENSIONS-, POLIS-, POST-, POSTINSPEKTIONS-, PROVINSIALLÄKAR(E)-, SJUKVÅRDS-, SKOGSVÅRDS-, SKOL-, TAXERINGS-, TELEGRAF-, TJÄNSTGÖRINGS-, TRAFIK-, TULL-, TULLKAMMAR(E)-, VAL-, VÄG- O. VATTENBYGGNADS-, VÄGHÅLLNINGS-, ÖFVERJÄGMÄSTAR(E)-DISTRIKT m. fl. — särsk.
a) [efter motsv. anv. i eng.] om lokalt begränsad underafdelning inom nykterhetsorganisation, religiös sekt l. dyl. (Metodist-)Samfundet är inom St. Britannien och Irland och de flesta missionerna fördeladt i Distrikter. L. A. Anjou i Frey 1841, s. 15. Under arbetsåret 1881—1882 .. verkställdes storlogeområdets indelning i distrikt. Petersson Goodtempl. hist. 45 (1903).
b) sport. inom den sv. idrottsorganisationen; särsk. om underafdelning af fotbollssektionen i de sv. gymnastik- o. idrottsföreningarnas riksförbund. Om täflan anordnas mellan distrikten genom kombinerade lag, må distrikt låta representera sig genom spelare tillhörande förening inom distriktet. Best. rör. fotbollssp. admin. 1905, s. 11.
Anm. till 1. Den i ordböcker (t. ex. Pfeiffer (1837), Dalin (1850)) upptagna bet.: domsaga [jfr motsv. anv. i t. (Wikforss (1804)), eng. o. fr.] har sannol. aldrig förekommit i fråga om sv. förh.
2) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] mer l. mindre skarpt afgränsadt område som karakteriseras af vissa näringar l. vissa naturalster (ss. stenkol, skog osv.) l. af viss befolkning l. dyl.; i sht ss. efterled i ssgr. Uppf. b. 6: 320 (1875). Arbetsdelningen i särskilda företag .. har till följd att stora arbetaremassor hopas i vissa distrikt. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 219 (1891). (Kol-)Distriktets medelpunkter äro storstäderna Birmingham och Wolwerhampton. Torpson Eur. 1: 33 (1895). — jfr AGRIKULTUR-, ARBETAR(E)-, BET-, BETODLINGS-, BOMULLS-, DIAMANT-, FABRIKS-, GRUF-, GULD-, INDUSTRI-, JORDBRUKS-, JUDE-, JÄRN-, KOL-, MANUFAKTUR-, NEGER-, SKOGS-, STENKOLS-, VIN-, VINODLAR(E)-DISTRIKT m. fl.
3) [jfr motsv. anv. i mlat.] (numera föga br.) allmännare: område; trakt; landsträcka, stycke land. Fiendens armeer äro beswärade medh een lång district och månge guarnisoner. Gustaf II Adolf 532 (1629). Är bäst, at I härier .. och bräner rundt i kring och giörer landet i een stor District aldeles öde. Carl XII Bref 247 (1703). Uti intet land på hela jorden har Naturen på så liten district nedlagt så stor och mångfaldig Rikedom, som här (i Sverge). Sedolär. Mercur. 3: nr 2, s. 4 (1731). De enda (väderleks-)anteckningar jag innom .. (Åreskutans) eget district kunnat öfverkomma. C. J. Hartman i VetAH 1814, s. 80. Dalin (1850). Distriktet tillhör fursten af Canino. Böttiger 4: 204 (1857, 1869). — bildl. (†) Schneider har fåfängt varit här två eller tre gånger uppå denna District (näml. för att begära manuskript). Dalin Arg. 1: nr 35, s. 2 (1733) [jfr liknande anv. af GEBIT].
Sammansättningar.
Anm. I nykterhetsordnarnas facklitteratur är ssgstypen A fortfarande den vanliga, säkerligen på grund af påverkan från engelskan.
A (numera föga br.; jfr anm.): DISTRIKT-CHEF, -DEPUTERAD, -FÖRDELNING, -FÖRENING, -FÖRVALTARE, -INDELNING, -INGENJÖR, -KLAFF, -KONSTAPEL, -LOGE, -LÄKARE, -MAGASIN, -MEJERI, -MÖTE, -RÅD, -SEKRETERARE, -SKOLA, -SPRUTA, -STYRELSE, -TEMPEL, -VIS, se B.
B (till 1): DISTRIKTS-ADJUTANT. (förr) i väg- o. vattenbyggnadskåren. Sv:s o. Norriges cal. 1853, s. 305. Sv:s statskal. 1882, afd. 418. —
-APOTEKARE. (förr) benämning på de i enlighet med apotekaresocietetens stadgar af 1837 (hvilka officiellt upphäfdes 1881, men redan tidigare hade upphört att tillämpas i detta fall) af apotekarna inom de olika distrikten utsedda förtroendemän som hade att uppbära årsafgiften för apoteken. Ahlberg Farm. hist. 262 (i handl. fr. 1837).
-BEFÄLHAFVARE~00200 l. ~02100. mil.
-BYRÅ~20 l. ~02. —
-CHEF. (distrikt- (district-) Regl. f. lotsverket 1820, s. 5, Wrangel Sv. fl. bok 429 (1898)) Districts-Chefen är ansvarig, att den för Districtet bestämda Lots- och Fyr-personal hålles fulltalig. SFS 1827, s. 1162. Därs. 1841, nr 38, s. 8. NF 19: 155 (1895). GHT 1898, nr 122 A, s. 3. jfr LOTS-, TULL-DISTRIKTSCHEF.
(1 a) -DEPUTERAD. (distrikt-) jfr DEPUTERAD 2. Logen n:r 378 S:t Göran .. (hade) oskickligt bemött distriktdeputeraden. GHT 1895, nr 280 B, s. 2. Petersson Goodtempl. hist. 47 (1903).
-DJURLÄKARE. (i Finl.) sedan 1906 officiell benämning på länsveterinär. —
-DOMSTOL~02 l. ~20. (i fråga om utländska förh.) FFS 1867, nr 3, s. 3 (i fråga om ryska förh.). 2 NF 18: 357 (1912; i fråga om mexikanska förh.).
-FÄNGELSE. (i Finl. o. äfv. eljest i fråga om utl. förh.) NF 5: 583 (1882). L. Mechelin i Finland 118 (1893).
(1 b) -FÖRBUND.
-FÖRDELNING. (district- Försl. t. brandregl. f. Sthm 1824, s. 9, Lag., instr. o. regl. f. Sv:s R:s bank 1871, s. 123) (numera mindre br.) = -INDELNING. Lag., instr. o. regl. f. Sv:s R:s bank 1853 54, s. 193. NF 1: 491 (1875).
(1 a) -FÖRENING. (distrikt-) De tio distriktföreningar, hvari de svenska baptistförsamlingarna förenat sig. Ner. alleh. 1871, nr 41, s. 2.
(1 a) -FÖRESTÅNDARE~00200. Årskonferenserna (inom metodistkyrkan i Amerika) äro delade i distrikt, som tillses af distriktsföreståndare, tillsatta af .. biskop(en). 2 NF 18: 305 (1912).
-FÖRVALTARE. (distrikt- (district-)) SFS 1838, nr 12, s. 3. (Den) förvaltande (skogspersonalen) .. utgöres af Distriktförvaltare (Öfverjägmästare och Jägmästare). Thelaus Om skog. 135 (1865). Gynther Förf. 9: 413 (1870).
-FÖRVALTNING.
1) abstr. Anställande af .. postinspektörer för distriktsförvaltning inom postverket. SFS 1892, nr 99, s. 1.
2) förvaltande ämbetsverk l. styrelse för ett distrikt. SFS 1892, nr 99, s. 3. Hvarje distrikt (af statens järnvägar) förvaltas .. af en distriktsförvaltning, bestående af en distriktschef, .. en bandirektör .. samt en maskindirektör. Därs. 1897, nr 86, s. 23. Bet. af norrl. skogsvårdskom. 1912, 1: 181. —
-INGENJÖR. (distrikt- NDA 1861, nr 205, s. 1, Tekn.-ekon. beskr. ö. stat. jernvägsb.) År 1857 (indelades) arbetslinierna .. i distrikt .. under befäl af en Distriktingeniör, som ordnar och öfvervakar de till distriktet hörande stationernas angelägenheter och arbeten. Tekn.-ekon. beskr. ö. stat. jernvägsb. 116 (1872). Marcks von Würtemberg Matr. 4 (1889). Distriktsingeniör, anställd till biträde åt distriktschefen (i ett väg- o. vattenbyggnadsdistrikt), har skyldighet att på eget ansvar verkställa .. förrättningar, till hvilka han inom distriktet förordnas. NF 17: 1568 (1893).
-INSPEKTOR. (i Finl.) FFS 1884, nr 10, s. 3.
-INSPEKTÖR. Distriktsinspektörer för folkskolorna. FFS 1885, nr 3, s. 7. Distriktsinspektören för försäkringsaktiebolaget Skandia. GHT 1914, nr 85, s. 11.
-JUSTERARE. (i Finl., föga br.) N. pressen 1894, nr 340, s. 2.
-KAMRER l. -KAMRERARE. järnv. PT 1907, nr 50 A, s. 3.
-KASSÖR. (distrikt- SDS 1900, nr 501, s. 2).
-KLAFF. (distrikt-) tekn. om nummerklaff (å mottagningsapparaten i en brandtelegraf) som utvisar från hvilket distrikt brandsignalen kommer. Tekn. tidskr. 1897, M. s. 13.
-KONSTAPEL. (distrikt- Lundin N. Sthm 549 (1889)) konstapel tillhörande distriktspolisen. Lundin N. Sthm 558 (1889).
-LANDTMÄTARE~0200. SFS 1909, Bih. nr 66, s. 1. Distriktslandtmätare .. äro skyldiga att verkställa förrättningar ang. jords delning m. m. såväl åt enskilda personer som för det allmänna. 2 NF 15: 1112 (1911).
(1 a) -LOGE ~lå2ʃ. (distrikt- GHT 1898, nr 122 A, s. 3, Petersson Goodtempl. hist. 11 (1901)) (Nationalgoodtemplarordens) grundloger .. äro .. läns- eller landskapsvis sammanslutna till distriktsloger. 2 NF 19: 523 (1913). GHT 1914, nr 93, s. 13.
-LÄKARE. (distrikt- M. M. af Pontin i Sv. läk.-sällsk. n. handl. 4: 61 (1844), AB 1890, nr 10, s. 2)
1) läkare som handhafver sjukvården inom ett stadsdistrikt, stadsdistriktsläkare; äfv. (från omkr. 1820 intill år 1890, då ifrågavarande befattningar öfvergingo till extra provinsialläkaretjänster) officiell benämning på läkare på landsbygden som hade samma tjänsteåligganden som provinsialläkare, men tillsattes o. aflönades af enskilda kommuner, större industriella företag o. d. Sv:s o. Norriges cal. 1841, s. 253. L. M. Enberg (1850) i Försl. t. SAOB. (Retzius) biträdde .. 1834, under kolerafarsoten i Stockholm, i egenskap af distriktsläkare, vid sjukvården inom Kungsholms församling. Anderson (c. 1880) i 3 SAH 7: 243. NF 13: 347 (1889). I städerna finnas af dem aflönade stads- och distriktsläkare. Sv. rikskal. 1905, s. 282.
2) (i Finl.) icke officiell benämning på ”kommunal statsläkare” i vissa nordliga distrikt. Fin. läk.-sällsk. handl. 1916, s. 1294.
-MAGASIN. (distrikt- (district-) BtRProt. 1823, Därs. 1847—48, Saml. 4 I. 2: nr 214, s. 8, m. fl.) (förr) sädesmagasin som inrättades (särsk. i Norrland) för att åt det omkringliggande distriktet (som i allm. omfattade mera än en socken) förvara säd för eventuellt behof vid missväxt l. dyrtid osv. District-Magazin (som absorbera eller substituera Socken-Magazinerne) .. böra innehålla .. 4 à 500,000 T:r. BtRProt. 1823, Saml. 4, 4: 237. (Jag) skulle .. vilja tillstyrka distriktsmagasiner med bifogad ritorkningsanstalt, men på det sätt att hvar och en efter behag der insatte sitt öfverskott af spannemål mot depositionsattester. Tegnér Bref t. Wingård 41 (1833). BtRProt. 1887 B, Saml. 1, II. 2: nr 5, s. 3. Hammarskjöld Kommunallag. 8 (1896).
-MEJERI. (distrikt- NDA 1863, nr 221, s. 2, Höjer Sv. 2: 898 (1879)) (i fråga om finska o. ä. sv. förh.) De mindre jordbrukarne .. (kunna) aflemna den mjölk, de kunna undvara ifrån hushållen, till bymejerier äfvensom till aflemningsställen för större distriktsmejerier. LAHT 1882, s. 377. G. Grotenfelt i Fin. biogr. handb. 1590 (1900).
(1 b) -MÄSTERSKAP~002 l. ~200. Best. rör. fotbollssp. admin. 1905, s. 14. Johanson Spelregler f. bandy 20 (1907).
(1 a) -MÖTE. (distrikt- L. A. Anjou i Frey 1841, s. 16, Medelpads distriktloges minnesskrift 17 (1910)) Nationalgodtemplarnes distriktsmöte i Örnsköldsvik. SDS 1914, nr 151, s. 3.
-OMBUD~02 l. ~20. Distriktsombuden vid (hypoteks-)föreningens bolagsstämmor. SFS 1891, Bih. nr 64, s. 14.
-PERSONAL. järnv. personal tillhörande ett visst (järnvägs)distrikt. SFS 1897, nr 86, s. 35.
-POLIS. uniformerad ordningspolis (i större stad) hvars verksamhet är fördelad på olika polisdistrikt; motsatt CENTRAL-POLIS; jfr -KONSTAPEL. Lundin N. Sthm 548 (1889). Distriktspolisen (i Stockholm) har sitt namn däraf, att den är fördelad till tjänstgöring i de nio polisdistrikt, hvari hufvudstaden är indelad. Stockholm 1: 289 (1897). PT 1905, nr 277 A, s. 2.
(1 b) -REKORD. Många distriktsrekord förbättrades (vid distriktsmästerskapstäflingarna i Göteborg 1910). Ny tidn. f. idr. 1910, s. 279.
-REVISOR. (i Finl.) järnv. FFS 1903, nr 34, s. 102.
-RÅD. (distrikt- Medelpads distriktloges minnesskrift 17 (1910)) konkret. President i Siedlces distriktsråd. NDA 1863, nr 125, s. 3. särsk. till 1 a. Stockholms distriktsråd af bägge goodtemplaregrenarne. Lunds veckobl. 1885, nr 130, s. 2.
-SEKRETERARE. (distrikt- Goodtemplarordens lagsaml. 133 (1902)) Distriktssekreteraren (för ett järnvägsdistrikt) åligger (bl. a.): att uppsätta af distriktsförvaltningen beslutade skrifvelser och öfriga expeditioner. SFS 1897, nr 86, s. 30. särsk. till 1 a. Enligt distriktssekreteraren(s) .. rapport funnos .. inom distriktet 59 loger (af I. O. G. T.). GHT 1898, nr 122 A, s. 3.
-SJUKSKÖTERSKA~0200. sjuksköterska som af landsting är anställd för ett distrikt (å landsbygden); jfr -SKÖTERSKA. PT 1902, nr 215 A, s. 2.
-SKOLA. (distrikt- Tiden) Många (folkskollärare) sköta 2:ne distriktskolor inom en församling, och nödgas tåga från den ena till den andra. Tiden 1848, nr 88, s. 3. T. Carpelan i Fin. biogr. handb. 117 (1895). särsk. om offentlig döfstumsskola i Sverge enl. den år 1878 föreslagna o. i lag af 31 maj 1889 genomförda organisationen af döfstumsundervisningen hvarigenom landet indelades i sju distrikt med minst en skola i hvarje. Bet. ang. döfst.-underv. 1878, s. 43.
-SPRUTA. (distrikt- (district-) Försl. t. brandregl. f. Sthm 1824, s. 14, Försl. t. ordn. af brandv. i hufvudstaden 1866, s. 3) (numera föga br.) L. M. Enberg (1850) i Försl. t. SAOB.
-STAB. mil.
1) i fråga om sv. förh. före 1893: militärdistrikts stab; numera ersatt af ARMÉFÖRDELNINGSSTAB. Saml. af förf. rör. arméen 2: 277 (1838).
2) i Finl. i fråga om den ry. militären. FFS 1868, nr 24, s. 12.
-STAD. (i fråga om utländska förh.) Sv. mossk.-fören. tidskr. 1890, s. 383.
-STYRELSE. (distrikt-) konkret. —
(1 a) -TEMPEL. (distrikt- AB 1890, nr 7, s. 4) inom templar- l. godtemplarorden. AB 1897, nr 154, s. 2.
-TJÄNSTEMAN~002 l. ~200. järnv. SFS 1892, nr 62, s. 32.
-TUMMARE. skogsv. person som har att inom ett distrikt verkställa uppmätning (’intumning') af apteradt virke. 1 NJA 1906, 1: 36.
(1 b) -TÄFLAN l. -TÄFLING. täflan mellan idrottsföreningar inom samma distrikt. Best. rör. fotbollssp. admin. 1905, s. 12. —
-UNDERBEFÄLSSKOLA03~100020 l. 030001~20. (förr) mil. Distriktsunderbefälsskolor .. inrättades år 1868. Leijonhufvud Befäl o. lärare vid infanteriets underbefälsskolor 97 (1904).
-VETERINÄR. SFS 1877, nr 44, s. 7.
-VIS, adv. (distrikt- (district-) Stadg. ang. landtmil., Nyblom Österut 138 (1908); i Finl. ännu den vanl. formen) hvart distrikt för sig, ett distrikt i sänder; efter distrikt. I .. hafwen anwändt all möjelig flit och åhåga district och kreiswis at kunna sammansätta och til riktighet bringa Rusttjensten uti Estland. Stadg. ang. landtmil. 2: 477 (1691).
Spoiler title
Spoiler content