SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
FANTISERNING, f.; pl. -ar.
Ordformer
(phantizer- 1667. fanteser- 1642)
(†) vbalsbst. till FANTISERA 1. Rudbeckius CLeufstadia 52 (1667). — särsk. [jfr sv. dial. (Bohusl.) fantasi, spöke] konkret: spöke. Fanteserningar och Spökelser som fara om nattetijd och göra swaga folck myckit fruchtsamma och rädda. Månsson Åderlåt. 134 (1642).
Spoiler title
Spoiler content