SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GEIL, m.?
Etymologi
[liksom d. gejl, r., av nt. geil, till fsax. gëlo, gul, motsv. t. gelb, holl. geel; rotbesläktat med GUL; jfr d. gyvel]
(†) (det gulblommiga) växtsläktet Genista Lin., ginst. Franckenius Spec. E 2 a (1659).
Ssg: GEIL-FRÖ. (†) frö av ginst (som användes ss. avföringsmedel). ApotT 1739, s. 69.
Spoiler title