SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INFORMATION in1formatʃω4n l. 01—, l. -aʃ- (innfårrmatschón Dalin) r. l. f. (m. Weste; f. Dalin (1852), Lundell); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. information; av lat. informatio (gen. -ōnis), förklarande m. m., i senlat. med bet.: utbildande, undervisning, upplysande, ofta i uttr. ad informationem alicujus]
vbalsbst. till INFORMERA.
1) till INFORMERA 1: (meddelande av) undervisning; (ngns) utbildande; numera bl. (knappast br.) om privatundervisning (meddelad av en informator), förr äv. i allmännare anv.; i sht förr ofta i uttr. privat, äv. enskild information; förr äv. i uttr. hava ngn under sin information, vara l. stå under ngns information, antaga under sin information o. anförtro ngn under ngns information. Thyselius HdlLärov. 1: 8 (1620). Att åhörarna icke må lida meen på deres information Uthi Gudz ordh. Dens. Bidr. 40 (1637). Jag .. wiste så mycket meera aff .. (hans) Desseiner, som han mig dem till Information (dvs. i o. för min utbildning) en och annan tijdh Communicerade. Rålamb 8: a 3 b (1691). Ei må någon til Ungdomens private Information antagas, som icke kan upvisa behörigt Testimonium Academicum. PH 2: 1014 (1733). Äro gemenligen uti hvarje by gamla militairer, enkor, pigor, ofärdige och andre, hvilka kunna sysslosätta sig med informationen. Nordin Bet. XLVI (1785). Medan han studerade i Str(ängnäs), .. hade han under sin information kkoh. Hjortsbergs son. Hagström Herdam. 2: 21 (1898). — jfr BARNA-, PRIVAT-INFORMATION m. fl.
2) till INFORMERA 2: meddelande av upplysningar, (ngns) upplysande; ss. abstr. numera bl. i uttr. till l. för information o. (i fackspr.) i uttr. kommersiell information, nästan bl. användt om utrikesdepartementets kommersiella upplysningsvärksamhet till sv. exportens fromma; vanl. konkret, förr nästan alltid i sg. i koll. anv., numera nästan bl. (i sht i tidningsspr. i fråga om politiska l. kommersiella nyheter) i individuell anv. o. i pl.: uppgifter som ngn fått l. förskaffat sig, upplysningar. Lämna, erhålla, mottaga, inhämta informationer. Stiernman Com. 1: 911 (1624). Den speciella handelsavdelningen (inom utrikesdepartementet), som bedriver kommersiell information åt svenska företag. Kuylenstierna Statsmaskin. 23 (1926). Enligt informationer från parlamentariska kretsar har (osv.). SocDem(A) 1928, nr 168, s. 7. Det har på sakens nuvarande ståndpunkt varit omöjligt att erhålla några närmare informationer rörande dessa lånetransaktioner. SvD(A) 1929, nr 111, s. 3. Avbrott i (handels-)kontraktsförhandlingarna. För information. SvD(B) 1932, nr 320, s. 3 (rubrik). — särsk. övergående i bet.: instruktion, direktiv. OxBr. 10: 323 (1631). Rektor .. har nu i en skrivelse till skolöverstyrelsen hemställt om informationer, hur han skall åtgöra, då han (osv.). SvD(A) 1929, nr 100, s. 8.
Ssgr (i allm. till 1): INFORMATIONS-ADJUTANT. (förr) mil. jfr -OFFICER. SthmStCal. 1766, s. 69 (vid fortifikationen). Holmberg Artill. 4: 227 (1886; i fråga om förh. 1795). En informationsadjutant, fil. kandidaten Olof Wetterquist. Munthe FortifH 4: 526 (1928; i fråga om förh. 1764).
-ANSTALT. (†) undervisningsanstalt. Min Informations-anstalt åsyftar hufvudsakeligen, at undervisa ungdom uti Handels-vägen. DA 1793, nr 273, s. 2 (i annons). KrigVAH 1843, s. 96 (1811). Hollander SvUndH 1: 337 (1884).
(2) -AVDELNING~020. jfr -BYRÅ. 2NF 27: 1253 (1918; vid Sv:s exportförening).
(2) -BYRÅ. byrå inom ett värk (en bank, en exportförening, ett ämbetsvärk o. d.) med uppgift att förmedla kommersiella o. politiska informationer. En replik, som japanska informationsbyrån sändt till Stockholm. Ahrenberg Männ. 5: 234 (1910). Den ekonomiska informationsbyrån (vid ministeriet för utrikesärendena i Finl.). FFS 1930, s. 122. —
-INRÄTTNING. (†) undervisningsanstalt. DA 1771, nr 25, s. 4. 2VittAH 9: 429 (1804).
-KAPTEN. (förr) mil. jfr -OFFICER. Informations Capitainen på Lif Gardet. Munthe FortifH 4: 18 (cit. fr. 1765). SthmStCal. 1767, s. 78 (vid fortifikationen). BtRiksdP 1895, 4Hufvudtit. s. 11.
(2) -KÄLLA. SFS 1921, s. 2505. (Drottning) Victorias (av England) förnämsta informationskälla rörande Tyskland var naturligtvis kronprinsessan Victorias brev. Hagberg VärldB 34 (1927).
-LÖJTNANT. (förr) mil. jfr -OFFICER. KrigVAH 1811—15, s. 235 (i fråga om förh. c. 1794). BtRiksdP 1895, 4Hufvudtit. s. 12. —
-MÄSTARE. (†) lärare (i vissa praktiska färdigheter l. yrken). DA 1808, nr 64, s. 7. jfr SALPETERSJUDERI-INFORMATIONSMÄSTARE. särsk. under 1700-talet o. början av 1800-talet titel på lärare vid k. kapellets o. musikaliska akademiens undervisningsvärk. Runemarck SthmVägv. 2: 71 (1789). Berwald den äldre, Kongl. Hof-Musicus och Informations-Mästare. IT 1791, nr 75, s. 3 (i annons). SvNorStatskal. 1819, s. 255. —
-OFFICER. (förr) mil. officer av kaptens l. löjtnants grad, förordnad att tjänstgöra ss. lärare vid det militära informationsvärket (se d. o. slutet). Den Practiska Termin (vid kadettkåren i Karlskrona) användes af Informations Officerarne til Canon-skjutning, Bombkastning (m. m.). KrigsmSH 1797, s. 91 (1761). År 1828 förordnades .. (C. Stål) att vara informationsofficer i befästningskonst vid Krigsakademien på Karlberg. KrigVAH 1884, s. 214. Hellström Lekh. 168 (1927).
-STAT. (förr) mil. sammanfattande benämning på de vid artilleriregementenas o. fortifikationens informationsvärk anställda informationsofficerarna o. informationsunderofficerarna, ävensom motsvarande personal vid flottan. SthmStCal. 1771, s. 77. Amiralitets Clericie och Informations-Statn (vid flottan). SvKrigCivCal. 1800, s. 79. SFS 1838, nr 53, s. 47. —
-UNDEROFFICER~00102. (förr) mil. jfr -OFFICER. KrigVAH 1830, s. 178. BtRíksdP 1894, 5Hufvudtit. s. 6. —
-VÄRK, n. (†; se dock slutet) undervisning; konsten att undervisa; äv. mer l. mindre konkret: undervisningsväsende, undervisningsanstalt. SthmStadsord. 2: 13 (1682). Herr Ferdinand Zellbell, Hof-Capellmästare, K. (musikaliska) Academiens Directeur för Informations-Verket. SthmStCal. 1773, s. 54. At sådane män beklädde informations-verket i de mathematiska vetenskaperna vid Upsala Academie. Melanderhjelm ÅmVetA 1784, s. 10. En .. Man, som flere år idkat Informationsverket, åstundar at .. undervisa .. Barn uti .. Språk och Vetenskaper. SP 1792, nr 222, s. 4 (i annons). (Den platssökande informatorn) är van vid Informationsverket. DA 1808, nr 28, Bih. s. 3 (i annons). Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 250 (1899). särsk. (förr) mil. om den undervisningsvärksamhet som bedrevs dels vid fortifikations- o. artilleritrupperna för dessas specialutbildning, dels vid flottan; vanl. mer l. mindre konkret, sammanfattande om de anordningar som vidtagits (den ”skola” som anordnats) för bedrivandet av denna undervisning. Project till Jnstruction hvarefter Jnformations värket vid LifGardet kommer at bedrifvas. KrigA SveaLivGarde, InkHandl. I C 1740, fol. 23. BtRiksdP 1891, I. 1: nr 31, Bil. s. VIII.
(2) -VÄRKSAMHET~002 l. ~200. 2NF 10: 1345 (1909). FFS 1919, nr 107, s. 14.
(2) -VÄSENDE(T). Det kommersiella informationsväsendet i in- och utlandet. 2NF 36: 237 (1924).
Spoiler title