SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INSATS in3~sat2s, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. indsats; efter t. einsatz, vbalsbst. till einsetzen (se INSÄTTA)]
vbalsbst. till INSÄTTA (o. SÄTTA IN); utom i ssgr vanl. i mer l. mindre konkret anv.
1) (i fackspr.) motsv. INSÄTTA 1.
a) abstr.: införande av (smält)gods i (metallurgisk) ugn; ss. första led i ssgr.
b) konkret: den mängd av gods som på en gång införes i ugn; numera bl. (föga br.) metall. charge (se d. o. 6 a). VetAH 1787, s. 82. JernkA 1828, 1: 217. Insatsen vexlar mellan 450 och 520 kg, och 13—15 charger förarbetas per skift. Därs. 1889, s. 267. — jfr JÄRN-, SALT-, TACKJÄRNS-INSATS.
2) i sht tekn. motsv. INSÄTTA 3.
a) abstr.: insättande av lös del l. inredning i ngt; ss. första led i ssgr.
b) konkret: lös del av ngt som kan stickas i en motsv. urtagning; inredning o. d. som placeras inne i ngt. För att koka fisken hel bör man hafva en insats af bleck med uppstående handtag för att i fiskkitteln kunna nedsätta och upplyfta den. Langlet Husm. 333 (1884). Grafström Kond. 116 (1892; i fråga om kylskåp). Kassaskrin .. med starkt lås och tredelad insats. KatalÅhlénHolm 1916, s. 153. särsk.
α) om de i separatorkula insatta plåtarna o. d., centrifuginsats. SD(L) 1896, nr 469, s. 8. LB 3: 233 (1902).
β) i (kakel)ugn l. spis inpassad rost o. d. TT 1885, s. 83. Att genom användning af insats i kakelugnarna en afsevärd besparing kan vinnas äfven med eldning med ved. PT 1905, nr 5 A, s. 2. 3NF 11: 132 (1929).
3) sömn. i duk, gardin, portjär, plagg o. d.: infällning (i allm. av annat tyg l. av spets l. dyl. o. av annan färg än det tyg vari den anbragts); särsk. om infällning i bröstpartiet på klänning: isättning; jfr INSÄTTA, INSÄTTNING. SthmModeJ 1854, s. 38. Portièrer .. med röda och gråa insatser. PT 1910, nr 113 A, s. 3. Den vita insatsen i hennes dräkt. Qvarnström Flem. 265 (1926).
4) (i fackspr.) i fråga om insättande av pänningar l. annan egendom hos ngn l. i ett företag o. d.; jfr INSÄTTA, INSÄTTNING.
a) i fråga om utsättande (”satsande”) av pänningar o. d. i spel l. lotteri l. tävling o. d.; vanl. konkret: den summa som man vågar l. sätter ut; äv. bildl. Höja, fördubbla insatsen. Höga, låga insatser. Han gjorde insats på insats utan att vinna. Lind (1749). ReglKortsp. 1: 14 (1809; abstr.). Den spelar ej illa, som vinner sin insats. Wensell Ordspr. 21 (1863). Att fäderneslandets välgång, ära och lycka skulle göras till insats i partispelet. Malmström Hist. 4: 288 (1874). Hallström Händ. 111 (1927).
b) i sht ekon. i affärsföretag, bolag o. d. insatt (delägar)belopp, tillskott; numera nästan bl. i fråga om ekonomiska föreningar: (tecknat) andelsbelopp. Wetterbergh Penning. 35 (1847). Bolagsman vare ej pligtig att .. utöfver sin aftalade insats något tillskjuta. SFS 1895, nr 64, s. 4. För ekonomisk förenings förbindelser häfte allenast dess tillgångar, förfallna men ej guldna insatser och andra afgifter inräknade. Därs. 1911, nr 55, s. 2. Kuylenstierna Statsmaskin. 116 (1926). — jfr KONTANT-INSATS.
c) (numera knappast br.) i fråga om insättande av pänningar i bank: insättning; i sht konkret: summa som insättes l. insatts i bank; äv. bildl. Hvarje kunskap, som I inhämten, hvarje dygd, som I lären att öfva, är en insats, som löper med ränta. Agardh BlSkr. 2: 260 (1837). Nordström Cred. 112 (1853). Summor, som genom regelbundna insatser i sparbank under en längre följd af år kunna hopsparas. Alm(Sthm) 1867, s. 38. Det kunde bli en fin insats i Sjunde nationalbanken. Nyblom Golfstr. 132 (1911).
d) (†) pant. Schultze Ordb. 3947 (c. 1755).
5) i överförd anv.
a) (numera föga br.) tillskott l. bidrag (till ngt), (an)del (i ngt); inslag. Wikner Lifsfr. 1: 225 (1866). År 1870 utgjorde stadens (dvs. Strängnäs') egen insats i den svenska handelsflottan 3 fartyg. Höjer Sv. 1: 231 (1873). Några hufvuddrag, ägnade att belysa den viktiga insats i hufvudstadens lif, som dessa (högre undervisnings-)anstalter bilda. Sthm 1: 355 (1897). Detta är icke den enda romantiska insatsen i berättelsen. Nyblom i 3SAH 16: 170 (1901). Hembygden(Hfors) 1910, s. 127.
b) om prestation l. ingripande av betydelse som göres l. gjorts på ngt område o. som utgör ett bidrag till utveckling l. framåtskridande, till lösning av ngt problem l. genomförandet av ett företag o. d. Personliga, nya, bestående insatser. Göra (förr äv. giva) en (betydande o. d.) insats (i ngt). Geijer MennH 275 (1842). Wikner Mater. 165 (1870). En stor personlighet och dennes insats i sin tids kulturarbete. Sundblad Ups. 399 (1884). Wieselgren Bild. 533 (1884, 1889). (G. II A:s) insats i världshistorien. SDS(A) 1932, nr 147, s. 2. — jfr KULTUR-INSATS.
6) mus. det förhållande att ngn sjungande l. spelande l. ett instrument l. ett nytt tema börjar l. faller in; äv. om sättet på vilket detta sker. Träblåsarnas säkra insatser. PT 1905, nr 116 A, s. 3. Kören sjöng med sin vanliga goda disciplin, både hvad beträffar insatser och dynamik. Därs. 1906, nr 267, s. 3. SDS 1929, nr 35, s. 6. — jfr TEMA-INSATS.
Ssgr: (4 a, b) INSATS-BELOPP. särsk. till 4 b, i fråga om ekonomisk förening. Frey 1849, s. 228. SydsvD 1870, nr 26, s. 4 (i fråga om lotteri). SkogsvT 1911, s. 192 (i fråga om skogsvårdsförening).
(2 b) -CIRKEL. tekn. passare vars ena spets utgöres av ett insättbart blyertsstift l. tuschstift. Pasch Linearritn. 2 (1880). Ritbestick inneh(ållande) passare, insatscirkel, dragstift och gradskiva. NKKatal. 1916—17, s. 94.
(2 a) -DEGEL. (föga br.) metall. smältdegel avsedd att insättas i en annan degel. VetAH 1789, s. 243.
(1 a) -HÄRDNING. (numera knappast br.) metall. hårdgöring av föremål av smidesjärn l. stål gm upphettning med kolpulver, läder- och hornavfall i en plåtdosa; sätthärdning. Rinman Jernförädl. 215 (1772). Almroth Karmarsch 15 (1838). Jungberg (1873).
(4 b) -KAPITAL. ekon. kapital som utgöres av tecknade l. inbetalade insatser. Örne KoopSamhSyn 74 (1915, 1918). SFS 1916, s. 72. Därs. 1925, s. 339.
(2 a) -KÄRL. (i fackspr.) kärl avsett ss. insats i ett annat. Ahlberg FarmT 134 (1899). Insatskärl för grötkokare. KatalInstallAsea 1931, s. 231.
(2 b α) -PLÅT. tekn. plåt i centrifuginsats. TT 1897, Allm. s. 320.
(4 a) -SKJUTNING. sport. tävlingsskjutning varvid medel till prisen erhållas gm av de tävlande inbetalade insatser. DN 1892, nr 8399 A, s. 4. SD(L) 1902, nr 65, s. 5.
(2 a) -SKÅL. (†) till våg hörande, insättbar viktskål. VetAH 1744, s. 223. Rinman 2: 330 (1789).
(2 a) -VIKT. [jfr t. einsatzgewicht] (i sht förr) sats av vikter vilka sättas den ena i den andra; ofta med bestämning angivande satsens tyngd; förr äv. om var särskild av vikterna i dylik sats. VetAH 1755, s. 98. En Insattsvigt om 2 ℔. BoupptVäxjö 1855. Falkman Mått 2: 33 (1885). ”Insatsvikter” .. aflystes 1858. Nilsson HallMus. 40 (1902).
(1 a) -ÖPPNING. (i fackspr.) på ugn (smältugn, tegelugn o. d.): öppning varigm insättningen sker, insättningsöppning; numera bl. (föga br.) metall. chargeringsöppning, chargeringslucka. Åkerman KemTechn. 1: 270 (1832). JernkA 1894, s. 360.
Spoiler title
Spoiler content