SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KIASM kias4m l. ɟi-, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. chiasmus, fr. chiasme; av nylat. chiasmus, av gr. χιασμός, till χιάζειν, sätta l. placera i kors i likhet med bokstaven X]
stil. poetisk l. retorisk figur bestående i att fyra leder av en (antitetisk) framställning korsvis motsvara varandra, så att första ledet korresponderar med det fjärde o. det andra med det tredje, korsställning(en). Mjöberg Stilstud. 107 (1911). Lindroth Herc. 161 (1913). SvUppslB (1933).
Avledn. (stil.): KIASTISK. adj. till KIASM. NysvSt. 1922, s. 74.
Spoiler title
Spoiler content