SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KABINETT kab1inät4, n. (AntecknSaml. 290 (1660) osv.) ((†) m. l. f. Dryselius Måne 196 (1694)); best. -et; pl. = (Isogæus Segersk. 489 (c. 1700: Cabinettén, pl. best.), Sahlstedt (1757) osv.) l. -er (Isogæus Segersk. 361 (c. 1700) osv.).
Ordformer
(cabe- 1730. kabi- (cabi-) 1630 osv. -net 16421845. -nett 1630 osv. -nette 17711869)
Etymologi
[liksom dan. o. holl. kabinet, t. kabinett, eng. cabinet, av fr. cabinet, sannol. av it. gabinetto, tidigast anträffat i bet.: stilla o. lugn plats resp. ett slags möbel, möjl. diminutivavledn. av gabbia, bur, av lat. cavea, hålighet, bur (se KAVITET, KONKAV m. fl.)]
I. mindre rum o. d.
A.
1) mindre rum i en bostad; särsk. om sidorum intill större rum; i sht om mera prydligt inredt rum l. om rum som har mera intim prägel l. är avsett att användas för ngns mera privata bruk, t. ex. ss. skriv- l. arbetsrum o. d., l. för mera förtroliga samtal o. d. (ofta: där en dam tager emot sina väninnor); numera bl. om dylikt rum i stor o. förnäm bostad (slott o. d.). Min käre Agnetchin, .. sätt dig i din Frumoors cabinet, så fåår du frehd att schrifwa migh till. EOxenstierna (1646) hos Horn Lefv. 187. Uti ett litet vackert kabinett, klädt i rödt och hvitt damask, .. njöt jag några timmar en välgörande sömn. Bremer Grann. 2: 125 (1837). Kabinettet var ett litet rum, beläget mellan stora sängkammaren .. samt hvardagsrummet. Geijerstam KBrandt 42 (1904). Fatab. 1929, s. 99. Ett tiotal större och mindre salonger och kabinett gruppera sig kring stora festsalen (i rikspresidentens palats i Berlin). SDS 1934, nr 207, s. 5. — jfr LÄS-, LÖNN-, TORN-, VINDELTRAPPS-KABINETT m. fl. — särsk.
a) (†) bildl. SRosén (1738) i KyrkohÅ 1910, MoA. s. 59. At hon i sit hjertas innersta cabinet önskade det (osv.). Eurén Kotzebue Orth. 1: 86 (1793).
b) [jfr t. kabinett-, eng. cabinet] ss. förled i ssgr; eg.: som på grund av sitt värde l. utseende (skönhet) l. på grund av sitt (lilla) omfång passar till ett kabinett i bet. I 1, 2 (l. II); utsökt o. samtidigt liten; vanl. speciellare: liten, mindre.
2) [efter fr. cabinet (d'anatomie, de curiosités, d'histoire naturelle, de médailles, de physique, de tableaux m. fl.)] rum avsett för förvaring av samlingar av konst, naturföremål, kuriosa o. d.; ofta äv. med inbegrepp av däri förvarade samlingar; äv.: (mindre, i ett l. flera rum inrymd) samling av konst o. d., (mindre) museum; utom i Finl. numera nästan bl. ss. senare led i ssgr o. elliptiskt för dylika ssgr. Der (dvs. i Palazzo Barberini i Rom) är ett Cabinet af medaglier. SvBrIt. 1: 53 (c. 1700). Linné MusReg. XIII (1754). Mindre kabinetter (för konst) sådana som Masreliez' och dispachören von Bredas. Estlander KonstH 471 (1867). Zoologiska kabinetter. TT 1871, s. 215. Fysikaliska kabinettet (vid Hfors universitet). FinlStatskal. 1928, s. 142. — jfr ANTIK-, ANTIKVITETS-, BILD-, FÅGEL-, KURIOSITETS-, MALM-, MEDALJ-, MINERAL-, MYNT-, NATUR-, NATURAL(IE)-, SKRÄCK-, SNÄCK-, VAX-, VIDUNDER-KABINETT m. fl.
3) [efter fr. cabinet (d'aisances)] (numera föga br.) eufemistiskt: avträde, toalett; äv.: liten byggnad med avträden. Hildebrand Medelt. 1: 441 (1884). Ramsay VägvFinl. 2 (1895). Sthm 2: 430 (1897). Östergren (1929).
4) [efter fr. cabinet (de verdure)] (†) trädg. i oeg. anv. av 1: medelst häckar av buskar l. mindre träd bildat, slutet rum i trädgård, lövsal. Wollin Drottnh. 333 (i handl. fr. c. 1725). Carlberg SthmArchitCont. B 1 b (1740). Linné Sk. XI (1751). Pfeiffer (1837). Wollin Drottnh. 83 (1927).
B.
5) (†; se dock nedan) en tjänstemans l. ämbetsmans arbetsrum l. arbetslokal, ”byrå”. Effter middagen blefve alla de acta, som uthi D[octor] Salvii kabinett låge, inventerade. RP 2: 25 (1630). Prokanslers kabinett. Topelius 23: 170 (1878; i fråga om Åbo universitet i början av 1800-talet). — särsk. [efter fr. cabinet noir] (i fråga om utländska förh., fullt br.) i uttr. svart(a) kabinett(et), institution med uppgift att i politiskt syfte öppna o. undersöka till postvärket inlämnade brev. 2NF 4: 929 (1905). Försvarsfrågan 32 (1913; i fråga om förh. i Finl. under det ryska väldet). SDS 1935, nr 19, s. 6 (i fråga om förh. i England).
6) [jfr fr. le cabinet du roi] (numera i sht i fråga om utländska förh.; se dock a, b) en furstes l. en statschefs arbetsrum, varifrån hans beslut i statsangelägenheter utgå o. där han rådplägar med (en trängre krets av) sina rådgivare i regeringsärenden, rådkammare; i sht i uttr. i kabinettet, i konungens kabinett o. d., ofta närmande sig bet.: sammanträde av statschefen o. hans rådgivare (jfr 8 a slutet). Thet är befruchtandes, at then allena en Konung är i sitt Cabinet; han finner lätteligen sin mästare i fält. Isogæus Segersk. 456 (c. 1700). Uti Pålen gier Konungen bårt de störste tiänster i sit cabinet. 2RARP I. 1: 41 (1719). Vaksam och driftig i Kabinettet .. förvärfvar .. (A. Oxenstierna) med hvarje dag en ökad rättighet till Konungens oinskränkta förtroende. CPHagberg i 2SAH 5: 91 (1808). Sylwan (o. Bing) 1: 369 (1910). — särsk.
a) (fullt br.) i fråga om ä. sv. förh., i sht i uttr. i konungens kabinett o. d., dels (under frihetstiden) i fråga om konungens avgörande av vissa ärenden i närvaro av bl. två riksråd, dels (under den gustavianska tiden) i fråga om konungens avgörande av nästan alla slags regeringsärenden i närvaro av vissa, mera godtyckligt utsedda rådgivare. At sådane angelägne saker (hwilka Riksens Ständer uti Regerings Formen och Cancellie-Ordningen utnämna och förklara) ej skola uti Cabinettet företagas. KF 1720, § 8. Alla de särskilte öfverläggningar, som Vi i vårt Cabinett nu hålla. Gustaf III 1: 257 (1789). 2VittAH 7: 409 (1796, 1802). Herlitz SvStatsskH 167 (1928).
b) (fullt br.) i utvidgad anv., i uttr. kabinettet (l. konungens kabinett) för utrikes brevväxlingen, sedan 1791 officiell benämning på ett ämbetsvärk för utrikesärenden, efter 1840 om ett av de sv. statsdepartementen, äv. benämnt utrikesdepartementet. Konungens Cabinett för Utrikes Brefväxlingen. SthmStCal. 1792, s. 23. RF 1809, § 35. Kungl. Utrikesdepartementet eller Kabinettet för utrikes brevväxlingen. SvStatskal. 1934, s. 73.
C.
7) [jfr motsv. anv. i fr., t. ex. le cabinet de Saint-James o. d.] (numera nästan bl. i fråga om utländska förh.) (en furstes l. ett lands) regering (i dess förhållande till utländska makter) (jfr 6 b). Lenngren (SVS) 1: 368 (1784). Ulfelt såsom den hvilken bäst kände tillståndet så i Danska cabinettet, som i landet allmenneligen och i Köpenhamn synnerligen. HSH 9: 121 (c. 1800). De flesta krig äro började i kabinetten, innan de utbryta på fälten. Järta 1: 48 (1809); jfr 6. Österrikiska kabinettet (sökte) vid tiden för Armfelts vistelse i Wien framför allt att stå väl med alla. Tegnér Armfelt 3: 6 (1887). 3NF (1929).
8) [efter fr. cabinet (du roi)] oeg.: sammanfattningen av de personer som äro en statschefs officiella rådgivare i statssaker o. jämte honom deltaga i landets styrelse.
a) (i fråga om ä. sv. förh.) om de personer som under frihetstiden o. gustavianska tiden deltogo i avgörandet av statsärenden i det s. k. kabinettet (se 6 a). Man talar (i kansliet) redan om att han (dvs. en ung Mandorff) skall komma in uti kabinettet. CCGjörwell (1792) i MoB 2: 85. 3NF (1929). — särsk. övergående i bet.: sammanträde med kabinett. Dahlberg Lefn. 116 (c. 1755; uppl. 1911). Höpken 1: 371 (1762). I eftermiddag är nu gratulationscour, och därefter blifver ordenskapitel och kabinett för befordring m. m. samt sedan cour. LvHauswolff (1809) i För hundra år sen 1: 135. Odhner G3 1: 245 (1885).
b) [efter fr. cabinet resp. eng. cabinet (elliptiskt för cabinet council)] (numera nästan bl. i fråga om utländska förh.) ministär, regering, statsråd; särsk. (i Engl.) om de betydelsefullaste medlemmarna av ministären, vilka bestämma regeringens politik. Stagnelius (SVS) 4: 301 (1823; bildl.). Dalin (1852). Jag (meddelar) här några detaljer, som visa med hvilka svårigheter det denna gång (dvs. 1871) var förenadt att få ett kabinett till stånd. De Geer Minn. 2: 122 (1892). Det ser ut som om kabinettet Windischgrätz stode fallfärdigt. GHT 1895, nr 137 A, s. 2. Principen om kabinettets homogenitet (infördes i England) redan på Wilhelms af Oranien tid. Fahlbeck Förf. 121 (1904). Almquist VärldH 5: 532 (1933). GHT 1934, nr 1, s. 6. — jfr KONCENTRATIONS-, PARTI-KABINETT.
II. [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. it.; möjl. eg. bildl. anv. av I 2] konstskåp, kabinettsskåp (se nedan under ssgr). BoupptSthm 2/7 1686. 1 st svart med guld Laquerat Cabinett. ÅgerupArk. Bouppt. 1757. Ett i enkedrottningens audiensrum stående kabinett med silfverbeslag å hög svart ebenholtsfot. Böttiger Drottnh. 83 (1889). SvUppslB (1933). — jfr SKRIV-KABINETT.
Anm. I följande språkprov förekommer ordet elliptiskt för KABINETTS-FORMAT 2. I morgon köper jag honom och henne (dvs. de båda skådespelarna) i kabinett! Agrell Sthm 54 (1892).
Ssgr: A: (II) KABINETT-ARBETARE. (†) = -SNICKARE. Swedenborg RebNat. 1: 210 (1711).
-BILD, se B.
(I 1 b) -BLANKETT. fotogr. blankett (se BLANKETT, sbst.2 2) avsedd för uppklistring av fotografi i kabinettsformat. PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 140.
-FORMAT, se B.
-KAMMARE. (†) = KABINETT I 4. Mollet Lustg. E 4 b (1651).
-KURIR, se B.
(II) -MAKARE. [av eng. cabinet maker] (†) = -SNICKARE. Serenius EngÅkerm. 8 (1727).
(I 2) -MAL, m. l. r. l. n. [benämningen häntyder sannol. på att djuret i fråga anställer skadegörelse i zoologiska samlingar] (†) zool. malfjärilen Tinea sarcitella Lin. Dahlbom Insekt. 217 (1837). Dalin (1852).
-PASS, -RÅD, -SAK, se B.
(I 2) -SAMLING. (†) samling av konstsaker, kuriosa o. d. JGothenius (1774) i 1Saml. 6: 714. —
-SEKRETERARE, -SKRIN, -SKRIVELSE, -SKÅP, se B.
(II) -SNICKARE. (i fråga om ä. förh.) snickare som tillvärkade konstskåp o. andra finare möbler. 2NF 19: 935 (1913).
-STYCKE, -STYRELSE, se B.
B: (I 1 b) KABINETTS-BIBLIOTEK. [jfr t. cabinetsbibliothek] titel på vissa äldre skriftserier innehållande olika arbeten, tryckta i litet format. Kabinets bibliothek af den nyaste litteraturen. (1835; boktitel). Nytt Kabinettsbibliothek af blandad svensk och utländsk romanlitteratur. (1850; boktitel). UpsP 1860, nr 37, s. 2.
(I 1 b) -BILD. (kabinett- 1903. kabinetts- 1886 osv.)
1) konst. = -STYCKE 1. NF 10: 1167 (1886).
2) fotografisk bild i kabinettsformat. Malmberg David 89 (1910).
(I 6) -BREV. (†) = -SKRIVELSE. PT 1791, nr 18, s. 2. Järta 2: 76 (1838).
(I 8 b) -CHEF. (numera nästan bl. i fråga om utländska förh.) regeringschef. Liljecrona RiksdKul. 365 (1840). GHT 1898, nr 258 A, s. 2.
(I 8 a slutet) -DAG. (†) dag på vilken ett ”kabinett” sammanträder. Dahlberg Lefn. 116 (c. 1755; uppl. 1911). Nästa måndag då det blifver Cabinets dag. VLBibl. Brev 5/5 1775.
(I 1 b) -FORMAT. (kabinett- 18901916. kabinetts- 1878 osv.)
1) konst. i fråga om målning: mindre format. Eichhorn Stud. 3: 168 (1878, 1881).
2) [av fr. (photographie) format-cabinet] i sht fotogr. för fotografiska porträtt användt format (omkr. 12 × 16,5 cm.), eg.: ”lyxformat”, större format än det vanliga; motsatt: visitkortsformat. NF 7: 1562 (1884). Hedenstierna FruW 10 (1890). KatalÅhlénHolm 1916, s. 177.
(I 8 b) -FRÅGA, r. l. f. [jfr eng. cabinet question, fr. question de cabinet] polit. politisk fråga rörande vilken ministären förklarar att ett avslag från representationens (l. regentens) sida kommer att medföra ministärens avgång. SvLittFT 1836, sp. 595 (i fråga om eng. förh.). UpsP 1860, nr 24, s. 2. UNT 1929, nr 10251, s. 2.
(I 6) -INTRIG. (i sht i fråga om ä. förh.) i sht i pl., om intriger inom den trängre kretsen av en furstes rådgivare. Serenius H 1 a (1734). Europa är öfverlämnadt åt Cabinets-intriger. PT 1791, nr 59, s. 2.
(I 6, 8) -JUSTIS. [jfr t. kabinettsjustiz] jur. ingripande av regeringen i rättsskipningen (t. ex. gm order utgående från en enväldig monark). ConvLex. 5: 252 (1831). Frey 1848, s. 277. I moderna konstitutionella stater är kabinettsjustis ej tillåten. 3NF 11: 102 (1929).
(I 1) -KAMMARHERRE~0020. tjänstgörande kammarherre vid hovet som uppvaktar konungen personligen; äv. ss. titel utan motsv. tjänstgöring. Henel 1729 155 (1730). AdrKalSthm 1933, s. 230.
(I 6 b) -KASSA. (förr) under åren 18091906 benämning på en under utrikesdepartementets förvaltning stående kassa som bestred en del av kostnaderna för departementet o. för beskickningarna i utlandet. BtRStP 1834—35, IV. 1: nr 22, s. 24. BtRiksdP 1879, I. 1: nr 1, Bil. 2 a, s. 1. 3NF (1929).
(I 1 b) -KONST. konst. jfr -STYCKE 1. Scholander 2: 124 (1866). Bergh Konst 193 (1908).
(I 1 b) -KORT, n. = -PORTRÄTT. Nyblæus Fotogr. 100 (1874).
(I 6) -KRIG. (i sht i fråga om ä. förh.) krig som beslutas inom den trängre kretsen av en furstes rådgivare. Framtiden 1877, s. 45. KrigVAH 1883, s. 302.
(I 8 b) -KRIS. (numera nästan bl. i fråga om utländska förh.) regeringskris, ministerkris. Schulthess (1885). De Geer Minn. 2: 183 (1892).
(I 6, 8) -KURIR. (kabinett- 1760. kabinetts- 1758 osv.) (förr) ilbud som sändes i viktigare ärenden från en regering till en annan l. mellan ett utrikesdepartement o. dess underlydande organ. PT 1758, nr 94, s. 1 (i fråga om förh. i Österrike). CivInstr. 410 (1773). Efter utländskt föredöme inrättades i Sverige 1748 två kabinettskurirer med fast lön. .. 1858 överflyttades kabinettskurirerna .. på indragningsstat. 3NF (1929).
(I 8 b) -MINISTER. (i fråga om utländska, i sht eng. förh.) minister som tillhör ett kabinett. GT 1788, nr 46, s. 1. WoJ (1891).
(I 1 b) -MÅLARE. konst. målare som ägnar sig åt framställningen av kabinettsstycken (se -STYCKE 1). Runemarck VägvSthm 35 (1790). Nordensvan KonstH 35 (1899).
(I 1 b) -MÅLERI101004 l. 103~002. konst. jfr -MÅLARE. NF 7: 1563 (1884). NordT 1886, s. 353.
(I 1) -MÖBEL. (i sht förr) för kabinett avsedd möbel (av finare slag). Helt nya Förmaks- och Cabinets-Meubler, bestående af Soffor, Stolar (m. m.). DA 1808, nr 56, Bih. s. 1. En .. Kabinetts-Möbel, bestående af Soffa, tvenne Fåtöljer (m. m.). Därs. 1824, nr 12, Bih. s. 1. Landsm. XVIII. 1: 14 (1912).
(I 6, 8) -ORDER. [jfr t. kabinettsorder] (i fråga om utländska förh.) order utgående omedelbart från regenten (med förbigående av underordnade myndigheter). DA 1808, nr 43, s. 1 (i fråga om förh. i Österrike). BonnierKL (1925).
(I 8 b) -PARLAMENTARISM. polit. sådan parlamentarism som låter den regering som har representationens förtroende hava ledningen o. initiativet. Fahlbeck Förf. 195 (1904). ST(A) 1929, nr 294, s. 6.
(I 6 b) -PASS. (kabinett- 1913. kabinetts- 1858 osv.) (i fackspr.) av ministern för utrikesärendena utfärdat pass för resa till främmande land; kurirpass. TjReglArm. 1858, 1: 237. Nordström Amer. 40 (1923).
(I 1 b) -PIANO. (i fackspr.) ett slags mindre piano; jfr KAMMAR-, MINI-PIANO. SvD(A) 1934, s. 220, s. 16.
(I 6) -POLITIK. [jfr t. kabinettpolitik] (i sht i fråga om ä. förh.) sådan (utrikes)politik som skötes uteslutande inom den trängre kretsen av en furstes rådgivare. Geijer I. 4: 133 (1822). Kabinettspolitiken under 1700-talet. SFS 1906, nr 10, s. 19.
(I 1 b) -PORTRÄTT. fotografiskt porträtt i kabinettsformat (se -FORMAT 2). BoupptVäxjö 1882. Wägner Norrt. 12 (1908).
(I 6) -POST. (förr) av regeringen anordnad, eg. för officiella skrivelser o. d. avsedd postförbindelse med utlandet. MoB 10: 103 (1822). Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 47 (c. 1840). Bremer Brev 2: 368 (1848).
(I 8) -RÅD. (kabinett- 1720. kabinetts- 17341894)
1) (förr) medlem av ett kabinett. NF 3: 311 (1878; i fråga om förh. i Frankrike 1802). särsk. i fråga om sv. förh. under frihetstiden o. gustavianska tiden; jfr KABINETT I 8 a. Man har .. inrättat et Cabinet, uti hvilket 2 Cabinet-Råd skola vara tilstädes. 2RARP I. 2: 153 (1720). GJEhrensvärd Dagb. 1: 6 (1776).
2) (i fråga om utländska förh.) sammankomst av ett kabinett; jfr KABINETT I 8 a slutet. Följande dagen hölts Cabinets-Råd. GT 1788, nr 101, s. 2 (i fråga om eng. förh.). DN(B) 1934, nr 342, s. 6 (i fråga om belgiska förh.).
-SAK. (kabinett- c. 1685. kabinetts- 17231875)
1) (numera knappast br.) till I 2, II, om finare konstföremål o. d. ”Kabinettsaker” af elfenben, såsom flaskor, kannor och skrin. Böttiger Drottnh. 94 (cit. fr. c. 1685).
2) (†) till I 6.
a) i pl.: statssaker. Lindfors (1815). Cavallin (1875).
b) till I 6 a, i fråga om förh. under frihetstiden: kabinettsärende. 2RA 1: 347 (1723). PH 5: 3101 (1751).
-SEKRETERARE. (kabinett- 1792. kabinetts- 1704 osv.) [jfr d. kabinetssekretær, t. kabinettssekretär]
1) (förr) till I 6: ämbetsman som mottog till monarken ställda skrivelser, ombesörjde hans korrespondens o. d. Kongl. Maij:tz Cabinetz Secreterare. VDAkt. 1704, nr 108. SP 1792, nr 78, s. 4 (i fråga om förh. i Österrike).
2) till I 6 b: under åren 17911809 titel som tillkom chefen för kabinettet för utrikes brevväxlingen; fr. o. med 1809 titel för expeditionschefen i kabinettet för utrikes brevväxlingen (efter 1840 utrikesdepartementet). IT 1791, nr 41, s. 2. SFS 1921, s. 2305.
(jfr II) -SKRIN. (kabinett-) (förr) (skrin liknande ett) konstskåp; jfr -SKÅP. RedNordM 1928, s. 28.
(I 6) -SKRIVELSE. (kabinett- 1899. kabinetts- 1788 osv.) (i fackspr.) skrivelse som utgår från en regent l. hans kabinett; särsk., inom diplomatien, om mera förtrolig skrivelse från en regent l. ett utrikesdepartement (jfr KABINETT I 6 b). GT 1788, nr 42, s. 1. 3NF 11: 101 (1929).
(jfr II) -SKÅP. (kabinett- 1734 osv. kabinetts- 1884 osv.) (förr) benämning på en i sht under 1600-talet mycket använd möbel (avsedd att uppställas i ett mera förnämligt rum) bestående av ett stort skåp med dörrar l. fällklaff o. inredt med en stor mängd lådor o. fack till förvaring av konstföremål, nipper, kuriosa o. d., ofta prydligt arbetat o. försett med dyrbara inläggningar; konstskåp; jfr KABINETT II. Serenius G 1 a (1734). (På auktion säljes) et Cabinett-skåp med antique Hufvuden. PT 1791, nr 36, s. 3. Fatab. 1910, s. 108. Erixon Möbl. 2: LX (1926). Fatab. 1934, s. 274.
(II) -STUFF. (†) mindre stycke av ett mineral (av lämplig storlek för förvaring i ett konstskåp). Berzelius Kemi 2: 453 (1822).
-STYCKE. (kabinett- 17341867. kabinetts- 1832 osv.) [liksom t. kabinettstück av fr. pièce de cabinet]
1) konst. till I 1 b: målning i mindre format o. i allm. med noggrant utförda detaljer, avsedd att placeras i mindre rum o. att ses på nära håll; särsk. i fråga om ett slags sådant måleri som hade sin blomstring under 1600- o. 1700-talen i Holland. Bæckström Rörstr. 60 (cit. fr. 1771). De mest typiska representanterna för den holländska konstsmaken äro de s. k. ”småmästarna”, de stämningsfulla kabinettsstyckenas älskvärda skapare. Tikkanen KonstH 234 (1925). särsk. bildl.; i sht om skildring i ord. Dalin Arg. 2: 112 (1734, 1754). Sturzen-Becker 1: 89 (1845, 1861). Rydberg DSkön. 72 (1889).
2) (numera föga br.) till I 2, II: föremål som förvaras l. är lämpligt l. värdt att förvaras i en samling l. ett museum. Linné SvArb. 1: 26 (1754). Ett stort antal instrument (dvs. fioler), som nu såsom kabinettsstycken befinna sig i händerna på rika amatörer eller konstnärer. Hedlund Fiolsp. 16 (1906).
(I 6, 8) -STYRELSE. (kabinett- 1905. kabinetts- 1884 osv.) polit. styrelsesätt som karakteriseras av att regeringsärendena avgöras inom en (enväldig) furstes kabinett. NF 7: 1558 (1884). BonnierKL 6: 383 (1925).
(I 1 b) -TAVLA. konst. = -STYCKE 1. MeddSlöjdF 1886, s. 77.
(I 1) -VÄDER. [jfr MUN-VÄDER] (†) bildl.: skvaller (eg. som härstammar från förtroliga samtal i ett ”kabinett”). Ingen bör nu tro en tidning (dvs. nyhet) första gången .. så är det kanske med denna igen: Kom väds (dvs. slå vad med mig!), det är et Cabinets-väder. Dalin Vitt. II. 5: 93 (1738).
(I 6) -ÄRENDE. (i fråga om ä. sv. samt utländska förh.) regeringsärende som avgöres i kabinettet; särsk. i fråga om förh. under frihetstiden: regeringsärende som avgjordes av konungen jämte endast två riksråd; jfr KABINETT I 6 a. Henel 1729 4 (1730). De så kallade kabinettsärender (hvilket i den tidens (dvs. frihetstidens) språk ville säga mindre befordringsmål). Geijer I. 6: 265 (1840). Herlitz SvStatsskH 167 (1928).
Spoiler title
Spoiler content