SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1938 KURANSA l. KORANSA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr KURANS. Ordformer (ko- (co-) 1738—1893. ku- (cu-) 1845—1917. kurrantsa 1769) Etymologi [sv. dial. koransa, kur- (r)ansa; jfr d. karanse, koranse, kuranse; av t. kuranzen, koranzen, karanzen; bildat till mlat. carentia, botövning med gissling, fasta o. d.] (i Finl.) 1) piska upp (ngn), giva (ngn) stryk; tukta, näpsa, läxa upp. Palmfelt Molière 40 (1738). Dalin (1852). Bergroth FinlSv. 323 (1917). 2) lära (ngn) ordning o. skick. HforsT 1863, nr 205, s. 2. Särsk. förb.: KURANSA OM. (i Finl.) till 1: läxa upp (ngn). FoU 15: 56 (1902). Bergroth FinlSv. 323 (1917). SAOB Alfabetisk lista kurabel adj. kurabelt kurage subst. kurande kurans subst. kuransa verb kuransande kurant subst.1 kurant subst.2 kurant subst.3 kurant adj. Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
