SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1943  
MAS- ma3s~.
Etymologi
[jfr sv. dial. mas-, masur-, d. mase, fläck på huden, ådra o. d. i trä l. sten; av mnt. mase, till stammen i MASUR]
i ssgr: masur-.
Ssgr (i vissa trakter): MAS-BJÖRK. masurbjörk. Rudenschöld PVetA 1748, s. 14. Linderholm 1: 176 (1802).
-FÄRGAD, p. adj. masurfärgad. Et brunt masfärgat skåp. ÅgerupArk. Bouppt. 1760.
-LÖNN. masurlönn. Linc. (1640; under acer, sbst.). Weste 1: 1756 (1807).
-RUNNEN, se d. o. —
-RÖNN. masurvuxen rönn. Broman Glys. 1: 195 (1726). Weste (1807).
-TRÄ.
1) masurträ. Eneberg Karmarsch 1: 123 (1859).
2) (†) naverlönn. Linc. (1640; under rumpotinum; t. texten: Maszholtz).
Spoiler title
Spoiler content