SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1958  
REUNION re1ɯniω4n l. -un-, l. 0104, i bet. 1 äv. re1ynjong4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(äv. ré-)
Etymologi
[jfr t. o. eng. reunion; av fr. réunion, till réunir (se REUNIERA); jfr UNION]
1) återförening; särsk. (hist.) om de 1679—81 företagna franska annekteringarna av vissa områden som före westfaliska freden 1648 o. freden i Nijmegen 1679 tillhört de gm dessa freder till Frankrike avträdda områdena; äv. konkret, om återförenat l. annekterat område; vanl. i pl. Pfeiffer (1837). De områden, han (dvs. Ludvig XIV) slagit under sig genom reunionerna. Grimberg VärldH 10: 294 (1941). 2SvUppslB (1952; konkret).
2) (numera knappast br.) om möte l. sammankomst av personer (med gemensamma intressen o. d.); äv. konkret: församling (se d. o. 2) l. sällskap av personer; äv. övergående i bet.: förening, samfund, sällskap. Rydqvist (1832) i 3SAH LVII. 3: 95. Det är i fråga att bilda en politisk reunion af oppositionsmän. Liljecrona RiksdKul. 464 (1841). Lundensarne förde de fremmande hvar och en till det för honom utsedda logis. På flera ställen voro större och mindre reunioner för middagsmåltid. SKN 1845, s. 168. Reunion .. (dvs.) församling. Schück (1854). Ceremonier, storartade mottagningar och smärre litterära reunioner hörde till ordningen för dagen (på 1600-talet). Wrangel Paris 182 (1909).
Ssgr (till 1; hist.): REUNIONS-DOMSTOL~02, äv. ~20. = -kammare. BonnierKL (1926).
-KAMMARE, r. l. m. [efter fr. chambre de réunion] om var o. en av de av Ludvig XIV upprättade kommissioner l. domstolar som hade till uppgift att fastställa, vilka områden som gm reunioner kunde införlivas med Frankrike. OSPT 1687, nr 1, s. 7. 2SvUppslB 23: 1244 (1952).
-POLITIK. (mera tillf.) om den politik som användes för att genomföra reunionerna. Grimberg VärldH 10: 287 (1941).
-RÄTT, r. l. m. (numera bl. tillf.) om den av Frankrike hävdade rätten att genomföra reunionerna. Nordberg C12 1: 32 (1740).
Spoiler title
Spoiler content