SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1958  
RITORNO ritor4no, r. l. m. l. n.; best. -n resp. -t; pl. (†) -ner (Dalin).
Etymologi
[av it. ritorno, vbalsbst. till ritornare, återvända, gå tillbaka, motsv. fr. retourner (se RETURNERA)]
(numera knappast br.)
1) = RISTORNO 1. Efter någon tid kunde pilten .. calculera alla Spesen och Ritorner. Dalin Arg. 2: 139 (1734, 1754; bet. oviss). Andersson (1845). Ekbohrn (1904).
2) = RISTORNO 2. NF 13: 1226 (1889). 3NF 16: 910 (1932).
Spoiler title
Spoiler content