SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1984  
SPICKE- spik3e~ l. (i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SPEKE- spe3ke~ l. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SPEGE- spe3ge~ l. SPIK- spi3k~, äv. (numera föga br.) SPIKE- spi3ke~, förr äv. SPICK- l. SPEK-.
Ordformer
(spechi- 1574 (: Spechilaxar). specke- 1558 (: Specke Skinckor)1866 (: speckeskinka). spege- 1958 (: spegefläsk)1980 (: Spegemakrill). spek- (-ee-) 1635 (: Spek fläsk)1855 (: speksill). speke- 1530 (: Spekelaxar) osv. spekie- c. 1750 (: spekiekiött). spiche- 1546 (: Spiche lax). spichi- 1574 (: Spichilaxar). spick- 1727 (: spickål)1843 (: spicksill). spicke- (-kk-) 1555 (: Spicke Lax) osv. spik- c. 1750 (: spiksill)1978 (: spikgädda). spike- (-ijk-) 1530 (: spikelaxar)1952 (: spikemat). spiki- (-ij-) 1540 (: Spikilaxer)1583 (: Spikilax). späk- 1591 (: späk lax))
Etymologi
[fsv. spik-, spiki-, i ssgrna spiksild o. spikfisker, spicken sill resp. fisk, spikial, spikikal, spikilax, spicken ål resp. kål resp. lax m. fl.; jfr fd. spighe- i ssgn spighefisk, spicken fisk (d. spege- i t. ex. spegeål), fvn. spik-, spiki- i ssgn spikhvalr, spikihvalr, spicket valkött (nor. dial. spike- i t. ex. ssgn spikesild, spicken sill); jfr äv. nisl. speiki- i ssgn speikilax, spicken lax; möjl. till en i avljudsförh. till fvn. spík, f., träflisa (se SPIK, sbst.1), stående nominalstam som äv. föreligger i fvn. spiki, mes (se SPICKE, sbst.1), o. varav SPICKA, v.1, är avlett. — Jfr SPICKE, sbst.2, SPICKEN]
1) (†) klen, spinkig; se SPICKE-TALL.
2) i fråga om fisk, kött o. d.: insaltad (o. torkad l. rökt) l. torkad l. rökt o. avsedd att förtäras rå, utan ytterligare beredning; äv. i bildl. l. utvidgad anv. (se SPICKE-JÄRN); förr äv.: avsedd att ätas rå (utan tanke på insaltning, torkning o. d.) (se SPICKE-ROVA); utom i vissa trakter, bygdemålsfärgat, numera nästan bl. i fråga om (fisk osv. i) maträtt: spicken (se d. o. 1); se SPICKE-BOG, -FLÄSK, -SILL m. fl.
Ssgr (i allm. till 2): A (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SPEGE-FLÄSK, -MAKRILL, se E.
B (†): SPEK-FLÄSK, -KÖTT, -LAX, -MAT, -SILL, -SKINKA, se E.
C (i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SPEKE-BRAXEN, -FLÄSK, -GÄDDA, -KORV, -KÖTT, -KÖTTSTYCKE, -LAX, -MAT, -ROVA, -SAK, -SILL, -SKINKA, se E.
D (†): SPICK-KÖTT, -LAX, -MAT, -SILL, -SKINKA, -ÅL, se E.
E: SPICKE-BOG. (spike- 1620) (numera bl. mera tillf.) jfr -kött. Schroderus JMCr. 147 (1620).
-BRAXEN. (speke- 1846) (numera bl. mera tillf.) jfr -fisk. Wingård Minn. 1: 45 (1846).
-BRÖST. (spike- 1793) (numera bl. mera tillf.) jfr bröst 2 d β o. -kött. Hagdahl Kok. 23 (i handl. fr. 1793).
-FISK. (spike- c. 1635) insaltad (o. torkad l. rökt) l. torkad l. rökt fisk, avsedd att förtäras rå, utan ytterligare beredning; numera nästan bl.: spicken fisk; jfr -braxen, -gädda 1, -lax, -makrill, -sill o. -strömming. Rudbeckius Kyrkiost. 57 (c. 1635).
-FLÄSK. (spege- 1958. spek- 16351677. speke- 15731940. spicke- 1805 osv. spike- 17601931) (numera bl. mera tillf.) jfr -kött. GripshR 1573, s. 64.
-GÅS. (i sht i vissa trakter) jfr -kött. Spicke Giess st(ycke)r 2. HovförtärSthm 1641, s. 328.
-GÄDDA. (speke- 1557. spicke- 1558 osv. spik- 1978)
1) (numera bl. mera tillf.) jfr -fisk. HovförtärSthm 1557 A, s. 11. FinSvStorordb. 195 (1968).
2) [bildl. anv. av 1] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) smörgås (se d. o. 4); i uttr. kasta spikgädda, kasta smörgås. Magnusson SprKalmar 106 (1978).
-JÄRN. (†) bildl.: av fattig (se d. o. 2 d) l. nödsatt malm framställt tackjärn, som vid avkylning avsevärt minskar i volym. Spicke Järn kallas af en del smeder det tackjärn, som efter afkylningen faller mycket tilhopa midt på gösen, eller galten, med höga och hvassa kanter, som utmärker at det är nödsatt och af fattiga malmer. Rinman 2: 782 (1789).
-KORV. (speke- 1558. spicke- 1790 osv.) jfr -kött. HovförtärSthm 1558, s. 50.
-KÖTT. (spek- c. 1750. speke- 16781772. spick- c. 1817. spicke- 1572 osv. spike- 15791931) (numera bl. mera tillf.) insaltat (o. torkat l. rökt) l. torkat l. rökt kött, avsett att förtäras utan ytterligare beredning; utom i vissa trakter, bygdemålsfärgat, numera nästan bl.: spicket kött; jfr -bog, -bröst, -fläsk, -gås, -korv, -kött-stycke, -skinka. Lemnius Pest. 30 (1572; uppl. 1917).
-KÖTT-STYCKE. (speke- 1732) (numera bl. mera tillf.) jfr -kött. Linné Skr. 5: 161 (1732).
-LAX. (spek- 1591. speke- 15301915. spick- c. 1817. spicke- 1546 osv. spike- 15301793) (numera bl. mera tillf.) jfr -fisk. HH XI. 1: 43 (1530).
-MAKRILL. (spege- 1980) jfr -fisk. Petersen SvMat 32 (1980).
-MAL. [insekten äter torra, oberedda djurämnen] (†) skalbaggen Anthrenus museorum Lin., museiänger. Scheutz NatH 168 (1843). Björkman (1889).
-MAT. (spek- 1826. speke- 18061854. spick- 1807c. 1817. spicke- 1766 osv. spike- c. 17251867, 1952) (numera bl. mera tillf.) mat bestående av insaltad (o. torkad l. rökt) l. torkad l. rökt (resp. insaltat osv.) fisk, kött o. d. avsedd att förtäras rå, utan ytterligare beredning; utom i vissa trakter, bygdemålsfärgat, numera nästan bl.: spicken mat. Allahanda Spijkemat sampt drecka som ähr lijtet kokat gijr .. (grovarbetare) dee besta kraffter att förretta sina syslor. Polhem ESkr. 3: 284 (c. 1725). HdlCollMed. 13/1 1745.
-ROVA. (speke- 17051741) (†) om rova avsedd att ätas rå. Tagit een eller twå Spekerofwor uthi Herregårdens fälla. NVedboDomb. Sommart. 1705, § 61. Därs. Höstt. 1741, § 87.
-SAK. (speke- 1846) (numera bl. mera tillf.) jfr -mat. Wingård Minn. 1: 44 (1846).
-SILL. (spek- 17411855. speke- 16361854. spick- 17951843. spicke- 1614 osv. spik- c. 1750. spike- c. 16251933) jfr -fisk. Rondeletius 18 (1614). Han är tunn som een Spicke-Sill. Celsius Ordspr. 1: 61 (1708). Amman 30 (1756; bildl.).
-SKINKA. (spek- 1787. speke- 15581866. spick- 1734c. 1817. spicke- 1755 osv. spike- 1612) jfr -kött. HovförtärSthm 1558, s. 50.
-STRÖMMING. (spike- c. 16251672) (numera bl. mera tillf.) jfr -fisk. Rudbeckius Dagb. 66 (c. 1625).
(1) -TALL. (†) klen l. spinkig tall. Broman Glys. 3: 785 (1724).
-VARA. (numera bl. mera tillf.) jfr -mat. Uppfinnaren till detta sätt att bereda spickevaror (dvs. nedläggning i viss lake) är en Öfverste Samson. JournManuf. 2: 128 (1826).
-ÅL. (spick- 1727) (numera bl. mera tillf.) jfr -fisk. 2BorgP 3: 397 (1727).
F (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SPIK-GÄDDA, -SILL, se E.
G (numera föga br.): SPIKE-BOG, -BRÖST, -FISK, -FLÄSK, -KÖTT, -LAX, -MAT, -SILL, -SKINKA, -STRÖMMING, se E.
Spoiler title
Spoiler content