SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1999  
SVETICERA l. SVETISERA svet 1ise4ra, v. -ade, vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(sveti- (suet(h)i-) 1801—1985. -cera 1841—1939. -sera (-zera) 1801—1985)
Etymologi
[bildat till stammen i mlat. Suetia, Suecia, Sverige (se SVECIA-), l. mlat. sueticus, svensk, avledn. av Suecia (se ovan). — Jfr SVETICISM]
1) (numera knappast br.) giva (ord o. d.) svensk språkform l. svensk prägel, försvenska. Den Svetiserade ortografien. GustBr. 208 (1801). Hr W(allin) har en synnerlig lust att svetisera latinska ord der det icke behöfs. LHammarsköld (1806) hos Hjärne DagDrabbn. 243. Cannelin (1939).
2) (tillf.) med avs. på person l. folk l. land o. d.: giva svensk prägel åt (i fråga om språk, kultur o. d.); jfr SVECISERA. DN 23 ⁄ 8 1985, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content