SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2006  
TONGAN toŋga4n, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av eng. tongan; till TONGA ISLANDS, namn på en ögrupp i Stilla havet (varav sv. Tongaöarna), bildat till Tonga, elliptiskt för Tongatapu (namn på den största av öarna), där förleden sannol. är av det polynesiska spr. tonga tonga, söder(n) o. senare leden är tapu, helig (se TABU)]
invånare på l. person från Tongaöarna i Stilla havet. I motsats till det paradisiskt sköna Samoa med dess kanske .. för muntra .. folk äro .. de puritanskt exercerade wesleyanska tonganerna ytterst tråkiga. SD 1893, nr 70, s. 6.
Avledn.: TONGANSK, adj. som tillhör l. kännetecknar l. på annat sätt har avseende på Tongaöarna l. dess befolkning l. kultur o. d. StatsnNationalOrd 8 (1978).
Spoiler title
Spoiler content