SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2006  
TORNA twr3na2, v.2 -ade (Dahlstierna (SVS) 197 (c. 1696) osv.) ((†) pr. sg. -er (Skytte Or. C 3 a (1604))); o. TORNAS, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[liksom d. tårne huvudsakligen efterbildning av t. (auf)türmen med formella motsvarigheter i mlt. tornen, turnen, kasta i fängelse, mht. türnen, turnen, förse med torn; avledn. av TORN, sbst.2]
1) (†) i p. pf. i adjektivisk anv.: försedd med torn. I purpur-skrudars prakt, i tornade palats / du dessa Stora ser. LBÄ 7–8: 9 (1797). Tyglarne lägger han förr ej ner i sin mäktiga luftfärd, / Än han nått Cikonernas bygd och tornade murar. Adlerbeth Ov. 158 (1818). Ingelman 34 (1838, 1843).
2) samla l. forma sig l. växa till ngt högt l. tornliknande l. till en topp l. hög o. dyl.; äv. tr.: samla l. forma (ngt) till ngt högt osv.; äv. i fråga om att (på grund av sin höjd l. höga belägenhet) sticka upp l. höja sig (över ngt); äv. dels refl. l. ss. dep.: samla l. forma sig till ngt högt osv. l. sticka upp osv., dels i p. pr. l. p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; äv. med bestämning inledd av prep. i l. till, betecknande den formation som bildas. Där tornar sigh ett Tämpel högt. Dahlstierna (SVS) 197 (c. 1696). Tornade mössor. BöneskrMod. 4 (1775). Allt högre tornas snön i drifva. Jensen Puschkin 117 (1889). Skruvis tornade till små isberg. SvNat. 1921, s. 62. Den tornande blå staden uppe vid krönet. Lundh FörfResa 1: 83 (1924). Det väldiga, stålgrå skrovet tornade högt över kajen. Fredricson Res. 198 (1940). Över topparna tornade sig vitskimrande åskmoln i dramatiska formationer. Schildt OdyssKölv. 35 (1951). Han .. tornade halmströet mot stenväggen. Sandgren Furst. 33 (1962). — särsk.
a) om (lång) person; särsk. bildl. (jfr b), betecknande att ngn gm sina egenskaper l. förtjänster l. sin dominerande ställning o. d. höjer sig l. står över omgivningen. En sådan gestalt som Wolfram von Eschenbach tornar i anderikedom högt öfver alla andra. PT 1910, nr 98 A, s. 3. Leaghaire reste sig i hela sin längd, som var så ansenlig, att han tycktes torna över Patrick som en kyrkstapel. Almquist Lorents ErinFackl. 116 (1925).
b) i mer l. mindre bildl. anv. (jfr a), i fråga om att ngt (i sht svårigheter l. bekymmer o. d.) samlar l. hopar sig l. samlas l. hopas (i mängd); äv. med resultativt obj. Af älskarns plågor tornas pyramider. Atterbom Lyr. 2: 87 (1813). Revolutionens vågor .. (kom) att torna sig allt högre. LfF 1901, s. 195. Vid den tiden hade svårigheterna tornat sig i Tikkanens väg. Hirn AkadBokh. 51 (1943). Nu har tjugo år tornats ovanför den bravaden, och Isaks leende är fyllt av överseende. TurÅ 1954, s. 293.
3) i sht jäg. om fågel som träffats av skott: (i sin flykt) stiga brant uppåt. Tornar .. (morkullan) och går till väders, kommer hon snart ned död eller döende. Balck Idr. 2: 28 (1887). Torna .. (dvs.) Fågeln stiger .. (vid träff av enstaka hagel) brant till väders för att plötsligt falla död ner. JägUppslB 513 (1989).
Anm. Det i följande språkprov förekommande torna upp har möjl. bet.: sträcka sig upp (jfr Ekbo SupplHellquistOtr. (c. 1990)). Then ene (av Östersjöns båda armar) torner vp j Torne och kallas Bothn .. then andre kallas Refwelsk bothn. Skytte Or. C 3 a (1604).
Särsk. förb.: TORNA UPP10 4, äv. OPP4. till 2: (på grund av sin höjd l. höga belägenhet) sticka upp l. höja sig (över ngt); äv. tr. l. refl., i fråga om att dels skjuta upp ngt l. höja l. resa ngt l. sig (över ngt), dels hopa l. forma ngt l. sig (äv. bygga ngt) så att en topp l. hög l. ngt tornliknande bildas; äv. ss. dep.; äv. med bestämning inledd av prep. i l. till, betecknande den formation som bildas. (Då grekerna) af lönnens timrade stammar / Tornade opp sin häst. Adlerbeth Æn. 31 (1804). (Snön) har tornat upp sig i drifvor. Geijerstam Medus. 293 (1895). Det utschacktade materialet skulle man kunnat torna upp till en sexton gånger större pyramid än den största vid Gizeh. Steffen BrittStröft. 151 (1895). Den gamla staden, som tornade upp sig på sin branta klippa. Lagerlöf Jerus. 2: 258 (1902). Midt emot oss tornar det tolfhundrafemtio meter höga Sulutindr upp sin bergmassa. Klinckowström BlVulk. 2: 17 (1911). Lermassorna tornades upp innanför de mot älfven byggda fördämningarna. SvNat. 1912, s. 18. Cypresser tornade upp som spöken i svarta svepningar. Nilsson BombiNick 87 (1946). särsk.
a) om person: (på grund av sin längd) höja sig (över ngn l. omgivningen). Min svåger tornade upp sig framför mig som det lutande tornet i Pisa. – Är jag full? röt han. Martinson ArméHor. 151 (1942).
b) i mer l. mindre bildl. anv. Hör hur dessa skallande skrattsalvor rulla fram som mäktiga vågor och torna upp sig i ett väldigt crescendo. Quennerstedt IndSold. 27 (1887). Krigsmolnen tornade upp sig vid horisonten. Form 1939, Omsl. s. 104. Han försökte värja sig mot de argument, som Katarina och hennes förtrogna tornade upp. Grimberg VärldH 9: 262 (1940). Självfallet är landstingspolitikerna .. medvetna om de svåra problem som tornar upp sig inför 90-talet. GbgP 17 ⁄ 6 1988, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content