SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2011  
UPPSALIENSARE up1salien3sare2, äv. up1sal-, m.//ig.; best. -en; pl. =; förr äv. UPPSALIENS, m.//ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. up-; -ens 1819–1905. -ensare 1859 osv.)
Etymologi
[till stadsnamnet UPPSALA; med avs. på bildningssättet jfr ATENIENSARE, LUNDENSARE. — Jfr UPPSALIENSISK]
person som bor i l. har bott i Uppsala; numera i sht om person som är l. har varit lärare l. student vid Uppsala universitet; jfr UPPSALIT. Atterbom Minn. 666 (1819). En kopparslagare, infödd Upsaliensare. SöndN 1863, nr 39, s. 2. Studenterna i Köpenhamn och Lund hade hållit möte i Norge 1851, i hvilket Upsalienserna icke hade deltagit. Svedelius Lif 482 (1887).
Spoiler title