publicerad: 2017
VISDOM vi3sdωm2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(vis- (w-, -ij-, -j-, -ÿ-, -ijss-, -ijsz-) 1521 osv. wiss- 1632. -dom (-dh-) 1521 osv. -dombs, gen. 1677. -doom 1526)
Etymologi
[fsv. visdomber; jfr d. visdom, fvn. vísdómr, fsax. wīsdōm, mnl., nl. wijsdom, ffris. wīsdōm, fht., mht. wīstuom (t. weistum), feng. wīsdōm (eng. wisdom); avledn. av VIS, adj.1]
1) (numera bl. tillf.) motsv. VIS, adj.1 2: kunskap l. erfarenhet inom visst område (o. förmåga att i praktiken utnyttja denna kunskap osv.); särsk. ss. senare led i ssgr; jfr VISHET 1. Mark. 6: 2 (NT 1526). Jngen kan komma ther til ath han fåår rätzliga gudh j kunskap och kenslo, medh mindre han fåår noghot aff then samma wijssdomen som gudh haffuer om sich sielffuan. OPetri 1: 529 (1528). Man kan tänka vad man vill om Jonas’ politiska visdom, men för tidningen visade sig hans skarpt kritiska hållning som ett plus. Siwertz JoDr. 231 (1928). — jfr RUN-, STATS-, STJÄRN-VISDOM.
2) motsv. VIS, adj.1 3: vishet (se d. o. 2); äv. i konkretare anv., om (innehåll i) enskild yttring l. manifestation av vishet. G1R 1: 32 (1521). Vngdom och wisdom fölies säldhan åth. SvOrds. C 7 b (1604). Visdomen kan man icke ärfva eller låna; ingen eger denna skatt utan att sjelf förvärfva den. Genberg VSkr. 1: 42 (1865). Den gode Guden har i sin oändliga visdom skänkt sina skapade varelser stora och märkvärdiga krafter. Holm AlltFläck. 45 (1946). De gamla stamgästerna, som satt på stolar med namnplåtar på och spred sin visdom för alla som ville lyssna. Lo-Johansson Förf. 54 (1957). (Ministern) har uppenbarligen inte viskat några visdomar i (statsminister) Löfvens öra. KvällsP 11/5 2016, s. 2. — jfr BOK-, LEVNADS-, LIVS-, SKOL-VISDOM m. fl.
Ssgr (i allm. till 2): VISDOMS-BERYKTAD, p. adj. (†) känd l. berömd för sin visdom. Min syster, min visdomsberyktade syster. Heidenstam Vallf. 48 (1888). —
-BOK. vishetsbok; i sg. best. äv. om bibelboken Salomos vishet (jfr bok, sbst.2 2 slutet). HforsD 16/6 1863, s. 1. När jag på kvällen tände .. fotogenlampan och försjönk i läsning av någon gammal visdomsbok. LundagKron. 3: 196 (1955). —
-BRUNN. vishetsbrunn; jfr -källa. Himla-läran och dygdeläran, de tvänne ädlaste visdoms brunnar. Mörk ÅmVetA 1750, s. 7. —
-GUDINNA. vishetsgudinna. Björnståhl Resa 2: 215 (1775). Det är fråga om att försöka få en droppe ur visdomsgudinnans urspene oblandad och fri från vedertagna synteser. Martinson BakSvenskv. 256 (1944). —
-KÄLLA. om källa (se d. o. 1) varur visdom tros kunna hämtas; äv. (o. numera i sht) i mer l. mindre bildl. anv., om ngt l. ngn som skänker vishet (jfr källa 2 b); jfr -brunn o. vishets-källa. Jag vill visdomskällan dricka. Wallin (SVS) 2: 16 (c. 1808). Om Vergilius har lånat den yttre formen från Homeros, så har han öst innehållet ur mysteriernas visdomskällor, sådana han fann dem flöda hos Platon. Andersson Antol. 14 (1909). —
-MAN. (numera bl. mera tillf.) läkekunnig l. trollkunnig l. spåkunnig man; jfr vis-man 1. Öfver allt .. sporde man hvarandra: har du sett Simon visdomsmannen? Rydberg Sägn. 21 (1874). —
-ORD. muntlig l. skriftlig utsaga innehållande visdom, vist ord (se ord, sbst.2 1) l. yttrande; särsk. om ordspråk l. talesätt. Johansson HomOd. 3: 23 (1841, 1844). Ett gammalt visdomsord säger, att man gärna kan glömma sina segrar, blott man minns sina nederlag. Lidforss Dagsb. 7 (1903). —
-REGEL. vishetsregel. DN 20/12 1869, s. 2. Många visdomsregler tillskrivas Pytagoras, såsom att ”man ej skall löpa utefter allfarvägarna”, d. v. s. ej följa mängdens meningar. Grimberg VärldH 2: 312 (1927). —
-SAMTAL~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) filosofiskt samtal. Då Swedenborg en gång är på besök i andevärlden, kommer han till en trädgårdsgång, där ynglingar vandra förnöjande sig med visdomssamtal. Lamm Swedenbg 196 (1915). —
-SKATT. om värdefullt bestånd l. värdefull samling av visdom(ar) (jfr skatt 1); särsk. i fråga om religiösa förhållanden (jfr skatt 1 b). Uti Christo äro alla wisdoms skatter förborgade. Biurman Brefst. 28 (1729). Huru många är nu förtrogna med de gamla ordspråkens visdomsskatt? Kulturen 1955, s. 3. —
(1, 2) -STAD. (numera bl. tillf.) om lärdomsstad; i sht om Uppsala. 3SAH XLIII. 2: 101 (1842). 2SAH 32: 28 (1860; om Uppsala). Svenska mästarinnan (i tennis) nere i visdomsstaden Lund går och pluggar tyska och maskinskrivning. DN(A) 31/10 1942, s. 16. —
-TAND. [jfr t. weisheitszahn, eng. wisdom tooth, fr. dent de sagesse, nlat. dens sapientiae; efter gr. σωφρονιστῆρες, pl.; benämningen beror på att visdomständerna vanl. bryter fram först i 20-årsåldern l. senare (då viss andlig mognad förmodas ha uppnåtts)] hos människa, om var o. en av de fyra innersta oxeltänderna; jfr vishets-tand. AB 22/5 1837, s. 3. I överkäken synes vänstra och i underkäken högra visdomstanden icke hava kommit till utveckling. Fornv. 1946, s. 68. —
-TÄVLAN. tävling i visdom; särsk. i mytologiska framställningar. Den i början af Kalevala uppträdande unge Joukahainen, som inlet sig i visdomstäflan med Wäinämöinen. Retzius FinKran. 37 (1878).
Spoiler title
Spoiler content