SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1893  
ABGUSS ap4gus, r. (l. m.) o. n.
Etymologi
[af t. abguss]
tekn. Abguss kallas vid myntning det Silfver, som, efter smältningen, sitter qvar vid bräddarne uti Digelen, och särskilt sedan tilgodogöres. Rinman (1788). Ej må i tillmyntnings-smältning tillsättas något så kalladt Abguss från föregående smältningar. SFS 1836, nr 16, s. 7. Huru mycket tenar och Abguss, den sednare gjuten i plans, af smältningen erhållits. Därs. s. 13.
Spoiler title
Spoiler content