SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ACKORDION akå4rdion, äfv. -o4r-, l. -EON -eon, n.; best. -diet l. -dionet, i best. anv. äfv. utan slutart.; pl. -dier l. =.
Etymologi
[af t. accordion; jfr fr. accordéon]
tonk. dragharmonika, dragspel. Höijer Mus.-lex. (1864).
Spoiler title