AFARBETA a3v~arbe2ta (a`farbeta Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. afarbeide, t. abarbeiten]
1) sjöt. arbeta (ett fartyg) från land, göra (ett fartyg) flott. Jungberg (1873).
2) gm arbete minska l. utplåna (ngt).
a) byggn. Är ett skikt färdigsatt, så afarbetas (3 uppl. 1890: borthuggas) de på dess bygg varande ojemnheterna. Rothstein 567 (1856, 1875).
b) om en skuld. Sedan (gesällen) .. hos Mästaren antingen afarbetat eller contant betalt .. (sin) skuld. Publ. handl. 14: 13 (1787). Kindblad (1867).
3) (föga br.) gm arbete blifva färdig med; göra undan, afsluta (ngt, som man fått sig ålagdt). Afarbeta .. straffarbete. Björkman (1889).
