SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFKRÄNGA a3v~kräŋ2a, v. -er, -de, -t, -d. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. afkrænge]
(mindre br. utom i part.) = KRÄNGA AF. Afkrängda strumpor. Ägghinnornas lättare eller svårare afkrängning (vid förlossning). Lindfors Norm. förloss. 66 (1894).
Ssgr: AFKRÄNGNINGS-LINA310~20. sjöt. smal tross l. göling, som bl. a. användes för att, fastgjord vid afkrängningsstjärten på rån, underlätta råns frigörande från undre brassen o. toppläntan l. kränga af dessa från råns ända. Har fartyget rörelse stickes afkrängningslinan på undre nocken till afhåll. Ekelöf 82 (1881).
-STJÄRT~2. sjöt. tågände, hvars ändamål är att vid bramrårnas nedtagande göra loss l. kränga af brass o. topplänta på den ände af rån, som kommer underst. Afkrängningslinan, (afhållsändan), stickes på afkrängningsstjerten, å lofvarts nock. Ekelöf 83 (1881).
Spoiler title
Spoiler content