SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AGRAFI ag1rafi4, r. (f. Rydqvist), best. -en, äfv. -n.
Etymologi
[af nylat. agraphia, bildadt 1867 af engelsmannen Ogle utaf gr. privativum o. γφαφή, skrifning; jfr t. o. fr. agraphie]
med. saknad af skrifförmågan (på grund af sjukliga förändringar i hjärnan). NF (1875). Lennmalm Afasien 7 (1886).
Spoiler title
Spoiler content