SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AGRIKULTUR ag1rikultɯ4r l. 01—, r. (f. Rydqvist); best. -en.
Etymologi
[jfr d. o. t. agrikultur, fr. agriculture, af lat. agricultura]
(mindre br. utom i ssgr) åkerbruk, jordbruk, landtbruk. Pfeiffer (1837). Lundequist 6 (1855). Den del af Italien, der plogarne låta räkna sig och ”agrikulturen” är en saga. Rydberg Rom. d. 296 (1882). I inskränktare bemärkelse menas med jordbruk eller agrikultur blott åker- och ängsbruk. Juhlin-Dannfelt 182 (1886).
Ssgr: AGRIKULTUR-BOTANISK1003~ l. 0103~020. Agrikulturbotaniska anteckningar från en resa. E. Henning i Sv. utsädesför. tidskr. 1895, s. 98.
-DISTRIKT~02. I agrikulturdistrikten af England. Tekn. tidn. 1871, s. 206.
-GEOLOGI~1002 l. ~0102. C. G. Zetterlund i Tekn. tidskr. 1874, s. 235 (cit. fr. 1860).
-HALL~2, vid utställning. Tekn. tidskr. 1874, s. 52.
-KEMI~02. landtbrukskemi. Statsutsk. utlåt. 1859-60, nr 93, s. 35. Juhlin-Dannfelt 87 (1886).
-KEMISK~20. Agrikultur-kemiska försöksanstalter. Statsutsk. utlåt. 1859-60, nr 93, s. 33. Bergstrand i NF (1875).
-KEMIST~02. Anslag till arfvode åt en Agrikultur-kemist. Ad. prot. 1856—58, 8: 378. Bergstrand i NF (1875).
-SYSTEM~02. nationalekonomiskt system, enl. hvilket ett folks förmögenhet hufvudsakligen består i jorden o. dess afkastning. Konv.-lex. (1856). NF (1875).
Spoiler title
Spoiler content