SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AKROMATISK ak1råma4tisk, äfv. -ω- l. -o-, adj.
Etymologi
[jfr t. achromatisch, jfr äfv. fr. achromatique, eng. achromatic; af gr. privativum o. χρῶμα, färg]
fys. om lins, prisma o. d.: som gm lämplig anordning för ljusstrålarnas brytning har egenskapen att åstadkomma ofärgade bilder af ofärgade föremål. Lefebure var den första, som, år 1760, lät komma en achromatisk Tub ifrån London. Tessin Tess. 362 (c. 1769). Wargentin i VetAH 40: 255 (1779). Berzelius Kemi 2: 501 (1812, 1822). Schéele Själsl. 147 (1895). — jfr AKROMATISM samt KROMATISK.
Spoiler title
Spoiler content