SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AKTGIFVARE ak3t~ji2vare, m.||ig.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =.
Etymologi
[jfr t. achtgeber]
person, som gifver akt l. iakttager; iakttagare; observator, observatör. En af de främsta aktgifvarena på sin tids tecken. Wallin Rel. 4: 293 (1837). Atterbom Siare 3: 401 (1844). Dessa i det fördolda verkande driffjedrar undgå oftast den skarpaste aktgifvare. SvT 1852, nr 24, s. 4. Beskow i SAH 31: 263 (1859). Der satt han såsom en tyst aktgifvare på rådsherrarnes förhandlingar. Malmström Hist. 6: 6 (1877). Lundell (1893).
Spoiler title
Spoiler content