SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ALLESTÄDES al3e~stä2des (a`llestädes Weste), stundom (i poesi) ALLESTÄDS al3e~stä2ds l. (hvard.) ALLESTANS al3e~stan2s l. ALLASTANS32 4 l. 30~2, äfv. ALLSTANS3~2, adv. — jfr ALLSTÄDES.
Ordformer
(allestäd(h)es O. Petri Klost. A 3 b (1528), Lex. Linc. (1640), Dalin Arg. 1: 105 (1733, 1754) osv. alle stædis G. I:s reg. 1: 327 (1524). alle stedes O. Petri Kr. 44, 149 (c. 1540). allastäd(h)es Tegel G. I:s hist. 1: 33 (1622), C. Örnhiälm i HSH 3: 139 (1693). al(l)städes (-stedhes) 2 Kor. 7: 5 (NT 1526), Spegel Pass. 217 (c. 1680), Dens. Gl. (1712); i vers: — ∪ ∪ Stiernhielm Herc. 264 (1668). altstäd(h)es Mess. 1537, s. E 1 a, Os. 11 (”12”): 12 (Bib. 1541; Bib. 1703: allstädes), Lange Likpred. öfv. Norby 60 (1744; sannol. arkaiserande). allestäds (-städz, -stedz) Förspr. t. NT 3 a (NT 1526), Stiernhielm Arch. P 2 b (1644); i vers: — ∪ — Ps. 1536, s. 60, Ps. 126: 4 (1819), Strandberg 1: 289 (1874). alle stedz 1 Mos. 41: 56 (Bib. 1541); jfr Swedberg Schibb. 30 (1716). allestes (sannol. uttaladt ~stäs2) Carl XII Bref 33 (1699). allastäds (-städz, -steds) Tegel G. I:s hist. 1: 169 (1622; å motsv. ställe i G. I:s reg.: allestadz; se nedan), Kiöping 55 (1667). al(l)städs (-städz) Jer. 26: 5 (Bib. 1541), Rudbeckius 2 Pred. C 4 a (1622, 1637); i vers: — ∪ Stiernhielm Parn. 2: 6 (1651), Bellman 3: 168 (1769), ∪ — Geijer I. 3: 301 (1824; rimmande med trumf-äss), Franzén Skald. 4: 308 (1832). allestadz Luk. 9: 6 m. fl. (NT 1526), G. I:s reg. 4: 231 (1527; jfr allastäds). allestans (-stansz) Messenius Blanck. 21 (1614), Lucidor Hel. E 1 b (1672), Gaslander 254 (1774). allstans Columbus Ordesk. 11 (1678; anf. ss. talspr.), Spegel Gl. 17 (1712: vulgo, alstans); i vers: — ∪ Dalin Arg. 1: 53 (1733, 1754). alleständs Modée Fru R. 5 (1741); jfr allestäns i nysv. dialektiskt färgadt hvardagsuttal; jfr nedan. — alstædt G. I:s reg. 1: 160 (1523; för -städ(h); samma handl. har tiidt (dvs. tid) osv.))
Etymologi
[fsv. alla stads (allestads, allestäds, alla städis, alla stadess, allestädes; jfr alla stadh); jfr nor. allstad(ar), all(e)stads, ä. d. al(le)sted(s), d. allesteds. Ordet har sannol. sin utgångspunkt i en med adverbialsuffixet s ombildad ordförbindelse, i hvilken ALL- ingår med bet. ”alla” l. ”hvarje”; jfr fsv. alla stadhi (ack. pl. af allir stadhir), eg. på alla ställen. Formerna på -stads äro väl närmast att jämföra med de af Rydqvist SSL 5: 143 anförda adv., ss. DAGLIGDAGS, HALFVÄGS, MOTSOLS, UTOMLANDS osv.; formerna på -stades, -städes äro sannol. analogiskt bildade efter mönstret af de många adv. på -es, -is med lång stamstafvelse, ss. fsv. baklängis, inländis, rätsölis (exempelsamling se Därs. 144). Vokalen ä i -städ(e)s kan bero på analogisk inverkan från likartade bildningar l. från de omljudda formerna af stadher, l. kanske snarast på danskt inflytande; jfr ä. nysv. i allan städh (Hund 176 (1605)); jfr äfv. mnt. stede, f., ställe, plats. — Formerna på -stans, -stän(d)s (jfr sv. dial. alla-, alle-stans, -stäns) utgå från ä. former på -stadens (jfr fsv. andhers stadens, flere stadens Söderwall Ordb. 1: 41, 259), *-städens (jfr ett af Feilberg 20 anf. d. dial.-ord, som förutsätter ett ä. *alstädens) o. synas vara bildade med det adverbialsuffix -ens, som ingår i sv. dial. häromsistens, i jånsens, åtminstingens o. d.; jfr äfv. nor. allestan (Ross) af *-staden. Formerna på -stän(d)s kunna dock äfv. tänkas bero på kontamination af former på -stans o. -städes (-städs osv.). — Jfr ANNAN-, EN-, FLER-, INGEN-, MÅNGEN-, NÅGON-, SAMMA-STÄDES m. fl.]
på alla ställen, öfverallt. G. I:s reg. 1: 160 (1523). Och the (dvs. lärjungarna) gingo vth wandrandes cring om byianar, predicandes och helbröghda görandes allestadz. Luk. 9: 6 (NT 1526). Rijkdom finner alstäds Nöye. Stiernhielm Parn. 2: 6 (1651). Han (dvs. Gud) synes ingenstädz och allastädes råder. Spegel Guds verk 26 (1685). Jag bör aldrig vara stilla, utan resa frisk och välmående allestädes omkring. Dalin Arg. 1: 105 (1733, 1754). Menniskorna äro sig lika i alla folkslag och tidehvarf. Samma dygder, samma fel och samma nycker mötas allestädes. Celsius i 1 SAH 1: 129 (1786). Allestäds omkring du (dvs. Jesus) gick, / Gjorde väl och läkte smärtan. Ps. 126: 4 (1819). Mod gagnar allestädes. Tegnér 1: 78 (1825). Allestädes se vi himmelen öfver oss. Franzén Tal 388 (1832). — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråkslika talesätt. Allestädes framme, ingestädhz wälkommin. Sv. ords. A 2 a (1604). Allestädz framme får offta näsewäder. Grubb 60 (1665); jfr Rhodin Ordspr. 4 (1807). Allstäds godt, men hemma bäst! Bellman 3: 168 (1769); jfr Atterbom Minnen 82 (1817), Franzén Skald. 4: 308 (1832).
b) i uttr. allestädes närvarande. Gud är .. allestädes närwarande. Svebilius Kat. nr 99 (1688). Swedberg Sabb. ro 255 (1696, 1710). Lind (1738, 1749). Lindblom Kat. nr 115 (1811). jfr ssgrna.
c) (mindre br.) i uttr. allestädes (i)från. Lex. Linc. (1640, under vndecunque). Linné Ungd. 2: 81 (1732). Weste (1807). Estlander Konsth. 215 (1867).
Ssgr: ALLESTÄDES-NÄRVARANDE3010~0200, äfv. ~1200 l. ~2100, adj. (mindre br.) Wallin 2 Pred. 1: 48 (1838). Franzén Pred. 3: 50 (1843). jfr b.
-NÄRVARANDE, n. (†) J. G. Oxenstierna 4: 253 (1815).
-NÄRVARELSE~0200, äfv. ~1200. (numera mindre br.) Ubiquity .. allestäds närvarelse. Serenius (1734). Guds allestädes närvarelse. Nohrborg 681 (c. 1765). Boström Proped. 31 (1851?). Högligen betvifla (vi) hennes (dvs. kärleksgudinnans) lefvande allestädesnärvarelse i sjelfva Petrarcas (sonetter). B. E. Malmström 1: 70 (c. 1860).
-NÄRVARO~020, äfv. ~120. Snellman El.-curs 1: 19 (1837). Guds allestädesnärvaro. Rydberg Frib. 135 (1857, 1866).
Spoiler title
Spoiler content