SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ALM al4m, r. l. f. (f. Wallenius Project (1682), Sahlstedt (1757), J. Bäckman i Läsn. f. folket 1896, s. 177; m. Wallenius Project (1682), Dähnert (1784), De Geer Skr. 1: 7 (1839, 1892); se för öfr. Rydqvist SSL 2: 305); best. -en; pl. -ar
Ordformer
((†) -er Linné Gotl. 222 (1745)).
Etymologi
[fsv. alm- (i ortnamn); jfr isl. almr, m., nor. alm, m. Ordet, som möjl. är rotbesläktadt med AL, står trol. i afljudsförhållande till sv. dial. älm, d. ælm, mnt. elm, fht. o. mht. elm(boum), ags. o. eng. elm; jfr äfv. lat. ulmus, mht. ulm(boum), ulme (trol. lån från lat.) samt ULM. Se vidare Tamm Etym. ordb., Kluge]
växtsläktet Ulmus Lin., i sht arten U. montana; exemplar af nämnda släkte l. art; äfv. almträ, almvirke. Var. rer. 57 (1538). Aff Alm, Ulmeus. Lex. Linc. (1640). BB 13: 5 (Lag 1734). Våra allmänna kronträn äro Alm, Lön, Lind och Ask. Linné Sk. 237 (1751). Almen är af åtskilligt slag; dock äro 2:ne mäst kunnige (dvs. kända): nemligen Berg-Almen .. och den så kallade Franska Almen. Trozelius Rosensten 73 (1752). Hvit Alm (Ulmus Americana). Kalm 2: 203 (1756); jfr: Americanska Almen. Dens. 3: 219 (1761). Almen .. har grofva safränder. G. Polhem Præs. i VetA 1760, s. 11. Härdiga almar. Adlerbeth Buc. 74 (1807, 1814). Om almens stam vinrankan flätas bör. Stagnelius 1: 270 (1822). Böj dina grenar, o alm, — här är Angelikas graf! B. E. Malmström 6: 7 (1840). En helgonbild, / En svag förgänglig bild af alm jag ägde. Runeberg 1: 262 (1841). Vård-träden .. i Värend .. utgöras (oftast) af någon gammal lind, ask eller alm. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 143 (1864). Ännu mindre sällskapligt (än asken) förekomma de tre europeiska almarne: korkalmen, vresalmen och allmänna almen (Ulmus campestris, effusa, montana). Kruhs Thomé 2: 609 (1882).
Jfr BERG-, DRUF-, DVÄRG-, HÄNG-, KORK-, PYRAMID-, SLÄTT-, VRES-ALM m. fl.
Ssgr: A: ALM-ALLÉ3~02. Bååth På gr. st. 154 (1885, 1889).
-ASKA~20. Alm-aska .. nyttjas .. af Saltpeter-sjudare, at rena sin lut från fetma. Fischerström 1: 59 (1779).
-BARK~2. Stiernman Com. 4: 1167 (1688). Berzelius Kemi 5: 784 (1828).
-BILD~2. Runeberg 1: 262 (1841).
-BLAD~2. Till foder (för boskapen) användes .. almblad. Palmblad Fornk. 2: 114 (1844). Almbladet .. (är) snedt. J. Bäckman i Läsn. f. folket 1896, s. 175. —
-BRÄDE~20. Almbräder (brukas) til likkistor, som ruttna sent. Rothof 14 (1762).
-DUNGE~20. —
-FLY~2. nattfjärilen Cosmia diffinis. Olsson Brehm 4: 101 (1876).
-FRUKT~2. Yrväder af almfrukter. Fries i UVTF 25: 27 (1880).
-FRÖ~2. Lind (1749, under ulmensamen). Björkman i NF 1: 501 (1875).
-GREN~2. SAOB (1870).
-HÄCK~2. Väggarne (i en s. k. labyrint voro) af klipt Almhäck. Linné Sk. 281 (1751).
-KNOPP~2. Almknoppar .. kokas på Landsbygden med vin eller bränvin, at fördela hårda svulster. Fischerström 1: 59 (1779).
-KOL~2. Almkol .. äro vida bättre til hvarjehanda bruk än Ek-kolen. Fischerström 1: 59 (1779).
-KVIST~2. Lind (1749, under rüstern).
-LAKE~20. Alm-lake .. eller saften af Alm-trädet. Fischerström 1: 60 (1779).
-LUND~2. Weste (1807).
-LÖF~2. Alm-löf föder och göder Svin-kreaturen. Gadd Intr. i VetA 1761, s. 28. —
-PLANKA~20. Läggas Almplankor et år i en gödseldam .. får det färg af Vallnötträd. Retzius Fl. oec. 745 (1806).
-PLANTERING~020. Där (dvs. i Skåne) borde Alm-planteringar i synnerhet upmuntras. Fischerström 1: 59 (1779).
-ROT~2. Kalm 2: 22 (1756).
-SKOG~2. (allme- Lex. Linc. (1640, under ulmarium)) Almskogh, Ulmetum. Lex. Linc. (1640). Vid Malmö och Alnarp i Skåne är den endaste Alm-skog i Sverige. Fischerström 1: 56 (1779).
-STAM~2. Thomson 207 (1862).
-STOCK~2. Almvirke eller ståckar (brukas) til skiepskiölar, som vara under 2 eller 3 skiepp. Rothof 14 (1762).
-TELNING~20. J. Bäckman i Läsn. f. folket 1896, s. 179. —
-TRÄ~2. (alme- Ehrenadler (1723))
1) virke l. ved af alm. Till mahogny-betsning egna sig företrädesvis sådana .. träslag, som .. t. ex. körsbärs-, lönn-, alm-, kastanie- och björkträ. AHB 8: 34 (1857, 1889).
2) (numera nästan bl. i talspr.) = -TRÄD 1. Almträä, Ulmus. Lex. Linc. (1640). Vid foten af ett Almeträ. Ehrenadler 85 (1723). I Egendomen N:s 5 .. vid Norrtullsgatan .. finnas till salu .. Lönn- och Alm-trän. DA 1824, nr 227, s. 10. —
-TRÄD~2. (alme- Ehrenadler (1723))
1) växten alm ss. släkte l. individ. Under skuggan af Almeträden. Ehrenadler 62 (1723). Linné Ungd. 2: 254 (1734). Du är mitt almträd, jag din ranka är. Hagberg Shaksp. 9: 25 (1850).
2) (†) = -TRÄ 1. Två gudar, skurna af almträd. Tegnér 1: 16 (1825); jfr 1.
-VED~2. Ulmen-Holtz .. almved eller värke. Lind (1749).
-VIRKE~20. (-värke Lind (1749, under ulmenholtz)) Rothof 14 (1762). J. Bäckman i Läsn. f. folket 1896, s. 178.
B (†): ALME-SKOG, -TRÄ, -TRÄD, se under A.
Spoiler title