publicerad: 1898
a) handlingen att alstra, alstrande, frambringande; fortplantning. Efter alstring af jordfrukter kan jorden besås för sädesodling. Fischerström († 1796) enl. Kindblad (1867). Alstring är lifvets första uppenbarelse. Hwasser V. skr. 1: 146 (1847). Alstringen bland .. (bisondjuren) är obetydlig. Nilsson Fauna 1: 573 (1847). — (†) parning, lek. Sikens Alstring. Gissler i VetAH 14: 203 (1753).
b) aflelse (se d. o. 1 a), födelse, uppkomst. Alstringen är ett verkligt och absolut vardande. Hwasser V. skr. 1: 146 (1847). Hypothesen om en sjelfständig eller spontan alstring .., d. v. s. ett djurs uppkomst oberoende af ett annat af samma art, .. är allmänt öfvergifven. Thorell 1: 332 (1860) [jfr lat. generatio spontanea]. Där (dvs. i alltets väfstol) väfves alstringen, där väfves döden. Rydberg Dikter 2: 42 (1891). — jfr SJÄLF-, UR-ALSTRING.
c) konkret: afkastning, produkt(er), alster. Marken sin alstring ger. Adlerbeth Buc. 81 (1807, 1814). — i bild. En alstring af lidelsernas utsäde. Strandberg 1: 342 (1862).
a) producerande. Det naturliga förhållandet emellan alstring och nyttig förtäring. Järta Kopparb. 25 (1823, 1826). Den vittra alstringen. Ljunggren SVH 2: 493 (1877). Desse inhemske lärjungar af främmande mästare .. stelna .. allt för ofta i torr handtverksmässig alstring. Nordensvan Sv. k. 8 (1892). jfr: Så högt älska de (dvs. bina) blomstren och äran af honingens alstring. Adlerbeth Buc. 114 (1807, 1814). — jfr ÖFVER-ALSTRING.
b) (mindre br.) konkret: produkt(er), skapelse(r), verk, alster. Makarna H(all)s literära alstring uppgår .. till omkr. 340 band. NF 6: 554 (1882). H. Lindgren i Ord. o. bild 1892, s. 354. — (föga br.) i pl. Så svåråtkomliga .. hans (dvs. målaren Potters) alstringar äro. Rydqvist Resa 76 (1838). Hwasser V. skr. 1: 159 (1847).
3) motsv. ALSTRA 1 d: bildning. — konkret. Organismens evolutions-acter, genom hvilka lifvets andliga inre besegrar det kroppsliga och ifrån organismen afskiljer det sednares alstringar. Hwasser Sm. skr. 1: 15 (1839). — jfr CELL-ALSTRING.
4) motsv. ALSTRA 1 f. — (mindre br.) konkret: verkan, produkt, alster. Inbildningskraftens förknippning af en Åskådning och dess betydelse uti ett Tecken är .. en alstring af flera särskilda Tecken. Snellman El.-kurs 1: 44 (1837).
Ssgr: (1 a) ALSTRINGS-AKT30~2. Santesson I Sverige 222 (1887). —
-BEGÄR~02.
-DRIFT~2.
1) till 1 a. Då älskogsgudinnan dröjer borta, upphör (enl. babylonierna) all alstringsdrift på jorden. E. H. Tegnér i UVTF 12: 112 (1875). Wikner Vitt. skr. 178 (1879).
2) till 2 a. (Fantasien) yttrar sig såsom en inre flödande alstringsdrift. Trana 2: 55 (1847). Atterbom Siare VI. 1: 223 (1852). —
-FÖRMÅGA~020. produktionsförmåga.
1) till 1 a. Modeer i VetANH 13: 260 (1792). Jordens alstringsförmåga. Ehrenheim Fys. 283 (1822). Wikner Pred. 60 (1872). (Apelsin-)Trädets alstringsförmåga är nästan otrolig. Elfving Kulturväxt. 80 (1895). i oeg. anv.: De äkta interjektionerna .. innehafva endast undantagsvis alstrings-förmåga. Rydqvist SSL 5: 206 (1874).
2) till 2 a. Med en så rik och smidig alstringsförmåga .. bör denne konstnär .. frambringa något ännu högre. Rydqvist Resa 198 (1838). (Den) poetiska alstringsförmågans tvinsot. Claëson 2: 344 (1857). —
(2 a) -GÅFVA~20. Claëson 2: 344 (1857). Troligen kände skalden sjelf sin alstringsgåfva minskas. Eichhorn i NF 6: 579 (1882). —
-KRAFT~2.
1) till 1 a. Leopold 2: 32 (1801, 1815). En i den lägsta organismen ännu möjlig fri alstringskraft (generatio æquivoca eller spontanea), utan köns-skilnad eller parning. Ehrenheim Fys. 320 (1822). Utan en sådan alstringskraft .. skulle .. (haren) snart fått räknas bland de försvunna arterna. Swederus Jagt 139 (1832). Naturens alstringskraft. B. E. Malmström 2: 357 (c. 1860). (mindre br.) i pl.: F. Grafström 72 (1869).
2) till 2 a. Snillets alstringskraft. Hwasser V. skr. 1: 159 (1847). Odhner G. III:s hist. 2: 405 (1896). —
-KRAFTIG~20.
1) till 1 a. (Eufrat o. Tigris) föra .. med sig en rikedom af alstringskraftigt slam. E. H. Tegnér i UVTF 12: 39 (1875). Janzon Catullus 2: 11 (1891).
(jfr ALSTRA 1 e) -LINJE~20. linje, gm hvilkens rörelse i rymden en yta kan tänkas hafva uppkommit; generatris. Lindelöf An. geom. 172 (1864). Hypotenusan (kallas) den koniska ytans alstringslinie (generatrix). Mellberg Bergroth 183 (1885). Eneström i NF 19: 196 (1895). —
(2 a) -LUST~2. Atterbom Siare 2: 294 (1843). Hans poetiska alstringslust återkom. Därs. VI. 2: 170 (1855). —
-ORT~2.
2) till 2 a. Den minsta delen (af dessa varor) kan förbrukas på alstringsorten sjelf. Uppf. b. 7: 3 (1875). —
(1 a) -PROCESS~02. generationsprocess. Ehrenheim Fys. 124 (1822). Den .. förrättning, som går ut på slägtets bestånd, kallas Generation (Alstrings-process). Trana 1: 45 (1843). —
-RIK~2. produktiv.
1) till 1. Den alstringsrika jord. Strandberg 3: 443 (1856).
2) till 2. Den kanske alstringsrikaste artist i hela konsthistorien. G. Göthe i Ny sv. tidskr. 1880, s. 172 (om Rubens). Dens. i SD (L) 1894, nr 18, s. 5. —
-ROT, se d. o. —
-SÄTT~2. särsk.:
(1 a) -ÄMNE~20. ämne, hvaraf ngt alstras; element. Naturens första alstringsämnen. J. G. Oxenstierna 4: 212 (1815).
Spoiler title
Spoiler content