SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AMERIKANISM am1erik1anis4m l. 01004, r. (m. Lundell (1893)); best. -en; pl. (i bet. 3) -er.
Etymologi
[jfr eng. americanism]
1) (mindre br.) amerikansk(t) skick o. sed i allmänhet, amerikanskt lif, amerikanskt drag. Nervösiteten i hela den jägtande amerikanismen. Wirsén i PT 1895, nr 131, s. 3. Det är en amerikanism — någonting rörligt, energiskt och effektfullt, men föga djupsinnigt. G. Steffen i GHT 1897, nr 115, s. 1 (om Sergeants' porträttmålning).
2) åskådning l. sträfvande, som vill häfda amerikansk kultur o. politik gentemot den europeiska. Palmblad Nov. 1: 19 (1840; om förhållanden vid Brasiliens lösslitning från Portugal). Att ringakta allt utländskt, är amerikanismens första lag. J. A. Enander i VL (V) 1894, nr 22, s. 3. — jfr PAN-AMERIKANISM.
3) språkv. för Amerika egendomligt uttryck i där taladt språk från annan världsdel; särsk. om uttryck, som äro egendomliga för det engelska språket i Nordamerika. A. Wadstein i NF (1875). Rätt många af de egendomligheter som af engelsmännen utpekas som amerikanismer äro kvarlefvor af fordomdags goda uttryckssätt. Stjernström Whitney 154 (1880). SD (L) 1897, nr 527, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content