SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANABAPTISM an1abaptis4m l. 0104, r.; best. -en.
Etymologi
[af fr. anabaptisme, nylat. o. t. anabaptismus, af gr. ἀναβαπτισμός, af ἀνά, åter, o. βαπτίζειν, döpa; jfr ANABAPTIST, BAPTISM]
(mindre br.) anabaptisternas lära l. sekt; stundom oeg. = BAPTISM. En .. högt uppsatt man inom anabaptismen. Wingård Minnen 5: 44 (1847). Bolin 1: 146 (1868).
Spoiler title