SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANDEL an3~de2l (a`ndel Weste), r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[fsv. andel af mnt. andel, fsachs. andêl; jfr d. andel, holl. aandeel, t. anteil samt AN, adv. III 1, o. DEL; med afs. på ordets bildning jfr Grimm, Paul D. wb. samt Vries 1: 53]
eg.: del l. lott, som tillkommer ngn. Portio, .. del, andel. Cellarius 138 (1699, 1729). Andeel, är thet samma som deel, portio, pars. Spegel Gl. (1712). — jfr ANPART.
1) del l. lott l. anpart (l. delaktighet) i ett helt, hvilken tillkommer l. tillhör l. åligger ngn; bestämd del l. lott. Hafva andel i en egendom, i ett bruk, i ett bolag. Hafva andel i, erhålla en viss andel af vinsten. Charpentier Sytning 46 (i handl. af 1551). Bortsälia sin Actie eller Andeel i Compagniit. Schroderus Uss. G 4 b (1626). De .. som flytta bårt, utan at betala den andel, som de til Städerne vid afflyt(t)ningen ehrläggia måste. 2 RARP 2: 514 (1723). Efter then andel, hvarthera (maken) i gälden och bolaget äger. GB 11: 3 (Lag 1734). Vår (dvs. Sveriges) lilla andel af Pommern. Höpken 2: 70 (1746). Jag tager intet mer än (som) kommer på min andel. Widegren (1788). Han ägde en viss andel af de beslag han kunde göra. Hallenberg Hist. 1: 356 (1790). Utgörandet .. af .. (viss) andel i bevillningssumman. RF 1809, § 71. Andel af el(ler) i ett arf. Heinrich (1814). Dela så att hvarje man får sin andel. Lindfors (1815). Skatter och allmänna onera på jorden beräknas vanligen uti .. (St. Kopparbergs) Län efter hvarje Jordegares andel i roteringen. Järta Kopparb. 96 (1823, 1826). I allmänna lagen (förekommer) Giftorätt ofta såsom utmärkande sjelfva andelen i den gemensamma egendomen eller hvad i lagen äfven kallas ”del i Boet” eller ”lott i Boet”. Olivecrona Lagb. gift. 1 (1851); jfr GIFTORÄTTS-ANDEL. Betala sin andel i förtäringen. Öhrlander o. Leffler (1852). En hvar jordegare (i Sv. under medeltiden) egde .. sin enskilda jord och dessutom andel i byns, i häradets och i landets allmänningar. Hildebrand Sv. medelt. 1: 43 (1879). Fafner och Regin begärde .. af sin fader andelar af skatten. Rydberg Gudas. 202 (1887). Med afseende på hafsfisket .. är (det) fördelaktigt att bibehålla systemet af segling på andel (dvs. med rätt till andel i fiskets afkastning ss. lön för arbetet), hvilket uppehåller .. yrkesnivån hos fiskarebefolkningen. I. Flodström i Sv. tidskr. 1894, s. 354. Andel i vinsten eller vinstdelaktighet användes i de mest olikartade näringar .., hittills dock hufvudsakligen såsom tantième till kvalificerade arbetare. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 420 (1894). jfr BESLAGAR-, FASTIGHETS-, GRUF-, JORDEGAR-, KONUNGS-, KRONO-, RIKS-, VINST-ANDEL. — särsk.
a) mer l. mindre bildl. Icke en af them (dvs. de akademiska vetenskaperna) är, som ju (dvs. icke) kan skiuta sin andel til Guds Äro och sinnens förbätring. Rydelius Förn. Föret. § 7 (1718, 1737). Bära någon andel af lifvets besvär. Lehnberg Pred. 3: 246 (c. 1800). Ju högre en varelse befinnes vara uppsatt i Guds verldsordning, desto rikare är hans andel af både smärtor och fröjder. Thomander Pred. 1: 482 (1849). (Djurens) andel i naturens förbannelse. Rydberg Vap. 183 (1891).
b) om till ett visst land, landskap osv. hörande del af ett vatten o. d. (Södermanlands) andelar af Mälaren. Sidenbladh i NF 15: 1241 (1891). Fontell Därs. 17: 844 (1893).
2) (rätt l. tillfälle till) medverkan l. deltagande (i ngt), del i förtjänsten om ngt; delaktighet. Folken återfordrade sin ursprungliga andel i lagstiftningen. Tegnér 3: 210 (1823). (C. IX) ville gifva lekmän andel i kyrko-styrelsen. Geijer I. 6: 243 (1840). Selskabet for Norges Vel .. hade en hedrande andel i Universitetets stiftelse. Palmblad Norge 231 (1846). Drottningen .. missräknade sig i sin väntan, att få bibehålla en andel i regeringen. Järta i SAH 23: 92 (1846). Den andel han (dvs. Lundius) haft i utarbetningen af 1734 års lag (är) icke .. obetydlig. Carlson Hist. 5: 302 (1879). — (mindre br.) insats, inlägg. (Stiernhielms) särskilda andel i svensk språkförädling. Atterbom Siare 2: 64 (1843).
3) (numera föga br.) beståndsdel l. ingrediens i en sammansatt kropp; sats, halt, procent, kvantum. Wallerius i VetAH 40: 5 (1779). Den lilla andel af ättika och luft-syra, som jag vid somliga destillationer anmärkt. Scheele i VetANH 3: 45 (1782). Det hufvudsakligen verkande hos Tången (använd ss. gödningsämne) är en större eller mindre andel af koksalt. Retzius Fl. oec. 269 (1806). Gifter kunna vara till i sådana föreningar och i så små andelar att de förlora sin skadlighet. Thomander Skr. 2: 313 (1838). Vidare förändras (vid härskning) de andelar af mjölksocker och .. ostämne, hvilka smöret innehåller. Bergstrand i NF 14: 1486 (1890).
4) (föga br.) del, mått, mån. (Den ekonomiska förlägenheten är) ej, åtminstone ej till någon betydlig andel, .. förorsakad af någon regeringsåtgärd. Tegnér 5: 303 (1823). En ojemförligt större andel (af tiden för resan) behöfde (under sjuttonde århundradet) på sjelfva färdandet användas, än nu är händelsen. Fahlcrantz 5: 82 (1852, 1865).
Ssgr (till 1): ANDELS-AFLÖNING30~ l. 31~020, helt o. hållet l. till en del bestående af viss procent i ett ekonomiskt företags brutto- l. nettovinst. Fahlbeck Stånd 202 (1892).
-BERÄKNING~020. Lön med andelsberäkning. Fahlbeck Stånd 202 (1892).
-BETBRÄNNERI~1002, organiseradt efter andelsprincipen (i bet. b). SDS 1897, nr 62, s. 1. —
-BOLAG~02 l. ~20, inrättadt efter andelsprincipen (i bet. b). SDS 1894, nr 37, s. 3. GHT 1895, nr 246, s. 3. —
-BRUK~2. en jordegendoms brukande mot en en viss andel i afkastningen. Tidskr. f. landtm. 1892, Annonsbl. nr 38, s. 3. —
-EGARE~200. särsk.: delegare i bolag l. företag, som drifves efter andelsprincipen. Y. Melander i Tidskr. f. landtm. 1892, s. 713. SDS 1895, nr 160, s. 4. —
-FÖRETAG~102. Wenström (1891).
-KRETS~2. område, hvarinom delegarna i ett andelsmejeri o. d. äro bosatta. Y. Melander i Tidskr. f. landtm. 1892, s. 709. —
-LÖN~2. jfr -AFLÖNING. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 416 (1894). jfr BRUTTO-, VINST-ANDELSLÖN.
-MEJERI~102. [efter d. andelsmejeri] Tidskr. f. landtm. 1886, s. 529. Andelsmejeri kallas ett mejeri, anlagdt som samaffär af ett antal landtbrukare i samma trakt och drifvet för deras räkning, i det att inkomsten delas i förhållande till mängden af den mjölk, som en hvar af dem levererat. NF 19: 235 (1895). De första andelsmejerier i Sverige anlades i Skåne år 1890. N. Engström Därs.
-PRINCIP(EN)~02. särsk.
a) principen att låta arbetare vid ett ekonomiskt företag erhålla viss andel i vinsten. Fahlbeck Stånd 202 (1892).
b) norm för kooperativa bolag af producenter, enl. hvilken enhvar delegares andel i uppkommande vinst bestämmes efter måttet af hans leverans af råämnen. Redan före de danska andelsmejeriernas uppkomst funnos i norra Sverige ysterier, grundade på andelsprincipen. N. Engström i NF 19: 235 (1895).
-SLAKTERI~102. [jfr d. andelsslagteri] jfr -MEJERI. Andelsslagterier finnas f(ör) n(ärvarande) ej i Sverige. Dock arbetar man på att inrätta sådana. N. Engström i NF 19: 236 (1895).
-SOCKERBRUK~102. jfr -MEJERI. Nordvestra Skånes andelssockerbruk. SDS 1895, nr 422, s. 2. —
-STÄRKELSEFABRIK~10002, drifven efter andelsprincipen (i bet. b). Espinge Andelsstärkelsefabrik. SDS 1895, nr 490, s. 4. —
-SVIN~2. (hvard.) svin, som aflämnas till andelsslakteri af delegare. SDS 1895, nr 160, s. 4. —
-SYSTEM(ET)~02. [jfr d. andelssystem] jfr -PRINCIP(EN). Mejerianläggningar .. efter Andels-systemet. Tidskr. f. landtm. 1891, Annonsbl. nr 27, s. 1. jfr BRUTTO-, VINST-ANDELSSYSTEM.
Spoiler title