SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANGELIKA anje4lika l. aŋge4-, l. 0302 (ange´-lika .. l(äs) annjelika Weste, anjélika Almqvist; jfr anjelike- Warg Bih. 103 (1765)), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(angelic ∪ — ∪ Spegel Guds verk 130 (1685); -lik Ehrencrona (c. 1730); -lick Franckenius Spec. A 3 a (1659), Tillandz A 3 b (1683))
Etymologi
[jfr d. angelika, -ke, -k, t. o. eng. angelica, fr. angélique, af mlat. herba angelica, ”änglaört”, af angelus, ängel; jfr ÄNGEL(S)-ÖRT; växten har sannol. fått sitt namn på grund af sina medicinska egenskaper; jfr Spegel Guds verk 130, Fischerström 1: 111 (1779)]
(växt af) de till umbellaterna hörande (af Linné under namnet Angelica sammanfattade) släktena Archangelica o. Angelica; jfr SLÖKE. En hvit (dvs. hvitblommig) Angelica. Franzén Skald. 4: 70 (1802, 1832). — särsk.
1) (växt af) det gm en egendomlig aromatisk smak o. lukt utmärkta släktet Archangelica, särsk. den bl. a. inom medicinen använda arten A. officinalis Hoffm. (Angelica Archangelica Lin.), ängel(s)ört, helgeandsört, kvanne, kvann, fjällkvann, kvannrot. Månsson Ört. 147 (1628, 1642). I. Erici 1: 201 (c. 1640). Angelica Scandiaca, Archangelica, .. Angelick, Engelört, H. Treefaldigheetzört. Franckenius Spec. A 3 a (1659). Linné i VetAH 2: 84 (1741). Rothof 376 (1762). Angelikan (lat. Angelica Archangelica) .. växer vild .. äfven i norra Sverige. De unga stjelkarne begagnas till syltning .. De kunna äfven skalas och stufvas som spenat .. Lapparne äta dem till och med råa och anse dem som läckerhet. Hagdahl Kok. 1058 (1879). — om växtens i medicinen osv. använda rot. L. P. Gothus Pest. 73 b (1623). Een mächta Werkan sägz Angelic innebära / Ty the som af then Root it ljtet Stykke skiära / Och hållat i sin Munn them kan Förgift ej döda / Ond Luft och Truldom ej tilfoga någon Möda. Spegel Guds verk 130 (1685). Düben Vextr. 75 (1841).
Anm. I vissa af ofvan anförda språkprof är ordet möjl. användt i en mera allmän bet., som äfven innefattar 2.
2) (växt af) släktet Angelica, särsk. den förr inom medicinen använda arten A. sylvestris Lin., slöka, strätta; i sht i ssgr. Angelica minor aquatica. Wild Angelick, Biörnloka. Franckenius Spec. A 3 a (1659). jfr: Angelica Sylvestris .. (Vill-Angelika) .. har hvarken den aromatiska lukt eller smak som den rätta Angelika. Fischerström 1: 113 (1779); jfr 1. jfr BERGS-, SKOGS-, STRÄTT-, VATTU-, VILD-ANGELIKA. Anm. I språkprofvet från 1659 är Wild Angelick möjl. att fatta ss. ssg.
Ssgr [jfr t. angelicawasser, -wurzel m. fl.] (i allm. till 1): A: ANGELIKA-BITTER0300~20, sbst. Man har .. i (angelika-)roten funnit angelikabitter, ett amorft, ännu föga kändt ämne. Sandahl i NF 1: 759 (1876).
-DROPPAR~20, pl. Lindgren Läkem. (1891).
-LIKÖR~02. J. D. Leufvenmark i AHB 54: 14 (1871).
-PULVER~20. I. Erici 1: 201 (c. 1640).
-ROT~2. Puluer aff angelica rooth. FH 4: 123 (1556). L. P. Gothus Pest. 68 b (1623). Berzelius Kemi 5: 722 (1828). Lindgren Läkem. (1891).
-SPRIT~2. Wenström (1891).
-STJÄLK~2. Hagdahl Kok. 1058 (1879).
-SYRA~20. Berzelius i Årsber. t. VetA 1846, s. 383. Sandahl i NF 1: 759 (1876).
-VATTEN~20. L. P. Gothus Pest. 84 a (1623). Angelika Watn som aff Roten brändt är. I. Erici 1: 201 (c. 1640). jfr -SPRIT.
B (numera mindre br.): ANGELIKE-BALSAM0300 ~20. Stiernman Com. 4: 1075 (1688).
-FRÖ~2. Stiernman Com. 4: 1167 (1688). Warg 661 (1755). Retzius Fl. oec. 51 (1806).
-OLJA~20. Stiernman Com. 4: 1120 (1688).
-ROT~2. Stiernman Com. 4: 1129 (1688). Warg Bih. 103 (1765). Florman Pharm. 5 (1809). Angelikerot, Helgeandsrot. Almqvist (1842, under angelika). jfr: Angelicæ-rot. Linné Västg. 125 (1747).
-SAFT~2. saft af angelikaroten. Palmberg Ört. 156 (1684).
-VATTEN~20. Stiernman Com. 4: 1068 (1688).
-ÖRT~2. Wollimhaus Ench. (1652, under angelica).
C (†): ANGELIK-FRÖ. Stiernman Com. 4: 1139 (1688).
-ROT. Wikforss (1804, under angelikenwurzel). —
-ROTSPULVER. Palmberg Ört. 155 (1684).
-SAFT. Heinrich (1814).
Spoiler title