ANGLÄS aŋglä4s l. aŋlä4s, r. (m. Almqvist(1842), G. Dalin(1871)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af fr. (danse) anglaise, ä. stafning angloise]
1) ett slags (urspr.) engelsk långdans, vanl. med fyra turer; musik, efter hvilken denna dans utföres. Envallsson Mus.-lex.(1802). Efter Angloisen börjades valsen. Cederborgh UvT 2: 40(1809). Från Stentrycket har utkommit .. Quadriller, Valsar och Anglaiser; dansade i Stockholm 1824. DA 1824, nr 224, s. 7. Hvem kan väl se sin sköna flämta / Öm i Anglaisen med sin rival? Wadman 2: 99(1835). Kadriljer, då kallade kontradansar, eller Angläser, då (kallade) långdansar(,) .. voro på landsbygden sällan i bruk. K. Lilljebjörn 11 (1838). Så kommer ångren med sina skrala ben och släpar sig längs efter golfvet, som i en angläs (cinquepace). Hagberg Shaksp. 2: 24(1847). Bland mindre till denna tonstil (dvs. kammarstilen) hörande musikstycken äro: .. Anglaiser, Françaiser, Polonaiser. Rosander Skolmäst. 52(1864). — jfr PROMOTIONS-ANGLÄS.
2) (†) i pl.: enl. (urspr.) engelskt mod nedhängande lockar. De s. k. Angläserna, (långt nerfallande lockar) börja afläggas, man nyttjar i det stället korkskruf-lockar. Sthms mode-journ. 1849, s. 32.
