SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANGLICISM 1lisis4m l. 1gl-, r. (m. G. Dalin (1871), Lundell (1893)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af fr. anglicisme]
engelsk språkegendomlighet.
1) idiomatiskt uttryck i eng. språket. Calwagen Eng. språkl. 77 (1882, 1887).
2) på inflytande från engelskan beroende uttryck l. vändning (i annat språk); särsk. i klandrande bem. Holmberg (1795, under anglicisme). (De språkliga) Felstegen kallas Germanismer, Gallicismer, Anglicismer, Latinismer, Gothicismer o. s. v., allt efter som språkvändningarne visa sig mer tyska, franska, engelska, latinska, eller archaistiska, än som anstår vår Svenska. Almqvist Sv. spr. 159 (1832). Sundén 1: 395 (1886).
Spoiler title