ANSMÄLTA an3~smäl2ta, v. -er, -smälte, -smält, -smält; se för öfr. SMÄLTA, v. vbalsbst. -ANDE, -NING.
(mindre br.) tekn. smälta (ngt) fast (vid ngt). (Plåten) uppvärmes öfver en sakta koleld, då de särskilda stoftpartiklarna (af det på plåten strödda hartset) ansmältas. Uppf. b. 1: 640 (1873). (Eldförgyllningens) varaktighet beror derpå, att under inflytande af rödglödgningshetta mellan grundmetallen och guldet bildas en verklig ansmältning. Därs. 4: 317 (1873).
