SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
ANSTÄLLA an3~stäl2a (a`nställa Weste), -er, -de, -t, -d; se för öfr. STÄLLA. vbalsbst. -AN (föga br., Svedelius Statsr. ansv. 343 (1856; i bet. II 10 b γ)), -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE.
Ordformer
(ahn- HSH 9: 58 (1562), RARP 3: 77 (1638). ahnn- HSH 9: 57 (1562))
Etymologi
[efter mnt. o. t. anstellen; jfr d. anstelle, holl. aanstellen samt med afs. på bet.-utvecklingen lat. instituere; se AN, adv. II]
— jfr STÄLLA AN.
Översikt
Öfversikt af betydelserna.
I. eg.: ställa på en viss plats.
1) antaga (tjänstemän o. d.). 2) uppjästa (mäsk).
II. eg.: i viss ordning l. på visst sätt anbringa ngt ngnstädes.
1) uppställa (en här). 2) inrätta, anordna. 3) ställa l. förfara med. 4) rikta. 5) undervisa. 6) iordningställa, utrusta. 7) anlägga, uppföra; grunda, upprätta. 8) tillverka. 9) affatta; författa. 10) ställa till, verkställa. 11) utsätta, fastställa. 12) hålla (möten o. d.).
III. refl.: ställa sig (så l. så).
IV. eg.: komma (ngt) att stå stilla; uppskjuta.
Anm. De enda numera gängse betydelserna äro I 1 o. 2 samt II 10.
I. eg.: ställa på en viss plats, anvisa l. gifva (ngn l. ngt) en viss plats.
1) [efter t. anstellen i motsv. anv.; med afs. på bet.-utvecklingen jfr holl. de jagers aanstellen, postera jägarna, samt PLACERA, PLATS o. POST] i fråga om antagande af arbetare, tjänstemän o. d.; jfr ANSTÄLLNING 1 samt STAM-ANSTÄLLD.
a) [jfr holl. iemand als burgemeester aanstellen, t. einen als lehrer anstellen] gifva anställning åt (ngn ss. tjänsteman o. d. af visst slag); i sht i p. pf. förbundet med blifva l. vara: erhålla l. innehafva plats l. befattning (vid en institution o. d., i ngns tjänst, ss. tjänsteman o. d. af visst slag); numera ofta med hänsyn till den särskilda del af ett verk o. d. hvarvid ngn har fått sig tjänstgöring anvisad. Löjtnant X. är anställd vid generalstabens topografiska afdelning. Vara anställd vid posten, (på den tekniska afdelningen) i en fabrik, hos en firma. Vara anställd som kontrollör, fast anställd vid en redaktion. Spohr .. är .. anställd såsom Hof-Kapellmästare. Nicander Minnen 1: 98 (1831). (Han) hade .. blifvit anställd i Konungens kanzli. Cederborgh Ungd. tidsf. 1: 263 (1834). Han sökte .. att blifva som lärare vid Universitetet anställd. Beskow Minnesb. 1: 7 (1840, 1860). För att anställas i statens tjenst, erfordras en så kallad Embetsexamen. Palmblad Norge 221 (1846). För att stärka sin sjömakt begärde Karl X få anställa den fransyska sjöhjelten Du Qvesne i svensk tjenst. F. F. Carlson enl. Kindblad (1867). Han var anställd såsom riddarhuskanslist under riksdagen. De Geer Minnen 1: 55 (1892).
b) [jfr holl. arbeiders, wakers aanstellen, t. arbeiter, drescher anstellen] taga i sin tjänst l. antaga l. engagera (arbetare l. tjänstemän af visst slag). Anställa skickliga yrkesarbetare vid en fabrik. Han sökte befordra underhafvandes upplysning så väl genom anställandet af ordentligt presterskap, som inrättandet af skolor. Fryxell Ber. 8: 122 (1838). Redan anstäld ordinarie (elementar-) lärare. SFS 1878, nr 53, § 53. En sommar anställdes en särskild lärarinna i dans på Stjernholm. De Geer Minnen 1: 37 (1892). Dessa (promemorior till Karl Johan) öfversattes sedan på franska af en därtill särskildt anställd tjänsteman. Därs. 61. jfr: Hwar (dvs. om) Krögare och Gestgifwere på alla Ortter anstältes. RARP 3: 28 (1638); jfr II 7 c.
2) [jfr t. die meische, die bierwürze anstellen] brännvinsbr. eg.: ställa (mäsk, sedan den blifvit försatt med jäst) å lämplig plats för att bringa (den) i jäsning; försätta (med jäst), uppjästa, ”ställa”. Hufvudsaken är att man anställer (uppjästar) med kall moderjäst, så att om massan i jästkaret har en temperatur af 18 grader, måste den genom tillsats af moderjäst afkylas till 15 grader. Lagerman Brännvinsbr. 1: 14 (1882). Brännvinsmäskens jäsning försiggår i jäskar, och i dessa .. nedtappas den med jäst ”anställda” mäsken. Uppf. b. 4: 557 (1899). — tillsätta (jäst till mäsk). Syregraderna böra vid den tid då jästen skall anställas vara 4 à 4 1/2 grad. Schmidt Bränvinsbr. 77 (1880).
II. eg.: i viss ordning l. på visst sätt placera l. anbringa (ngt ngnstädes) l. gifva (ngt) en viss inrättning.
1) (†) uppställa l. ordna (en här o. d.). A. Oxenstierna Skr. 1: 6 (1605). Alexander .. / Anställer .. sitt folck. Achrelius Vitt. 427 (c. 1690). (De) anstälte .. på bägge sidor sine slachtordningar. Peringskiöld Hkr 2: 145 (1697).
2) (†) på visst sätt ordna (ngt), gifva (ngt) en viss inrättning l. beskaffenhet; inrätta, anordna.
a) med konkret sakobj. Man kunde .. ett och annat anställa aff dhesse förbemelte Åkerstycken til Gårdar och Täppor. Risingh Landb. 63 (1671). De (dvs. bräderna på kölnelafven) äro fulla medh Hål, .. så anstälte, att på den sijdan som är emoot Wärman, äre de temmelig wijda ... Men på öfwer sijdan rätt små. Rålamb 13: 81 (1690). Illa anstäld byggnad, An ill contrived building. Serenius (1741). Björn-gilren äro helt annorlunda anstälte. Hülphers Dal. 279 (1762). Möller (1790).
b) med mer l. mindre abstrakt obj.: ordna, organisera; planera, anordna, arrangera; stundom: ställa, anlägga. På thet the (dvs. rådsherrarna) sitt sjumanna regemente till (dvs. efter) churförstarnas i Tyskland exempel theste bettre anställa kunde. Gustaf II Adolf 88 (c. 1620). Et wäl anstellt Rijke och Regimentz-ordning. Rudbeck Atl. 2: 2 (1689); jfr a. At näringsmedlen (dvs. näringsfången) icke äro så anstälte, at inbyggarne kunna därtil fatta håg .., utan hållas för gemene och föraktelige. Berch Hush. 51 (1747). När utrikes resor .. varda väl anstälte, äro de et Seminarium för dugelige Köpmän. Därs. 290. Pålagor äro då rätteligen anstälte, när de stanna på sådane .. personer, som mäkta .. dem betala. Därs. 310; jfr ANLÄGGA III 2 a β. Maskar .. födas (ej) af förrutnelser, utan på et väl anstält och regelbundit sätt. C. De Geer Præs. i VetA 1754, s. 2. — särsk.
α) [jfr ä. d. anstille sit levnet efter fornuftens forskrift, t. sein leben so anstellen, dass samt lat. instituere vitam] med afs. på lefverne, vandel o. d.: ställa, inrätta; ofta med anslutning till 4 c. Huru en som sigh föresatt hafwer i Hoff at lefwa, sitt lefwerne, handel och wandel anställa skal. Fosz 284 (1621). Twenne måål äre Menniskione föresatta, til hwilka hon måste anställa hela sitt lefwerne, Gudz och sin nästas kärleek. Muræus 1: 247 (1648). När jag så anställer mitt upförande, .. är jag säker om din nåd. Dalin Vitt. I. 1: 16 (1739).
β) ställa l. rätta (ngt efter ngt). På dett jagh motte vetta min Tures resa dereffter att anstella. G. Oxenstierna i Oxenst. brefv. 3: 229 (1631).
c) om person, i p. pf.: färdig, beredd (jfr 4 c slutet); jfr AFRÄTTA III 1. Förrädaren .. är til thet argesta anstält och beredd. Voigt Almanach 1684, s. A 4 a.
3) (†) ställa l. förfara med. Iustinus lärer wackert, huru man förnuften skal anställa vthi then Personlighe föreeningen medh the twå Naturer (hos Kristus), Nembligen, at wij medh förnuften icke skole efter ransake, huru then Föreening skeed är. Carl IX Svar C 3 a (1606). — särsk.
a) intr., med prep. med. Huru man skulle anstelle medh dhe Hessiske troupper; om dhe skulle öfverantvardas Churfursten eller blifve beholdne hoos Landtgrefvinnan. RP 7: 123 (1637).
b) i uttr. anställa det, ställa med det, bära sig åt. Jag vet ikke, huru jag skall anställa dät, Quid agam, nescio. Schultze Ordb. 4856 (c. 1755). jfr Heinrich (1814).
c) med afs. på råmaterial: bearbeta, tillgodogöra. Huru vil han annars (dvs. bergsmannen, om han ej är i besittning af goda insikter i naturkunnigheten) förekomma de ädlaste Metallers bårtflycktande under elden, eller ock efter behag anställa dem? S. B. Ljungquist Præs. i VetA 1752, s. 51.
4) (†) rikta, vända.
a) med afs. på ansiktet, blicken o. d. Menniskian .. anställer sitt Ansichte vp emot Himmelen. L. P. Gothus Pest. Dedik. a 2 b (1623). Alla see vppå migh, alles öghon äre anstelte på migh. Lex. Linc. (1640, under conversus).
b) med afs. på färd l. resa, anfall o. d.: styra (sin kosa, sina steg), ställa (sin färd). Han (dvs. kurfursten af Saxen) .. ähr nu begrijpen vthi marche, endoch man icke wäll weet hwart vth han den eenkannerligen anställer. A. Oxenstierna i HSH 35: 177 (1635). Then tridie Attaque, hwilken på Konungz-Porten anstält war. N. Av. Rel. 20 Nov. 1657, s. 4. Förr än till Kongen Wj anställa hän wår gång. Börk Dar. 444 (1688). När de Svänske hade rastat en dag i Cumen, anstäldes marchen til Bautsch. Nordberg 1: 285 (1740); jfr 10 a δ. — i bild, med anslutning till 2 b α. Gif at jagh stedz min wandring så anställer, / At vngdoms feel och odygd migh eij fäller. Ps. 1695, 330: 3; jfr Ps. 1819, 342: 3. Anställ då dina fiät, som Himlen bäst behagar. Dalin Arg. 2: 436 (1734, 1754).
c) bildl.: vända (sitt handlande o. d. till ett visst mål o. d.). A. Oxenstierna Bref 4: 75 (1643). Aldenstundh Kongl. Maij:tt nådigst tilltroor sine trogne män, att de alt deres dicht- och trachtande anstella till Kongl. Maij:ttz och Ricksens tienst. Civ. instr. 67 (1655). — särsk. i uttr. vara anställd till, vara beräknad l. anlagd på; jfr ANLÄGGA III 2 b samt ANSE 4 b slutet. Allt war ther till anstält, och ther hen rettat (dvs. riktadt), att tiden förhales skulle. RARP 1: 31 (1627).
5) [jfr lat. instituere] (†) undervisa, underrätta. Therom hwar rätsinnig Christen inwåhnare moste wara wäl berättat och anstelt. Risingh Landb. 63 (1671). — jfr ANSTÄLLNING 4.
6) (†) iordningställa; utrusta. De Svenske anställde .. förgäfves trenne stora brännare, som de med fulla segel utsände emot Danska flottan. Hallenberg Hist. 2: 478 (1790).
7) (†) anlägga (se d. o. III 1); uppföra, grunda.
a) med afs. på byggnader, anläggningar o. d.: anlägga, uppföra, inrätta. Marcknadzplatzer vedh Nyslott och Tavastehuus kunne anställas. RP 7: 326 (1638). Aldrigh effterlåtes them (dvs. européerna på Java) anställa någon Befästningh. Kiöping Resa 130 (1667). En Skierpning vid Kiöping, som var anstäld på jämna fältet och belägen i en liksidig triangel med Kyrkan och Prästegården. Linné Öl. 55 (1745); jfr 10. Flytande bygnaders anställande. Berch Hush. 116 (1747). — i bild. Alt det de synes tilförende hafwa försichteligen anstält, dhet slår sig sielff omkull och faller i skarnet. Rudbeckius Kon. reg. 485 (1620).
b) med afs. på giller o. d.: utsätta, utställa, anlägga, ställa; i bild. De hade .. begärt förlåtelse .., och åter straxt anstält nye giller. Celsius G. I 355 (1746, 1792); jfr 6. — bildl. (jfr 10). Det grymma försåt, som .. emot Konungens Dyra Person var anstält. Ber. i anledn. af den begångne mordgern. 10 April 1792, s. 6.
c) (†) med afs. på institutioner, anstalter o. d.: grunda, upprätta, inrätta; jfr ANLÄGGA III 1 c. Vprätte och anstella .. ett General Handels Compagnij. Stiernman Com. 1: 913 (1625). Därföre skole 4 Hoffretter anstelles öfver rijkedt. A. Oxenstierna Skr. 1: 258 (1634). Huru högnödigt dett ähr, att bryggerijen anställas, thett ähr odisputerligitt. RP 7: 162 (1638). C. I. Hallman 187 (1776; om brännvinsbränneri). 1766, då der (dvs. i Skara) ett särskildt Apotek blef anstäldt. Sacklén Apot.-hist. 302 (1833).
8) (†) producera, tillverka. Privilegium på Franske och Venediske glas att låta anstella. RP 8: 325 (1640).
9) (†) i fråga om författarverksamhet o. d.: författa, framställa, affatta; jfr FÖRESTÄLLA, STÄLLA. Min Skrifft .., / Som war Gåsen til prijs anstellt. Sigfridi L 8 b (1619); jfr 4 c. Valet-Skänck .. eller Ett skönt Gyldene Frögde-Speel .., först på Latijn anstält aff H:r Georgio Macropedio, Sedan .. in på wårt Språåk transverterat. Dalius (1681; boktitel). — särsk.
a) om regel: affatta, uppställa, formulera (jfr 2). Skal då reglan här anställas således: Alle adjectiva hafa allenast enn Nominat. pluralem lika på e. Tiällmann Gr. 189 (1696).
b) i fråga om öfversättning. Orationes â Græco .. sunt conversæ ... The äro förwende, förtolkade, vthtolkade, anstelte aff Grekesko. Lex. Linc. (1640, under conversus).
Anm. till 9. Hit l. till 10 b γ hör följ. språkprof. En skälig Critique, Anstäld til et Försök i anledning af en nyligen utkommen Öfversättning. Rudenschöld (1755; titel). Ordets anv. i detta ex. föranleder O. v. Dalin till anmärkningen: Dessutan tycks det ordet anstäld bättre lämpa sig til en jagt, en dans, en lek, än til en Critique. Vitt. 3: 532 (c. 1755).
10) i fråga om igångsättandet o. utförandet af en handling l. ett företag o. d.
a) med särsk. afs. på de förberedande åtgärderna för l. initiativet till l. börjandet af handlingen. jfr: An-ställa .. begynna at uträtta något. Schultze Ordb. 4855 (c. 1755).
α) [jfr mnt. ene grote vorrederie anstellen, t. einen betrug anstellen] (nästan †) med afs. på brottslig handling o. d. (jfr b β): anstifta, tillställa; jfr ANLÄGGA III 2 a γ. Lex. Linc. (1640, under immitto). Abettor of murder, råds-bane, en som anställer eller är delachtig i et mord. Serenius (1734). Fruktansvärda brott begingos eller anställdes inom konungaborgen. Agardh Stat. I. 1: 95 (1852).
β) (†) ombestyra, ställa om, vidtaga anstalter för, föranstalta om. Du .. ansteller din S. hustrws lijks afferding och afföring. A. Oxenstierna Bref 4: 401 (1647).
γ) (†) ställa till l. införa (nyheter, påfund o. d.). Ländzmannen på Bohuss (skulle) förbiudes sådanne noviteter att anställa. Oxenst. brefv. 1: 238 (1624). De Danske Konungar brukade ibland andra konstgrep, dem de anstälte til landets afmattande, at upfylla Riket med odugeligit mynt. Celsius G. I 232 (1746, 1792).
δ) [jfr t. einen spaziergang anstellen] (†) med afs. på färd l. resa (jfr 4 b): anträda; äfv. med anslutning till b: företaga. Konung Helge anställer nu sin resa til Upsala, at igentaga Yrsa. Biörner Rolf Kr. 35 (1737). (Jesus) som nu anställer sin resa ifrån Cana til Jerusalem. Bælter Jesu hist. 2: 108 (1756). (Sten Sture d. ä:s år 1496) til Finland anstäldta tog. J. Tengström i 1 VittAH 4: 119 (1781). Deleen (1829).
ε) [jfr ä. d. at anstelle et bal, t. ein fest, einen ball anstellen] med afs. på högtidligheter, lekar, nöjen o. d.: ställa till, arrangera; äfv. med anslutning till b: fira, utföra. Ett för Ro skull anstält Bröllop. Brenner Dikt. 2: 30 (1690). Serenius (1734, under order). De anstälte åtskilliga lekar. Mörk Ad. 2: 415 (1744). (Mederna) anstälte gästebud hos sig öfver alt och på samma dag, efter hemligt aftal sins emellan, i hiälslogo de et stort antal. Dalin Hist. 1: 29 (1747); jfr ζ. I förra veckan skulle man anställa et slädparti. Weste Werther 76 (1783, 1796). Deltagare, ofta anställare, af hans (dvs. G. III:s) nöjen och tidsfördrif. Atterbom Siare VI. 1: 298 (1852). Under karnavalstiden .. anställas baler i olika delar af staden (Rom). Ljunggren Resa 97 (1871). Han var dagens hjälte. Därföre anstälde man kl. 10 på aftonen ett fackeltåg för honom och kl. 11 kattmusik för den gamle ministern. Cederschiöld Riehl 1: 28 (1876). jfr: Då något roligt skal anställas. Dalin Arg. 1: 18 (1754; 1 uppl. 1732: Skall något roligt ställas an).
ζ) med afs. på måltid (jfr b ε): låta iordningställa l. anrätta, anordna. Swedberg Amer. 16 (1732). Efter kröningen anstältes präktige måltider. Celsius G. I 72 (1746, 1792). Gustaf III 3: 346 (1790). Brunius Metr. 90 (1836, 1854).
η) (†) med afs. på frieri: inleda. Wrangell haffuer anstelt ett frijeri medh jungfru Margareta Stenbock, och saaken så vidt dreffuit, att jungfruen, så vidt henne stogh tillgörande, giffuet sitt samptyckie. G. Oxenstierna i Oxenst. brefv. 3: 212 (1631).
ϑ) (numera bl. bergv. o. tekn.) påbegynna, sätta i gång (arbeten i grufvor o. d.). Öffuer desse saker skole wår Cantzlär och CantzlijRåd först bähra åhågha, att dett eene effter dett andre må anställas: Sädan aff wåre Stodthållare, Opsyningsmän, .. och alla andre exequeres. Civ. instr. 315 (1626). (Mäktiga män hafva) antagit wittra och lärda personer .., som de anförtrodde styrslen af wissa werckstäder, .. (och) låtit dem wäl öfwerlagde arbeten anställa. Hiärne Förb. 2 (1706); jfr b. Ansökning att få å .. gruflägenheten arbete anställa och fullfölja. SFS 1884, nr 24, s. 23.
b) med hufvudvikten på själfva utförandet l. förrättandet af handlingen; företaga, verkställa.
α) [jfr t. jagd anstellen] med ord som beteckna ett förföljande, jakt o. d. ss. obj. Anställa förföljelser mot någon; jfr a. Och jägarn med sin hund besöker flitigt skogen / At efter björn och varg anställa jagt och skall. J. G. Werwing Vitt. 321 (1700). Svanjagten anställes i slutet på Junii månad. Linné Sk. 187 (1751). (Flädermössen) anställa .. jagt på .. f(j)ärillar och andra insekter. Nilsson Fauna 1: 17 (1847). SFS 1864, nr 68, s. 2. Anställa hetsjagt på någon. Schulthess (1885).
β) med ord som beteckna förödelse o. d. ss. obj.; ofta med öfvergång till a: ställa till, åstadkomma; jfr ANRÄTTA 2 a. Ther skulle wid Bethlehem .. warda anstelt ett .. ymkeligit blodbad med små oskyldig barn. Swedberg Sabb.-ro 398 (1688, 1710). Den mäktiga adeln, som förut anställt så mycken oreda. Fryxell Ber. 2: 127 (1826). Anställa blodiga nederlag i våra egna leder. B. E. Malmström 7: 396 (1845). Döden hade .. anställt stora härjningar i .. (brödraskapets) krets. Rydberg Frib. 374 (1857, 1866). Låtom oss i natt draga ned och förfölja filistéerna och anställa plundring bland dem. 1 Sam. 14: 36 (öfv. 1896). (†) [jfr ä. d. hand anstillede et mord] verkställa l. begå (ett mord). Baron .. Ehrensvärd .. (hade) af Grefve Ribbing fått veta, när Konunga-mordet skulle anställas. Ber. i anledn. af den begångne mordgern. 10 April 1792, s. 6.
γ) [jfr d. anstille undersøgelser, forhør (osv.), t. versuche, beobachtungen (osv.) anstellen] med afs. på vissa handlingar af offentlig l. officiell karakter som försiggå under iakttagande af bestämda formaliteter o. d. samt med afs. på företag l. (vetenskapliga o. d.) undersökningar l. iakttagelser osv., förenade med ett (mer l. mindre) metodiskt tillvägagående: förrätta, verkställa; stundom: utföra, göra. Anställa åtal mot någon; jfr a. Anställa rättegång; jfr a. Anställa (rättslig) undersökning, rannsakning, räfst. Anställa förhör, examen med någon. Anställa experiment, observationer. Anställa beräkningar. Anställa efterforskningar, (efter)spaningar efter någon; jfr a. Anställa offer. Fienden .. hadhe beslutit anseenlige werfningar att anställa. Gustaf II Adolf 305 (1627). Anställa .. laghlighe Visitationer. L. P. Gothus Mon. pac. 197 (1628). Alle rådslag (dvs. rådplägningar), som konungen ordinarie anställer med riksens råd i gemen eller med någre af dem. RF 1634, § 12. Cantzleren anstälde .. en jämförelse emellan den Påfviske och Evangeliske läran. Celsius G. I 212 (1746, 1792). Et fritt Konunga-val anstältes. Dalin Hist. 2: 836 (1750). Ther så händer, at Secreteraren igenom then anstälde lottningen jemväl Directeur är. 1 SAH 1: 22 (1786). Jag hade ej tillfälle att anställa någon observation på Månen, för at utstaka Longituden. Bligh 21 (1795). Anställa fromma betraktelser. Leopold 4: 266 (c. 1820). Förhöret anställes muntligen och skriftligen öfver alla läroämnen, som föredragas på gymnasium. Tegnér 3: 351 (1831). Ett läroår är åter slutadt ... De vanliga pröfningarna äro anstälda, domarna afkunnade, belöningarna utdelade. Därs. 394 (1837). Man anställer ett försök eller experiment, då man bringar kropparne i sådant tillstånd, att det åstundade fenomenet uppkommer. Fock Fys. 2 (1853, 1859). Med denna .. tonbildning hade hon anställt flitiga drillöfningar. Arlberg Tonbildn. 4 (1891). kansl. i p. pr. med gerundivisk bet. Alle hädanefter anställande väge-delningar. Förordn. 13 Sept. 1790, § 1. Bonsdorff Kam. 40 (1833). Vid de inför kollegium anställande examina. Hjelt Med.-verkets hist. 1: 9 (1891). — särsk.
α') (†) väcka l. utföra l. anföra (klagomål o. d.). Om någhon hadhe någhon klaghemål emoot then Dödha at han måtte then tå anstella. Rudbeckius 4 Pred. A 4 b (1634). Man .. märker, at Kiäranden anstält sin klagan, på thet han må få, hvad han menar sig med rätta tilkomma. Nehrman Pr. civ. 13 (1751).
β') jur. i fråga om framförande af klander o. d. Anställa klander. Olivecrona Lagb. gift. 93 (1851). Anställa återvinningstalan. Winroth Arfving. ansvar. 121 (1879).
δ) (†) uträtta, verkställa, utföra (ett verk, ett ärende o. d.). J. Matthiæ 1: 439 (1658). När thetta Gudz dråpliga werff i Norden skulle anstellas och werfwas, at evangelium skulle här oförfalskat predikas och vtspridas. Swedberg Schibb. c 2 a (1716).
ε) (föga br.) förrätta l. intaga (måltid) (jfr a ζ). Ihre Föret. XV (1779). Första måltiden, som anställdes helt tidigt, .. kallades ἀκράτισμα. Palmblad Fornk. 1: 228 (1843).
ζ) (†) utföra l. exekvera (musik); hålla (tal). Sex Herdar; hwar med sin Luta i handen. Hwilke anställe een härlig Music. Stiernhielm Parn. 1: 10 (1651). (På martyrernas dödsdagar) lästes Historien om Martyrernas död, och tal anstältes til deras beröm. Bælter Cerem. 262 (1762).
η) (†) hålla l. föra (samtal l. förhandlingar o. d.). Ther Dieffwulen later sigh see vthi någhors affsompnades Lijknelse, At man tå medh honom intet Samtal anställer. L. P. Gothus Pest. 10 a (1623). Höltt därföre bequembligst att tractaten (dvs. underhandlingen) ansteltes på Näringen. A. Oxenstierna Skr. 1: 129 (1628). Ehrenadler Tel. 423 (1723).
ϑ) (†) ingå l. afsluta (aftal o. d.), knyta (vänskap). På huadh condicioner at samme vapnehvijla anställas skulle. A. Oxenstierna Skr. 1: 126 (1627). Kopparköpet skall anstellas medh första. RP 6: 6 (1636). Förthenskul skal man se med hvem, uti hvad sak och til hvad ända, vänskapen anställes. Lallerstedt Dygdel. 46 (1739, 1746).
ι) (†) omsätta i handling, bringa i verkställighet, genomföra. Thet är, sannerligen intet nogh, at wetta Gudz Ord, vthan man måste och thet samma vthi een lijffachtigh öffning och wärckande anställa. Muræus Föret. A 1 b (1648; t. in die lebendige thätige Übung bringen). De svårigheter, som vid ändringens (dvs. reformationens) anställande skulle möta Konungen, undflydde ej hans skarpsynte ögon. Celsius G. I 212 (1746, 1792); jfr a.
11) (†) utsätta, bestämma, fastställa; utlysa. Den Regenspurgische Rijkzdag .. som anstellt var på den 1 Decemb. .. ähr .. upskuten. A. Oxenstierna Skr. 2: 5 (1606). Medhan vår nådigste konung sin reesa till .. 25 Feb. anställt hafver. Därs. 351 (1619). Tå bleff them .. en Rättegångs dagh anstält. Schroderus Liv. 131 (1626). Skall skriffvas till Richs-Cantzleren om .. den anstelte allmän Richsdagh här i Stockholm hollas skall. RP 5: 187 (1635). Att den anstälte klagedag .. måtte behörligen blifwa här uthj mit Gouvernemente hållen och i acht tagen. G. O. Stenbock i HSH 31: 359 (1662). När the (som hafva en annan religion) wilia förrätta sin Gudztienst .. skola the thet giöra .. innom lyckta Dörar, för sig allena, och utan anstäld Sammankomst med andra. Kyrkol. 1: 5 (1686). På visse anstälte Glädie-dagar. Ehrenadler Tel. 946 (1723; fr. pendant des festins). Till afvärjande af denna farsot .. skall också konung Magnus Ladulås hafva förordnat, att böndagar skulle anställas. Ilmoni Sjukd. 1: 65 (1846); jfr 12 samt 10 a.
12) [jfr ä. d. hvor mødet skal anstilles] (†) hålla (möten o. d.), hålla l. fira (helgdag o. d.). Konung Carl och rijksens rådh blefwo .. snäste, att dhe Söderköpingz herredag hållit hadhe, som doch till fäderneslandsens bästa .. anstält war. Gustaf II Adolf 87 (c. 1620). Det mötet, som är berammat och anstellas skall i Lybeck. RP 6: 180 (1636). En Herrans helgedag .. then wi effter wår godtyckio .. och intet effter Gudz sinne anstelle och hålle. Swedberg Sabb.-ro 130 (1704, 1710).
III. (†) refl.: ställa sig (så l. så).
a) [jfr ä. d. sig saaledis anstille, som det Guds tienere bør, mnt. ick stalte my hillichliken an, t. man mochte sich anstellen wie man wollte] med modalt adverbial: skicka sig, bete sig; stundom närmande sig bet.: låtsa (jfr b β). Ehnn Instruction huru hann sich vdi thenn Lijfflendske handell schulle förhålle och ahnnställe. HSH 9: 57 (1562). Att the sigh fridsamligen anställe och ifrån disputeringer .. aldeles afstå. RA 3: 318 (1594). En Örn, hvilken sitt Hufvud efter then öfver honom stående Solen räckte, och sig anstälte, lika som han vp til then samma flyga ville. Rüdling Suppl. 533 (1740). De anställa sig såsom vore det dem helt och hållit obekant at han någonsin skrifvit något annat. SP 1779, s. 191. — oeg. med saksubj.: arta sig. Vinteren haffver sigh altt här till någott leent anstelt. Oxenst. brefv. 5: 314 (1625).
b) med adj.-predikativ.
α) [jfr t. sich vornehm anstellen] visa sig (vara), låta sig finna. Att de och i lijke motte uthij all denne handel skulle sig billige anstelle. A. Oxenstierna Skr. 1: 56 (1612). Därs. 94 (1614).
β) [jfr d. anstille sig dum, t. er stellt sich linkisch an] låtsa sig vara. Spegel Guds verk 191 (1685). Den afsatte Store Vezieren (har) sig siukelig anstält. OSPT 1686, nr 18.
IV. [jfr motsv. anv. i t.] (†) användt ss. faktitiv till ANSTÅ II 2, eg.: komma (ngt) att stå stilla; uppskjuta. Bleff så möthet åter till morgondagen anstält. A. Oxenstierna Skr. 2: 613 (1624). Comperendino .. Anstella, vpskiuta, fördröya medh någon Rättegångz saak ifrån dagh til dagh. Lex. Linc. (1640).
Spoiler title