SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANVARANDE, (p. pr. ss.) adj.
Etymologi
[efter t. anwesend; se AN, adv. II 1 a, o. VARA, v.1]
(†) närvarande. The till det Uthskåttet anwarande Ständer. RARP 7: 113 (1660).
Spoiler title
Spoiler content