SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
APPARAT ap1ara4t, r. l. m. ((†) n. Palmblad Norge 426 (1846; i bet. 3 a), Sturzen-Becker S. arb. 1: 52 (1861; i bet. 2 b) (å motsv. ställe i Sv. skönlitt. 88 (1845) är ordet r.)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(adparat L. P. Gothus Mon. turb. 368 (1629))
Etymologi
[af t. o. fr. apparat, af lat. apparatus, tillrustning, vbalsbst. till apparare, tillrusta, af ad, till, o. parare, rusta, bereda, ställa i ordning (jfr PARAT, PREPARAT, REPARERA); jfr äfv. eng. apparatus]
Anm. Bet. 3 a är ordets nuvarande hufvudbetydelse o. den enda i hvilken ordet är allmänt kändt o. användt. Bet. 2 samt 3 b tillhöra företrädesvis de med mera lärd bildning utrustades språk.
1) [jfr fr. apparat, festlighet, ä. eng. apparatus, lat. apparatus] (numera knappast br.) tillrustning, förberedelse, arrangemang, anstalt (se d. o. 1); pomp, ståt. (Han må fira segern) med stora Styckers och Chartuners affskiwtande, medh liwfligh Musicâ, Baswner och strengespel, medh ståtlighe Pancket och gestabudh, och andra sådana herlighe adparater. L. P. Gothus Mon. turb. 368 (1629). Österrijke (har) .. intett försummatt aff krigzuthrustningar och apparater. RARP 6: 330 (1658). Uti högtidlig apparat / Hon (dvs. natten) följdes af sin hela stat / Af ugglor, ufvar, gastar. Stiernstolpe Æn. 77 (1814, 1825). Apparat, anstalt, ståt, pomp, förberedning. Pfeiffer (1837).
2) tillbehör l. materialier l. instrumenter (som bilda ett helt); attiralj; stundom: mekanism, maskineri.
a) i allm. Hvad dertill (dvs. till utförandet af fälttågsplanen) för een apparat aff folck och annad förrådh behöfves. Oxenst. brefv. 5: 399 (1626). En så storartad apparat som de nya yrkessamfunden skulle blifva allt för tung och invecklad för en så jämförelsevis ringa uppgift som olycksfallsförsäkringen. Forssell Stud. 2: 92 (1888).
b) om materialier för ngn muntlig l. skriftlig framställning, sceniska l. musikaliska l. vetenskapliga hjälpmedel l. rekvisita: utrustning, utstyrsel, attiralj. Scenisk apparat. En vidlyftig mytologisk apparat af gudar, jättar, älfvor, troll osv. Framställningen tynges ej af någon lärd apparat; källuppgifter o. d. har författaren förvisat till ett vidlyftigt bihang. Palmblad Fornk. 1: 385 (1844). Meddelandet af denna grafiska apparat (dvs. detta tillbehör af grafiska tabeller). Hellstenius Befolkn.-stat. Förord (1874). Den ringa filologiska apparat, som medföljer (upplagorna af ifrågav. fsv. texter). A. Ramm i Arkiv 6: 288 (1890). Den musikaliska apparaten (i den gr. komedien) är till en viss grad densamma som i tragedin. Wegelius Musikhist. 1: 5 (1891). [jfr mlat. apparatus, kommentar, lexikalisk hjälpreda] (föga br.) inventarium (öfver ordförrådet i ett språk). (Lindfors' lexikon) öfverträffas (ej) af någon bok hos oss, betraktadt såsom en apparat öfver svenska språket. Törneros Bref 245 (1826; Bergströms uppl.). — jfr LÄR-, LÄRDOMS-, STIL-, STUDIE-, TECKNINGS-, UNDERVISNINGS-APPARAT.
3)
a) mekanisk inrättning, afsedd att framkalla l. reglera ngn process l. förmedla ngt experiment l. underlätta l. utföra ngt arbete; (sammansatt) verktyg l. instrument l. redskap (af mera komplicerad konstruktion). DA 1825, nr 9, s. 2. De optiska instrumenterna äro apparater, förmedelst hvilka vi tydligare och beqvämare än med blotta ögonen kunna se nära belägna eller aflägsna föremål. Fock Fys. 344 (1854, 1861). En af de lämpligaste apparaterna för inandning af läkemedel. Uhrström Hemläk. 228 (1879, 1884). Största svårigheten för landskapsfotografen ligger i medtagandet af de många olika apparaterna (dvs. fotograferingsapparaterna). A. Dahlström i NF 5: 125 (1881). Ett förslag härom (dvs. om inrättandet af ett nummerlotteri) godkändes af ständerna vid riksdagen 1769—70 .., och de nödiga apparaterna anskaffades. Odhner G. III 1: 343 (1885). De mekaniska gymnastikapparaterna indelas .. i ..: Apparater, som sättas i rörelse af rörelsetagarens egen muskelkraft; .. Apparater, som hållas i rörelse af någon motor. Zander Mek. gymnastikens apparelj 3 (1886). jfr: Apparat .. kallas hvarje inrättning, medelst hvilken ett experiment anställes eller en verkan framkallas, då ett instrument deremot tjenar till anställande af observationer ..(;) skilnaden i betydelse mellan orden apparat och instrument iakttages likväl icke alltid. R. Rubenson i NF (1876). — jfr AFBRYTNINGS-, AFDUNSTNINGS-, AFLÄGGNINGS-, AFSKAKNINGS-, AFSKÄRNINGS-, AFSÄNDNINGS-, ALARM-, AMPUTERINGS-, ANDNINGS-, ANRIKNINGS-, ANROPNINGS-, BLIXTFYR-, BLOCK-, BORR-, BROMSNINGS-, BRÄNNERI-, DESTILLER-, DUSCH-, DYK-, FILTRERINGS-, FOTOGRAFI-, FRYSNINGS-, GAS-, GYMNASTIK-, HÖR-, INANDNINGS-, INDUKTIONS-, INHALATIONS-, INRIKTNINGS-, ISOLERINGS-, KOK-, KONTROLL-, LÖD-, MOTTAGNINGS-, OMKASTNINGS-, REGISTRERINGS-, RING-, RIT-, SIGNAL-, SIGNALERINGS-, SKRIF-, SLUNG-, SLÄCKNINGS-, SMÖRJ-, SUG-, TAL-, TELEFON-, TELEGRAF-, TORK-, TRÅG-, VAKUUM-, VARM-, VATTENRENINGS-, VENTILATIONS-, VÄRM(E)-, VÄRMELEDNINGS-, VÄXEL-, ÄGGKLÄCKNINGS-APPARAT m. fl.
b) om organ (af mera invecklad l. sammansatt byggnad) afsedt att förrätta l. förmedla ngn lifsfunktion l. naturprocess; äfv. om förening af sådana organer. Thorell Zool. 1: 21 (1860). (Ögat) är hos de högre djuren bygdt som en camera obscura med en ljusbrytande apparat, genom hvilken en bild .. uppkastas på en ljuspercipierande hinna (näthinnan). A. Gullstrand i NF 18: 599 (1894). jfr: Vår logiska apparat är ett märkvärdigt ting. .. Han börjar arbeta i det ögonblick han kommit i beröring med urskiljbara förnimmelser. Rydberg Varia 69 (1890). — jfr ANDNINGS-, HÖRSEL-, KÄNSEL-, KÖNS-, MATSMÄLTNINGS-, SPRÅK-, SYN-, TANKE-, TUGG-APPARAT m. fl.
Ssgr (i allm. till 3 a): APPARAT-BORD103~2. telef., telegr. N. L. H. Johanson i Tekn. tidskr. 1895, A. M. s. 107. —
-RUM~2. telef., telegr. SD(L) 1893, nr 286, s. 4. jfr -SAL.
-SAL~2. telef., telegr. I våningen 3 tr. upp (i Allm. telefonbolagets hus i Sthm) befinner sig .. apparatsalen. Tekn. tidskr. 1887, s. 190. jfr -RUM.
-SKIFVA~20. telef. Nyström Telef. 42 (1885).
-SOCKEL~20. SFS 1887, nr 45, s. 25.
-UPPSÄTTNING~020. En större med fullständig apparatuppsättning utrustad instrumenttafla. K. Wallin i Tekn. tidskr. 1897, A. M. s. 70.
Spoiler title