SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
APROPÅ ap1ropå4 l. -rå- l. -rω- (apråpå´ Dalin), partikel l. sbst. n., sällan r.; best. -et l. -t, ss. r. -en l. -n; pl. = l. -er l. -n.
Ordformer
(a propos Swedberg Schibb. 250 (1716) osv. apropos SP 1779, s. 82, Dalin (1850) osv. apråpå Böttiger 3: 79 (1843, 1858), Kindblad (1867). apropå´n (best.) O. P. Sturzen-Becker i Nordstjernan 1846, s. 142; apropåerna (pl. best.) Dens. Därs. 115 (titel))
Etymologi
[jfr d., t., eng. apropos, af fr. à propos, af à, i, till, på, o. propos, framställning, förslag, yttrande, samtalsämne (se PROPÅ)]
I. partikel.
1) ss. adverbiell bestämning.
a) lägligt, lämpligt, (väl) till pass, i rätta ögonblicket; lagom. Apropos .. beqvämt. Lindfors (1815). Lifvets högsta lycka (är) .. döden — när den endast kommer à propos. Tegnér 6: 1 (1826). Auditören. Jag hoppas jag icke kommer och störer ett gladt lag .. Kamrerskan. Tvärtom! alldeles apropå! O. P. Sturzen-Becker i Nordstjernan 1846, s. 115.[jfr fr. la parole d'une sainte est à propos sur ce sujet] ss. predikativ; nästan adjektiviskt. (Äfven den) död .. som är mest apropos synes oss något beklagansvärdt. Tegnér 5: 390 (1824). Lyckligtvis min nyhet var / dock för ”à propos” och rar. O. P. Sturzen-Becker i Nordstjernan 1846, s. 142.
Anm. För att uttrycka en motsats till apropå i denna bet. användes stundom det fr. uttr. mal à propos, olägligt [af fr. mal, adv., illa, o. à propos]. Mycket händer dock också, / när vi tänka minst derpå, / fanders så ”mal à propos.” O. P. Sturzen-Becker i Nordstjernan 1846, s. 142.
b) (föga br.) vid lägligt tillfälle. Som du föresatt dig, at ändteligen icke förr resa hit til Staden, ehuru jag med flera dina vänner så högeligen åstunda se dig apropos. SP 1779, s. 82.
c) tillfälligtvis, af en händelse l. slump; oväntadt, plötsligt. Han kom helt apropå. 2 RARP 4: 308 (1727). Publiken inne i ruinen var icke så synnerligen talrik — konserten hade kommit för apropå. SDS 1895, nr 330, s. 1.
2) [jfr fr. à propos, vous parliez de nouvelles] abs. ss. uttr. för att man tillfälligtvis l. plötsligt kommer att tänka på ngt hvarpå ett ord l. uttryck osv. fört tanken l. väckt uppmärksamheten: eftersom vi äro inne på det kapitlet, efter den saken har kommit på tal; ofta oeg. utan anknytning till ngt förut yttradt: hör nu, det var sant, det faller mig in. Men apropos, håll Sinclair, hör, / Hur är med Prutska freden? Odel Sincl. 52 (1739). Apropos, min Öfverste-Lieutenant! är det bekant, hvad Curirn hade för godt att säga. Kexél 1: 186 (1789). Fru kaptenskan nämner Smultronblads; apropå, har det varit något nytt från hennes son? O. P. Sturzen-Becker i Nordstjernan 1846, s. 121. Stora Vattugatan .. besöka vi (en möbelbod) .. och köpa paneldivaner och turkiska divaner. Apropå! Vet ni, hvarför det heter turkiska divaner? SD(L) 1897, nr 593, s. 5. — jfr: Strax efter hälsningarna .. kan jag kasta mig in på mitt egentliga ämne, utan annan öfvergång än t. ex. .. ”De' va' sant”, eller ”Apropå”. Cederschiöld Skriftspr. 147 (1897).
3) [jfr fr. à propos de] i de prepositionella förb. apropå af o. apropå om, på tal om (jfr 4).
a) (numera knappast br. utom i Finl.) apropå af. À propos af Drotning Christina. Björnståhl Resa 4: 128 (1774). Tegnér 5: 369 (1824). A propos af kanalfarten. Du har ju aktier i de der .. ångbåtarne. Gosselman Sjöm. 1: 55 (1839). Men apropos af Anna .. så kan jag som far kanske göra den frågan. Topelius Vint. I. 1: 291 (1859, 1880).
b) (numera mindre br.) apropå om. Apropå om romaner! Har auditörn läst ”Den eviga juden”? O. P. Sturzen-Becker i Nordstjernan 1846, s. 138. Schwartz Positivsp. son 10 (1863). C. R. Nyblom i PT 1901, nr 26 A, s. 3.
4) prep.: på tal om (jfr 3). Apropå riksdagen, hur tror man det går med försvarsfrågan? Apropå Pettersson, får han den där platsen? Apropå järnvägar, jag hörde just l. så hörde jag just i X, att de funderade på en ny järnväg österut. À propos lanciererna. Braun Sju sofvare 36 (1853; öfverskrift till en dikt). Nyblæus Apotekeriet 52 (1870). Apropos Krüger, så berättas en rolig anekdot i London. SvD 1900, nr 92, s. 1. — särsk. (mindre br.) skämts. i uttr. apropå stöflar l. apropå ingenting [efter fr. à propos de bottes, à propos de rien], ss. inledning till en digression utan sammanhang med det som förut varit på tal.
II. [efter fr. l'à-propos; substantivering af I] sbst.
a) förhållande(t) att infalla lägligt l. i rätta ögonblicket l. (på ett pikant sätt) stå i samband med en händelse l. ett ämne o. d. af aktuellt intresse; aktualitetsintresse. Som i vanligt hvardagslag, / mycket ock på scenen / blott för apropå'ns behag / håller sig på benen. O. P. Sturzen-Becker i Nordstjernan 1846, s. 142. — i personifikation. A. C. af Kullberg 154 (1816).
b) om ett ämne, en omständighet, en uppsats, en dikt, en bild osv. som på ett mer l. mindre träffande l. pikant sätt står i sammanhang med ngt som för öfrigt sysselsätter tanken l. uppmärksamheten; aktuell(t) meddelande l. fråga l. notis. Jagtridt företogs i fredags af Fältridtklubben .. Från en af deltagarne hafva vi mottagit följande à propos. GHT 1897, nr 247 B, s. 1. Ett apropos till det brittiska tronskiftet. SvD 1901, nr 30, s. 5 (i rubrik för en artikel om ngra släktingar till drottning Victoria). jfr: Vi hafva erinrat derom, derför att denna fråga (dvs. kvinnofrågan) just är ett apropos för dagen. A. Flodman i Sv. tidskr. 1871, s. 259.
c) om vändning o. d. hvarigenom man under ett samtal o. d. kan vinna anknytning för en utvikning från ämnet. Äfven då jag härutaf (dvs. i anekdotväg) påminner mig något .., får jag vanligen ej tag i något tjenligt à propos, för att komma fram med hvad jag har in petto (dvs. inombords). Törneros Bref 1: 358 (1833).
d) till det föregående mer l. mindre löst anknuten afvikelse (från ämnet) l. digression (i ett samtal). Förlåt gumman hennes små apropåer. Naumann Ur granskapets krönika 207 (1872). Den lätta, spirituela konversationstonen, med dess afvikelser och aproposer. G. Ljunggren hos Sturzen-Becker V. skr. 1: XVII (1882).
Ssg: APROPÅ-ARTIKEL103~020, i tidning o. d. SvD 1901, nr 32, s. 6.
Spoiler title
Spoiler content