SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARABIN ar1abi4n, n., äfv. r.; best. -et, ss. r. -en.
Etymologi
[jfr t. o. eng. arabin, fr. arabine; bildadt i anslutning till uttr. ”gummi arabicum”, med den i benämningar på kemiska ämnen vanliga afledningsändelsen -in; jfr ALBUMIN, ALISARIN, ANILIN m. fl.]
kem. namn på ett organiskt ämne hvilket i förening med kalk o. en ringa mängd magnesia o. kali utgör det gummi som i handeln kallas arabiskt gummi. Berzelius i Årsber. t. VetA 1832, s. 235. O. T. Sandahl i NF (1876).
Ssgr: ARABIN-SYRA103~20. Cleve Handlex. 152 (1883).
-SYRAD~20. Arabinsyrad kalk. O. T. Sandahl i NF 1: 950 (1876).
Spoiler title