SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARBETARE ar3~be2tare (arbe´tare Weste, ett ännu ngn gg i bygdemålsfärgadt tal förek. uttal), i bet. 1, 2 m.||ig., i bet. 3 m. l. f. l. r., i bet. 4 r. l. m.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. = ((†) arbetara (ack.) Mat. 9: 38, 20: 1 (NT 1526)).
Etymologi
[jfr d. arbejder, holl. arbeider, t. arbeiter; jfr äfv. eng. worker o. labourer, fr. travailleur o. ouvrier]
Anm. Bet. 2 är ordets hufvudbet. o. öfriga anv. framträda gärna för språkkänslan som oeg. l. utvidgade anv. af denna bet.
1) i allm.: person som arbetar. — särsk.
a) till ARBETA 4. Som den hjertevarme arbetaren för allmogeklassens bästa skall han (dvs. Wergeland) alltid intaga sin plats i sitt fosterlands historia. NF 17: 600 (1893).
b) till ARBETA 5. Han är en duktig, outtröttlig arbetare. Arbetaren är sin löön wardh (dvs. värd). Luk. 10: 7 (NT 1526); jfr α. Lampan, som upplyser arbetarens flit. Leopold 3: 331 (1794, 1816). En redlig arbetare är Guds ädlaste verk. Geijer I. 8: 156 (1838). Det fins i hela samhället ingen som icke är arbetare. Samtiden 1871, s. 86. jfr HJÄRN-, KROPPS-, SJÄLS-, TANKE-ARBETARE. — bildl., syftande på sak. Elden .. är ock i hvarjehanda slöjder och verk en nödvändig arbetare. Franzén Pred. 1: 26 (1841). Flitiga arbetare äro dessa celler (i körtlarna å magsäckens slemhinna), ty de aflämna .. en otrolig mängd saft. Wretlind Läkareb. 4: 26 (1896). — särsk.
α) till ARBETA 5 a; i allm. närmande sig 2 o. ofta svårt att skilja därifrån. Himmelrikit är lijct enom husbonda som gick vth bittidha om morghonen, till ath leya sigh arbetara j sin wingårdh. Mat. 20: 1 (NT 1526). På arbetare för dagspenning kan icke vara brist uti en landsort, hvarifrån sådana hvarje år til andra provincer utvandra. Järta Kopparb. 25 (1823, 1826). Endast de mycket små verkstäderna, uti hvilka mästaren sjelf är arbetare, .. kunna bibehålla sig vid sidan om fabriken. Fahlbeck Stånd 77 (1892). — till ARBETA 5 a γ α'. Arbetare i tenn. Danckwardt Sammandr. 64 (i handl. fr. 1760). (Vitierna) voro .. goda .. arbetare i trä. NF 17: 1241 (1893). jfr MARMOR-, PAPP-ARBETARE m. fl. — i bild. Sädhen är mykin, och arbetarena äro fåå, bedher för then skul sädhenes herra, ath han sender arbetara j sina sädh. Mat. 9: 38 (NT 1526); jfr: O Du skördens Herre, sänd arbetare i din myckna skörd! Handb. 1894, s. 89 samt: Arbetare j Sädena, thet är .. troghna predicare. Mess. 1557, s. N 4 b.
β) till ARBETA 5 d, e. Bewisa tigh sielffuan en bepröffuat och ostraffeligh arbetare för gudhi, retteligha delandes sanningennes oord. 2 Tim. 2: 15 (NT 1526). Vi fattige arbetare (säger en gammal kaplan) bli .. framför de yngre ihogkomne, när vi duge något. Dalin Arg. 2: 245 (1734, 1754). Naturalhistorien behöfver flera flitiga och trogna arbetare än snillen. Fries Utfl. 1: 30 (1843). Arbetare var Ödmann — få hafva varit det som han —, andlig arbetare på vidsträckta fält. Böttiger 5: 66 (1867, 1874). Den svenska bokverldens arbetare. V. Rydberg i Sv. tidskr. 1873, s. 512 (om skribenter af lägre rang). Fattenborg var en upplyst och plikttrogen arbetare från det Porthanska tidehvarfvets dagar. Heikel Filol. 274 (1894). (SainteBeuve har åt Paris' studenter) lemnat ett exempel af en outtröttlig arbetare, en ända till döden studerande student. Wirsén i PT 1899, nr 191 A, s. 3. — jfr MISSIONS-ARBETARE.
Anm. till β. Användt med afs. på intellektuell verksamhet, får ordet gärna ett (mer l. mindre tydligt framträdande) bibegrepp af oförtruten flit l. trägen o. ihållande ansträngning o. begagnas ofta just för att framhålla en verksamhet som mera bär prägeln af arbetsamhet o. flit än af begåfning l. genialitet.
2) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.; jfr äfv. eng. labourer o. workman] ss. yrkesbeteckning för person som förrättar kroppsarbete (o. däraf har sin utkomst); numera vanl. om (mans)person som af egare till jord, produktionsmedel osv. l. af entreprenör sysselsättes mot betalning (jfr 1 b α). jfr ARBETS-KARL, -MAN. En arbetare vid tobaksfabriken. Lösa arbetare. Organiserade arbetare. En arbetare then sigh gerna full dricker, han warder icke rijk. Syr. 19: 1 (Bib. 1541). Arbetare och Tienare i Staden. Risingh Kiöph. 97 (1669). Alle andre arbetare af Man- eller Qvinkiönet. Publ. handl. 2: 1510 (1739). Vuxne arbetare (vid manufakturer o. fabriker i Sv.) .. stiga .. til en summa af 10,678 personer. E. F. Runeberg i VetAH 28: 228 (1767). Edvard öfvertalte Flamanske Arbetare att komma och sätta sig neder uti hans Rike. Schröderheim Rob. 1: 114 (c. 1794). Storindustriens tillväxt har skapat en klass af industriella arbetare, som uppnått ett sådant antal, att den bildar en af det moderna samhällets allra vigtigaste faktorer. E. Svensén i Ekon. samh. 1: 47 (1891). Jordegare, företagare (entreprenör) och arbetare äro (enl. Adam Smith) de tre väsentliga klasserna i hvarje borgerligt samhälle, och ur de källor, ur hvilka dessa tre stora klassers inkomster flyta, erhålla de smärre, underordnade klasserna (ämbetsmän, lärde, soldater, tjenare o. s. v.) sina. C. Rosenberg Därs. 105 (1891). Jargongen (var efter O. I:s fängelsereform), att fångarne föddes mycket bättre än både soldater och fria arbetare. De Geer Minnen 1: 86 (1892). De qvinliga arbetarnes antal. Elmquist Tobaksind. 21 (1899). — jfr BAGERI-, BOKBINDERI-, BRUKS-, CIGARR-, FABRIKS-, GARFVERI-, GASVERKS-, GJUTERI-, GROF-, GRUF-, HAMN-, HYTT-, INDUSTRI-, JORDBRUKS-, JÄRNVÄGS-, KORGMAKERI-, LÖN-, METALL-, MURERI-, PAPP-, PARTI-, PRIVAT-, SKO-, SKRÄDDERI-, SNICKERI-, SOCKERBRUKS-, STYCK-, TEATER-, TOBAKS-, TRYCKERI-, TRÄ-, URMAKERI-, UT-, UTVÄNDES-, VARFS-, VAX-, VINGÅRDS-, YLLE-, ÅKERIARBETARE m. fl.
Anm. till 2. Ordet användes i denna bet. framför allt om personer sysselsatta inom industri o. handtverk, bergsbruk o. grufdrift, äfvensom landtbruk samt om vanliga daglönare, däremot i regeln icke om inom handeln l. vid kommunikationsväsendet sysselsatta personer, liksom icke heller om egentligt tjänstefolk l. sådana själfständiga individer som erbjuda mera tillfälliga, personliga tjänster, t. ex. stadsbud, kypare.
3) [jfr motsv. anv. i t. samt eng. worker, äfvensom ARBETS-BI, -MYRA m. fl.] zool. könlös individ (eg. steril hona) af vissa slags i samhällen lefvande insekter, hvilken utför för samhällets bestånd nödvändigt arbete; jfr ARBETA 5 h α. Thorell Zool. 1: 272 (1860). (Getingarna) lefva mestadels sällskapligt tillhopa, och colonien utgöres oftast af hannar, honor och arbetare. Thomson 297 (1862). I hvarje (termit-)boning (finnas utom konung o. drottning) .. så kallade Arbetare och Soldater. Brehm III. 2: 138 (1876). Ett bisamhälle består af tre slag individer: hannar, honor och arbetare. Cederström Brehm 814 (1896). Hvarje (myr-)samhälle består vanligen af tre slags individer: vingade hannar och honor samt alltid ovingade arbetare, som någon gång äro af flera slag. Därs. 821. — jfr: Således äro de könlöse Insecter svärmens arbetare eller slafvar. C. De Geer Præs. i VetA 1754, s. 19.
4) [jfr motsv. anv. i t., äfvensom eng. worker, fr. travailleur] tekn. benämning på ett visst slags vals å kardmaskin, arbetarvals, arbetsvals; jfr ARBETA 6 b. Uppf. b. 6: 379 (1875). Ullen kardas .. å kardmaskiner bestående af roterande, kardnockbesatta valsar, i midten en stor cylinder (tamburen) och kring denna ett system af mindre, parvis ordnade (i hvarje par en liten vals, ”vändaren”, och en något större, ”arbetaren”). NF 18: 97 (1894).
Sammansättningar (i allm. till 2).
Anm. De flesta af nedannämnda ssgr äro af mycket sent datum; bl. få äro uppvisade före 1860. Dalin (1850) upptager af dem endast ARBETARE-FÖRENING, Kindblad (1867) detta ord samt -BOSTAD. Den starka tillväxten af ssgr under de senare åren står i sammanhang med samtidiga sociala rörelser.
ARBETAR-310~ l. 300~ l. (vanl.) ARBETARE-ARRENDE 3100~020. En arrendelagstiftning är behöflig i vårt land med afseende på smärre lägenheter — ”arbetarearrenden”. J. Leffler i Ekon. samh. 2: 127 (1895).
-ASSOCIATION~10002 l. ~01002. sammanslutning af kroppsarbetare; ofta konkret. Lundell Handtverksskrån 137 (1846). Om arbetareassociationer. S. A. Hedlund (1852; boktitel). C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 190 (1891).
-BANK~2. bank afsedd för kroppsarbetare. Folkets tidn. 1883, nr 67, s. 3. AB 1890, nr 1, s. 4.
-BARN~2. Roos Skugg. 243 (1891).
-BATALJON~102. [kanske ytterst härrörande från fr. formez vos bataillons! i refrängen af Marseljäsen] i sht i pl., med afs. på den stora massan af kroppsarbetare (ss. beredda till kamp för sina intressen). Lundin N. Sthm 642 (1890). (När det tredje ståndet) ryckt upp i förgrunden af det sociala och politiska lifvet, hvad är då naturligare, än att bakom det arbetarebataljonerna börja röra på sig till uppmarsch? Fahlbeck Stånd 72 (1892).
-BEFOLKNING~020. För detta samhälle (dvs. Norrköping) med dess stora arbetarebefolkning. Rundgren Minnen 3: 8 (1858, 1888). G. Sundbärg i Ekon. samh. 2: 29 (1894).
-BOSTAD~20 l. ~02. Ill. Sv. 1: 249 (1866, 1882). Arbetarebostäder äro bostäder, afsedda särskildt för arbetare. NF (1876). Snoilsky 4: 155 (1887). Sunda och billiga arbetarebostäder. G. af Geijerstam i Stockholm 3: 76 (1897).
(3) -CELL~2. zool. cell (i bikaka o. d.) i hvilken ett arbetsbi o. d. utvecklas. (De) celler (i hvilka drönare utvecklas) .. äro två tredjedelar större, än de vanliga förråds- och arbetarecellerna. Thorell Zool. 1: 274 (1860). Dahm Biet 142 (1878).
-DRÄKT~2. Det lägre folket .. misstror herremannen i arbetardrägt. Wirsén i VL 1899, nr 214, s. 2.
-ELEV~02. Lokal (i Filipstads bergsskola) för de s. k. arbetare-elevernas särskilda undervisning. Tekn. tidskr. 1880, s. 146.
-FACKFÖRENING—1~020. förening af till ett visst fack l. yrke hörande arbetare med syfte att tillvarataga dessas intressen i förh. till arbetsgifvarna; fackförening. I England i början af de s. k. trades unions' eller arbetare-fackföreningarnas utveckling. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 424 (1894).
-FAMILJ~02. Uppf. b. 3: 141 (1873). Procentförhållande mellan utgifterna för en Arbetarefamilj. Medelklassfamilj. ”Välståndsfamilj”. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 459 (1894).
-FRÅGA~20. fråga som rör arbetarklassens ställning o. villkor, hufvudsakligen i ekonomiskt, sanitärt, socialt l. politiskt afs. Tiden 1848, nr 142, s. 2. Regeringen (i Belgien) .. har måst upprätta ett särskilt statsdepartement för arbetarefrågor. Branting Rösträtt 23 (1896). Skiljedom i arbetarefrågor. PT 1898, nr 173, s. 3. särsk. i sg. best.: frågan om förbättrandet af arbetarklassens villkor i allm. C. O. Montan i Ny sv. tidskr. 1880, s. 366. ”Arbetarefrågan” .. innefattar en mängd specialfrågor rörande arbetarnes löneförhållanden, bostäder, intellektuella, tekniska och moraliska bildning o. s. v. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 432 (1894). Jordbruksarbetarefrågan är såväl af vetenskapen som .. af den socialpolitiska lagstiftningen vida mindre uppmärksammad än den industriella arbetarefrågan. E. Beckman i NF 19: 333 (1895).
-FÖRELÄSNING~1020. för arbetare särskildt afsedd föreläsning. —
-FÖRENING~020. förening af arbetare med uppgift att befordra deras gemensamma intressen. Dalin (1850). Stockholms arbetareförening firade i lördags afton sin femtonde årshögtid. AB 1883, nr 65, s. 2. G. af Geijerstam i Stockholm 3: 62 (1897).
-FÖRHÅLLANDE~0200. nästan bl. i pl. Till en framställning af arbetareförhållandena i Stockholm .. hör .. en redogörelse äfven för arbetarnes lönevillkor och bostadsförhållanden. G. af Geijerstam i Stockholm 3: 73 (1897).
-FÖRMAN~20 l. ~02. jfr ARBETS-FÖRMAN. Björkman (1889). Zilliacus Hågkomster 34 (1899).
-FÖRSTAD~20. E. Beckman i NF 19: 316 (1895).
-FÖRSÄKRING~020. särsk.: försäkring afsedd att trygga kroppsarbetarna (o. deras familjer) mot de ekonomiska följderna af (tillfällig l. varaktig) arbetsoförmåga l. (icke själfförvållad) arbetslöshet. Den ”obligatoriska arbetare-försäkringen” (i Tyskland skall) gifva trygghet för arbetarens försörjning a) under sjukdom, b) vid olycksfalls-invaliditet, c) vid invaliditet af ålderssvaghet, räknad från 45 året, d) vid arbetslöshet. Forssell Stud. 2: 93 (1884, 1888). J. Leffler i Ekon. samh. 1: 426 (1894).
-FÖRSÄKRINGS-KOMMITTÉ—010~102. SFS 1891, Bih. nr 6, s. 23. Därs. 1894, Bih. nr 4, s. 1. —
-HEM~2. E. Flygare i Ny sv. tidskr. 1880, s. 435. I prydliga rader framträda .. de snygga arbetarhemmen (vid Huskvarna). C. O. v. Porat i Läseb. f. folksk. 156 (1890).
(3) -HONA~20. zool. mindre hona (i ett humlesamhälle) som intager en mellanställning mellan stammodern o. de egentliga arbetarna. (Humle-) nästets stammoder hyser mycken afvoghet mot de s. k. större arbetarehonor, som i detsamma lägga hanägg. Reuter i UVTF 35: 47 (1886).
-HUSTRU~20. Roos Skugg. 242 (1891).
-INSTITUT~102. läroanstalt (i Sv. o. Finl.) afsedd att (gm föreläsningskurser o. d.) sätta de arbetande klasserna i tillfälle att förvärfva sig ökade allmännyttiga kunskaper; äfv. om byggnad som inrymmer dylik anstalt. AB 1880, nr 230, s. 3. Planen till ett arbetareinstitut i Stockholm framställdes första gången af med. d:r Anton Nyström den 8 februari 1880. .. Sedan denna plan ytterligare blifvit utvecklad .., invigdes arbetareinstitutet den 3 oktober 1880. E. W. Dahlgren i Stockholm 1: 403 (1897). Sedan följes nya allén (i Göteborg) .. förbi folkbiblioteket .. och arbetareinstitutet till Järntorget. A. Ramm i Turistfören. resehandb. 4: 458 (1900).
-KASERN~02. större byggnad med en mängd smärre bostadslägenheter afsedda för kroppsarbetare. Tekn. tidskr. 1872, s. 180. G. af Geijerstam i Stockholm 3: 77 (1897).
-KLASS~2. vanl. i sg. best.: kroppsarbetarna, betraktade ss. social enhet; jfr ARBETS-KLASS. Fahlbeck Stånd 164 (1892). Branting Rösträtt 3 (1896).
-KOMMITTÉ ~102. kommitté tillsatt för att göra utredningar beträffande arbetarförhållanden o. inkomma med förslag till arbetarskyddslagar osv. E. Beckman i NF 19: 344 (1895).
-KOMMUN~02. särsk.: större sammanslutning af fackföreningar (å en plats) med politiskt syfte. Representanter för 39 fackföreningar (i Sthm) ha på sammanträde i går beslutit inrättandet af en arbetarekommun, med uteslutande politisk uppgift. SDS 1900, nr 71, s. 3. Föreningar, som erkänna Socialdemokratiska partiets program .., ega rätt att inträda i Arbetarekommunen (i Malmö). Arbetet 1900, nr 263, s. 4.
-KONGRESS~02. Första Sydsvenska Arbetarekongressens förhandlingar. (1888; boktitel). Den första internationella arbetarekongressen (i London 1864). C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 189 (1891). E. Beckman i NF 19: 327 (1895).
-KRETS~2. i sht i pl. Forssell Stud. 2: 29 (1884, 1888). I arbetarkretsar åtnjöt han mycken popularitet. GHT 1895, nr 238 B, s. 3. —
-KVARTER~02. kvarter af stad l. stadsdel som (i öfvervägande grad) bebos af arbetare (-familjer). Tekn. tidskr. 1872, s. 180. E. Beckman i NF 19: 311 (1895).
-KÅR~2. om hela den vid ett industriellt etablissemang osv. anställda l. till ett företag använda personalen; äfv. i fråga om alla (i ett land osv.) inom en viss bransch af industriell osv. verksamhet sysselsatta arbetare. En yrkesskicklig arbetarekorps. Tekn. tidskr. 1887, s. 26. Hvarje år gifves af firmans chef en middag för hela arbetarekåren. AB 1890, nr 31, s. 3.
-LAGSTIFTNING~020. lagstiftning rörande kroppsarbetarnas ställning o. förhållanden; jfr -SKYDD(S-LAGSTIFTNING). Den egentlige ”arbetaren” såsom den ekonomiskt svagare parten måste genom särskild arbetarelagstiftning (rörande barns och kvinnors arbete, arbetstid, arbetslokaler, aflöningssätt, arbetareförsäkring o. s. v.) skyddas för utsugning af ekonomiskt starkare element. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 208 (1891).
(3) -LARV~2. zool. larv hvaraf en arbetare uppkommer. Thorell Zool. 1: 274 (1860). Reuter i UVTF 35: 37 (1886).
-LEDARE~200. AB 1890, nr 7, s. 3. PT 1899, nr 123 A, s. 3. —
-LÖN~2. (numera föga br.) arbetslön. Linné Ungd. 2: 315 (1734).
-MASSA~20. i sht i pl. (Kapitalet) delar (i Amerika) allt mera städernas .. befolkning i ett fåtal kapitalister och en väldig arbetaremassa. Svensén Jorden 507 (1887). Arbetsdelningen i särskilda företag (fabriker) .. har till följd att stora arbetaremassor hopas i vissa distrikt. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 219 (1891).
-OMBUD~20 l. ~02. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 188 (1891).
-PARTI~02. politiskt parti som uppställer ss. sitt mål att verka för arbetarklassens intressen. Ett arbetareparti började utbilda sig (i Tyskland 1862—64). C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 183 (1891). Det socialdemokratiska arbetarepartiet. G. af Geijerstam i Stockholm 3: 64 (1897).
-PENSION~02. —
-PENSIONERING~1020. Arbetarepensionering betecknar i allmänhet tillförsäkrande åt arbetare af ett visst årligt underhåll vid inträffande ”varaktig oförmåga till arbete”. E. Beckman i NF 19 (1895).
-PENSIONSKASSA—01~20 l. ~0200. Bolagets arbetarepensionskassa. SDS 1898, nr 6, s. 2.
-PERSONAL~102. om samtliga vid ett företag l. ett industriellt etablissemang o. d. sysselsatta arbetare; jfr ARBETS-PERSONAL. Roos Skugg. 253 (1891). Den ökade solidariteten mellan firmans och arbetarepersonalens intressen. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 420 (1894).
-PROGRAM~02. arbetarpartis (politiska) program. ”Arbetareprogrammen” (uppställa) vanligen ganska bestämda fordringar i fråga om .. förhållandet mellan direkt och indirekt skatt, om tullagstiftningen, .. om arfsskatt, om tyngre skattläggning af inkomst från kapital än från arbete m. m. E. Beckman i NF 19: 333 (1895).
-PROLETARIAT~10102. Fahlbeck Stånd 74 (1892).
(3) -PUPPA~20. zool. puppa hvarur en arbetare utvecklas. Thorell Zool. 1: 277 (1860). Reuter i UVTF 35: 120 (1886).
-REPRESENTANT~1002 l. ~0102. Forssell Stud. 2: 78 (1884, 1888). SD 1892, nr 325, s. 5.
-RING~2. kooperativ förening af arbetare (i Sv.); jfr -FÖRENING. Aktiebolaget ”Arbetareringens bank”, hvars styrelse har sitt säte i Stockholm. SFS 1883, Bih. nr 54, s. 1. Arbetareinstitutets föreläsningar i arbetareringens sal. Lunds veckobl. 1887, nr 6, s. 2. SFS 1893, Bih. nr 7, s. 41. —
-RÖRELSE~200. i sht i sg. best., om kroppsarbetarnas emancipationssträfvan i ekonomiskt, socialt o. politiskt afs. P. Fahlbeck i Ny sv. tidskr. 1887, s. 455. Den på 1840-talet började socialpolitiska arbetarerörelsen (i Tyskland). C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 190 (1891). I början af 1860-talet, då arbetarerörelsen blef lifaktig och antog en internationel karakter. E. Fahlstedt i NF 19: 229 (1895).
-SAMMANSLUTNING~1020. PT 1898, nr 173, s. 3.
-SKOLA~20. Tekn. tidn. 1871, s. 145. En .. vigtig klass af tekniska arbetareskolor, nämligen fackskolor för utbildning af skickliga arbetare inom speciela yrken. G. R. Dahlander i Ped. tidskr. 1879, s. 244.
-SKYDD~2. gm lag(ar) åstadkommet skydd för kroppsarbetarna mot alltför ofördelaktiga arbetsförhållanden, äfvensom mot de ekonomiska följderna af arbetslöshet l. arbetsoförmåga. Det allmänna arbetareskyddet, d. v. s. .. i driften ingripande bestämmelser, åsyftande skydd af vuxna, manliga arbetare. PT 1892, nr 264, s. 3. I Schweiz .. är .. söndagsarbete förbjudet ur arbetareskyddets synpunkt. E. Beckman i NF 19: 327 (1895).
-SKYDDS-KOMMITTÉ—1~002. PT 1892, nr 66, s. 2. Med anledning af (den första internationella arbetarskydds-)konferensen (i Berlin 1890) tillsatte regeringen i Sverige den s. k. arbetareskyddskomitén (1891). E. Beckman i NF 19: 337 (1895).
-SKYDDS-KONFERENS—1~002. SFS 1891, Bih. nr 6, s. 2. E. Beckman i NF 19 (1895).
-SKYDDS-LAG—1~2 l. ~20. PT 1892, nr 264, s. 3. Därs. 1899, nr 213, s. 2.
-SKYDDS-LAGSTIFTNING—1~020. E. Beckman i NF 19: 332 (1895).
-SPÄRRNING~20. lockout; jfr ARBETS-SPÄRRNING, -AFSPÄRRNING.
-STAD~2. Bremer G. verld. 1: 129 (1860). Den beryktade amerikanska arbetarestaden Pullman, uppkallad efter sin grundläggare och egare, den bekante ”sofvagnskungen”. E. Beckman i NF 19: 332 (1895). Arbetarestaden på 130 hus (vid Sandvikens järnverk) ter sig särdeles inbjudande. GHT 1898, nr 98 B, s. 2. —
-STAM~2. jfr -STOCK o. ARBETS-STAM. Dessa (af L. De Geer på 1600-talet inkallade) valloners ättlingar utgöra ännu den fasta arbetarestammen vid Dannemoraverken. T. Nordström i NF 3: 902 (1879). Medlet däremot (dvs. mot Norrbottens förfinskning) vore att draga dit en talrik svensktalande arbetarestam. PT 1898, nr 75, s. 3.
-STATISTIK~102. jfr ARBETS-STATISTIK. G. af Geijerstam i Stockholm 3: 69 (1897).
-STIPENDIAT~0102 l. ~1002. GHT 1896, nr 297 B, s. 2. —
-STIPENDIUM~0200. understöd afsedt att bereda kroppsarbetare tillfälle att på främmande orter l. under resor göra studier i sitt fack. Tekn. tidskr. 1880, s. 142. SDS 1900, nr 56, s. 2.
-STOCK~2. om hela mängden af kroppsarbetare (i ett land, inom en viss industri o. d.); jfr -STAM o. ARBETS-STOCK. Sveriges manliga arbetarestock räknade 1880 vid pass 650,000 hufvuden. Fahlbeck Stånd 182 (1892). (De arbetsstatistiska undersökningarna skola omfatta bl. a.) tillkomst och afgång inom arbetarestocken. SD(L) 1896, nr 534, s. 1.
-STREJK~2. Arbetarestrejken vid sågverken i trakten af Sundsvall år 1879. C. Treffenberg (1880; boktitel).
-STÅND~2. jfr -KLASS. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 213 (1891).
(3) -TERMIT~02. zool. Reuter i UVTF 35: 15 (1886).
-VALS~2. tekn. = ARBETARE 4. Emellan arbetarvalsen och den stora (kard-)cylindern försiggår sjelfva kardningen. Uppf. b. 6: 390 (1875).
-VÄN~2. Wieselgren Bild. 460 (1879, 1889).
-VÄNLIG~20. vänlig l. välvilligt stämd osv. mot arbetarna (ss. klass). Roos Skugg. 311 (1891). Ett arbetarevänligt reformparti. Fahlbeck Stånd 132 (1892). En arbetarevänlig anda genomgår lagen. SDS 1894, nr 310, s. 1.
-VÄNLIGHET~200 l. ~102. Roos Str. 20 (1892).
-VÄRLD~2. Fahlbeck Stånd 74 (1892). Arbetarevärlden i Stockholm. G. af Geijerstam i Stockholm 3: 60 (1897).
(3) -YNGEL~20. zool. Finner man ej .. något arbetareyngel i kupan, så är kupan visefallen. Dahm Biet 65 (1878).
(3) -ÄGG~2. zool. insektägg hvarur arbetare utvecklas. Thorell Zool. 1: 274 (1860). Under våren lägger visen merendels endast arbetareägg. T. Tullberg i NF 2: 441 (1877).
-ÖL~2. öl af enklare slag afsedt för arbetare. Herre öll .. 5 tunnor Arbeter öll .. 7 tunnor. Vg. fornm. tidskr. 8—9: 84 (i handl. fr. 1554).
Spoiler title