SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
AREA a4rea (a´rea Weste), r. l. f.; best. -an ((†) -en Landtm. förordn. 22 (1725), F. Mallet i VetANH 3: 51 (1782)); pl. -or l. (numera nästan bl. i talspr.) -er (Stiernman Com. 6: 511 (1718; i ssgn mässingsareer), M. J. Wallenius i VetAH 24: 62 (1763), Weste (1807), Pettersson Nav. 28 (1861)).
Etymologi
[jfr t. o. eng. area, af lat. area, eg. jämn o. fri plats, plan, tomt (jfr AR)]
1) i sht mat. o. tekn. (den ss. bestämd fattade) storlek(en) af (en verklig l. tänkt) yta; ytinnehåll, yta. Cirklar af 10 .. quadrat tums area eller begrep. J. Faggot i VetAH 4: 223 (1743). 4 hörningens rymd (area). Palmqvist Alg. 2: 17 (1746). En plan figurs area eller ytinnehåll. Bergroth Elem. 129 (1876). Holmberg Artill. 3: 12 (1883; om projektils genomskärningsyta). Area i stället för yta begagnas i sjömansspråket i synnerhet när man talar om segel, så att ytinnehållet af ett fartygs segel kallas dess segelarea. Smith (1899). — (†) i fråga om jordområde, land o. d.: areal. Sveriges och Finlands area, eller utanvidd, är nästan nio gånger större, än Ängelland. J. F. Kryger Præs. i VetA 1758, s. 9. Skogens eller utmarkens eller beteshagarnes area. Landtm. förf. 1: 23 (1766). om plan öfver jordareal. Landtm. förordn. 22 (1725). — jfr GENOMSKÄRNINGS-, MALM-, PROFIL-, SEGEL-, SEKTORS-, SPANT-, TVÄR-AREA m. fl.
2) (†) platta (af metall); jfr MÄSSINGS-AREA.
Spoiler title
Spoiler content