SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
AREKA are4ka l. 032 (jfr arèkapálm Dalin), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(arecca Spegel Öp. par. 28 (1705). arecka- (i ssg) C. G. Löwenhielm Præs. i VetA 1751, s. 55)
Etymologi
[jfr t. o. eng. areca, fr. arec, af port. areca, af (det sydindiska) malayalamspråkets ádekka (med supradentalt d-ljud); jfr Murray]
(numera föga br. utom i ssgr) palmsläktet Areca, särsk. den i sht i Indien odlade arten Areca Catechu Lin., hvars nötliknande frukter tuggas ss. njutningsmedel; katechupalm; jfr BETEL-PALM; äfv. om frukten: arekanöt. Medh Betra borde wäl Arecca fogas hoop, / Men samma krydda är eij stort hoos osz i roop. Spegel Öp. par. 28 (1705). (Skalen af kokosnöten) brukas som Areca at tugga på. Osbeck Resa 96 (1757). Nisbeth (1870). Björkman (1889).
Ssgr: A: AREKA-KÄRNA030~20. Orrelius Köpm.-lex. 29 (1797).
-NÖT~2. (arek- Thunberg Resa 2: 296 (1789)) C. G. Löwenhielm Præs. i VetA 1751, s. 55. Malajerna på (de indiska) öarne och en del folk i södra Asien tugga areca-nöten med betelblad, på samma sätt som Europeerna tugga tobak. Dahm Geogr. 94 (1863, 1882). Areka- eller betelnötter .. äro ett slags stenfrukter, likna till utseendet gula plommon, hafva trådigt kött och innesluta ett hårdt, hornartadt frö. N. G. W. Lagerstedt i NF 1: 994 (1876).
-PALM~2. Deleen (1836, under arekapalme). Nyman Bot. 197 (1864). Areca, areka- eller betelpalm. Ett vackert palmslägte, hvars alla arter hafva parbladiga, ofta ganska stora bl(ad). Löwegren hos Lindgren Trädg. 7: 252 (1883). Wachtmeister Indien 2: 35 (1896).
-TRÄD~2. (arek- Wikforss (1804, under arecabaum)) (numera föga br.) = -PALM. Djurberg Geogr. 4: 103 (1795). Synnerberg (1815).
-TUGGNING~20. Åstrand 40 (1855).
B (†): AREK-NÖT, -TRÄD, se A.
Spoiler title