SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARKAISERA ar1kaise4ra, äfv. arka1i- l. -ka1i-, äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. archaisieren, eng. archaize, af gr. ἀρχαΐζειν, skicka sig på gammaldags vis, bruka forntida språk l. skrifsätt, bildadt af ἀρχαῖος, gammal(dags), forntida (jfr ARKAISK, ARKEOLOG m. fl.), af ἀρχή, början, anförarskap, regering, besläktadt med ἄρχειν, börja, styra (jfr ARKONT), ἀρχός, höfding (se ARKI-)]
efterbilda l. söka efterlikna gammaldags l. forntida form, stil osv.; företrädesvis i fråga om språkform; i sht i p. pr. ss. adj.: fornhärmande; jfr ANTIKISERA. Arkaiserande framställning l. stil. Gumælius Passow (1841, under ἀρχαΐζω). Arkaiserande antika statyer. C. R. Nyblom i PT 1900, nr 38 A, s. 3; jfr ARKAISTISK b. — (mindre br.) i p. pf. närmande sig adjektivisk anv.: hållen i arkaistisk stil o. d. Dekorativt stiliserad och arkaiserad väggmosaik. 2 Uppf. b. 1: 105 (1898).
Spoiler title
Spoiler content