SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
AROM arå4m, stundom aro4m, r. l. m. (m. Dalin (1850), Lindfors Sägner 91 (1898)), ngn gg n. (Torén Vogel Naturb. 63 (1853), Bergström Sv. bilder 2: 56 (1882)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er, ss. n. äfv. = (Bergström Sv. bilder 2: 56 (1882)); numera sällan AROMA arå4ma, äfv. 032, äfv. a4roma l. -rå- l. -rω- l. 302 (aróma Schück Främ. ord (1854)), n.; best. -at.
Etymologi
[af t. arom, n., o. aroma, n., fr. arome, af lat. aroma, af gr. ἄρωμα, krydda, vällukt; jfr eng. aroma]
1) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] flyktigt, kryddaktigt luktande organiskt ämne i sht hos vegetabilier. I Frankrike har man allmänligen infört dess (dvs. kaffets) beredning genom infusion i kokhett vatten i lyckt kärl, för att ej förlora af det flygtiga empyreumatiska aroma, som i destillationen öfvergår. Berzelius Kemi 5: 857 (1828). Glycerin till extraction och conservering af aromer. Pharm. tidskr. 1865, s. 185. Vinernas olikhet (bestämmes bl. a.) genom egendomliga aromer (eterarter med feta syror). Blomstrand Org. kemi 30 (1877).
2) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] för krydda, växt o. d. egendomlig (i sht utsökt l. delikat) doft o. smak; kryddaktig lukt o. smak (hos ngt ämne); äfv. i allmännare anv.: vällukt. Och ingen lilja, glad och vänlig, skakar / Aromers himlavin i silfverkalken. Stagnelius 2: 541 (c. 1820). Det angenäma hos skogssmultronen är egentligen aromat, kryddigheten. Eneroth Pom. 1: 177 (1864, 1877). Under skydd af den på ytan bildade skorpan bibehåller köttet sin arom. Hagdahl Kok. 440 (1879). Frukt af alla slag erhåller en finare arom ju längre norrut den vuxit. VL 1893, nr 295, s. 2. En liten torr halfrutten fisk af hög arom, hvilken man .. äter såsom tilltugg. Wachtmeister Indien 1: 23 (1894). Man (har) trott sig finna att olika tobakssorters arom i väsentlig grad vore beroende af .. mikroorganismer. Elfving Kulturv. 161 (1895). Äkta rom har en sådan alkoholstyrka .. och så stark arom, att den åtminstone i Sverige knappt skulle kunna användas till dryck utan föregående utspädning med brännvin eller vatten. 2 Uppf. b. 4: 571 (1899). — bildl. Ett aroma af finare natur omsväfvar mig ännu (vid tanken på M. Norbergs hem). Ahnfelt Stud.-m. 1: 73 (1857).
Ssg: (1) AROM-GIFVANDE03~200, adj. F. L. Ekman i Tekn. tidn. 1871, s. 15.
Spoiler title