SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1902  
ASSESSOR asäs3or2, sällan -ωr2, stundom 040 (asse`ssor Weste, asä´ssår Almqvist; asä`ssårr Dalin), m.; best. -n (Cederborgh R. Kand. 29 (1816), Enberg Sv. spr. 262 (1836), NJA1 1895, s. 288 osv.), äfv. (numera nästan bl. i jur. stil o. arkaiserande) -en (S. Columbus Vitt. 274 (c. 1678), GT 1788, nr 32, s. 4, NJA1 1895, s. 14 m. fl. ställen) as1äsω4ren l. as1e-, sällan (hvard., i södra Sv.) asäs3oren2; pl. -er as1äsω4rer l. as1e-.
Ordformer
(adsess- Thyselius Handl. lärov. 2: 239 (1624), Nordberg 1: 61 (1740) m. fl. Anm. I ä. tid brukades ordet äfv. med lat. böjning. RA 1: 283 (1540). Wår Domhafwande (dvs. presidenten i Svea hofrätt) och Assessores eller Bijsittiare. Schmedeman Just. 145 (1615). Uti hvar hofrätt .. presiderar en af riksens råd .. och hafver till bisittiare en vicepresident och de vanlige assessores, ibland hvilka två de äldsta förutan någon tillökning af lön .. njuta namn och heder af hofrättsråd. RF 1719, § 18)
Etymologi
[liksom holl., t. o. eng. assessor, fr. assesseur, af lat. assessor, (sakkunnigt) biträde vid domstol l. ämbetsförrättning; af assidere, sitta vid, hos, af ad, till, vid, o. sedere, sitta (jfr PRESIDENT, SESSION); med afs. på bet.-utvecklingen jfr BISITTARE (samt STOLS-BRODER)]
(numera, utom i a, b o. e, bl. i Finl.) beteckning l. titel för ledamot af (l. bisittare i) kollegialt ämbetsverk; i fråga om de sv. kollegierna sedan 1719 i allm. bl. om ordinarie ledamot af lägre rang, motsatt RÅD (i ssgrna BERGS-, KAMMAR-, KOMMERSE-, KRIGS-, MEDICINAL-RÅD osv.). Det Tredie Collegium är Ammiralitetet, hwarest Rijkzens Ammiral Præsiderer, och hafwer Assessorer 2:ne af Rijkzens Råd. RF 1634, § 11. Hwar finner man beqwämlige Rådzherrar. .. Præsidenter, Assessorer .., vthan them som studerat haffua ..? Rothovius 3 Pred. C 1 a (1640). Assessorerne i Borg-Rätten (i Reval). Stiernman Com. 5: 670 (1697). Hennes Kongl. Majestät will härmed i nåder hafva tillagt Collegii medici besittare titel af Assessorer. Hjelt Medicinalv. 1: 78 (i handl. fr. 1719). Bergscollegium hafver jämväl sin president, och böra ledamöterne dersammastädes bestå af tvenne bergsråder och fyra assessorer. RF 1720, § 32. (Polhem) benådades .. med Assessors fullmakt i Kongl. Commerce-Collegium. Nordin i SAH 4: 148 (1806, 1809). F. F. Carlson i VittAH 22: 164 (1858). F. Björnström i NF 10: 1224 (1886; se under -ÄMBETE). Assessor i Tullstyrelsen. FFS 1897, nr 29, s. 5. jfr BORGRÄTTS-, KAMMAR-, KOLLEGI(E)-, KRIGS-ASSESSOR. — särsk.
a) ss. officiell titel för de ordinarie bisittarna i hofrätterna i Sv. o. Finl.; numera bl. för de till rang o. lön lägst ställde ordinarie domarna i hofrätterna, motsatt HOFRÄTTSRÅD; jfr ex. från RF 1719 i första stycket af denna artikel. RP 1: 51 (1627). (Den) åtskilnad, som här til har warit emellan Assessorerne af Adel, och them som warit lärde och lagfarne .. (skall) här med aldeles wara uphäfwen. Schmedeman Just. 1499 (1698). Uti Præsidentens frånvaro förer Vice Præsidenten præsidentskapet, .. och när han ej eller är tilstädes, äldste Hofräts-Rådet eller Assessoren. Nehrman Pr. civ. 66 (1732, 1751). Uti hofrätten .. är en president, som .. hafver till bisittare en vicepresident och de vanlige hofrättsråd och assessorer. RF 1772, § 15. Den 6 Juli 1849 utnämndes jag till assessor i hofrätten. De Geer Minnen 1: 129 (1892). FFS 1894, nr 37, s. 1. Sv. statskal. 1902, afd. 74-76. — jfr HOFRÄTTS-ASSESSOR.
b) om bisittare i domkapitel l. konsistorium; i Sv. numera bl. i fråga om hofkonsistoriet. Thyselius Handl. lärov. 2: 239 (1624). Uti Upsala Dom-Capitel, præsiderar Erchebiskopen, och hans Assessorer äre Professores Theologiæ. Förordn. ang. rätteg. uti domkap. 11 Febr. 1687, mom. 1. Äldste prestvigde assessorn i domkapitlet. FFS 1869, nr 30, s. 29. Domkapitlet består af biskop .. samt domprosten .., två assessorer .. och en juridiskt bildad sekreterare. L. Mechelin i Finland 113 (1893). Hofkonsistorium. Præses, Öfver-Hofpredikanten. Assessorer, .. Sv. statskal. 1902, afd. 10. — jfr KONSISTORIE-ASSESSOR.
c) (i Finl.) titel för farmakologiskt bildad ledamot af finska medicinalstyrelsen; jfr ex. fr. 1719 (Hjelt) i andra stycket af denna artikel. Medicinalstyrelsen .. utgöres af en Generaldirektör .. samt två Medicinalråd och en Assessor. FFS 1878, nr 2, s. 2. Finl. statskal. 1901, s. 156.
d) (numera bl. i Finl.) ss. hederstitel utan motsvarande tjänst o. lön tilldelad i sht läkare, apotekare o. kronofogdar (jfr a, c); jfr -TITEL. Johan Pihl, Med. Doct. ock Assessor samt Provincial-Medicus i Gothland. VetAH 2: 248 (1741). Vid Afskedstagandet, hafver Controlleuren vid Stora Siötulls Cammaren i CarlsCrona .. Bäck erhållit Assessors Caracter, samt lika Heder och Rang med Assessorerne i Collegierne. PT 1758, nr 61, s. 4. Assessor Munter kallades i staden ”natt-doktorn”. Bremer Hem. 2: 76 (1839). (Jakob Branting) var, med titel sedermera af assessor, kronobefallningsman i Mellansysslet. Böttiger 6: 311 (1847). Anm. För att beteckan begäret efter denna titel, hvilken på 1700-talet var eftersökt i sht inom läkarkåren, användes 1781 af C. M. Blom en ssg assessomani (se Hjelt Medicinalv. 1: 548).
e) (tillfällig anv., skämts.) med tanke på själfva sittandet: bisittare. Dalin Arg. 2: 201 (1734, 1754). Främsta bänken (i föreläsningssalen) stod obesatt; / Der blef jag nu assessor. Wennerberg 2: 24 (1849, 1882).
f) [jfr med afs. på personifikationen KOPPAR-SLAGARE samt d. tömmermænd, fr. maçons] (i Finl., skämts.) i pl.: bondånger. Ha, få, plågas af assessorer. H. Bergroth i Tidskr. ped. fören. 1895, s. 124. A. O. Freudenthal i Förh. o. upps. 15: 38 (1901).
-PLATS~2. = -ÄMBETE; jfr -STÄLLE.
-STOL~2. Assessorsstolen är drottningens och hon äger besätta den, med hvem hon vill. Fryxell Ber. 14: 85 (1846).
-STÄLLE. (†) assessorsplats. Peringskiöld M. upl. 115 (1710).
-TITEL ~20. När provinsialläkaren i Nerike J. H. .. 1733 sjelf anhöll hos Kongl. Maj:t om assessorstitel, beviljades den honom. Hjelt Medicinalv. 1: 547 (1891).
-TJÄNST~2. jfr -ÄMBETE. Nehrman Pr. civ. 67 (1732, 1751). Wieselgren Bild. 49 (1889).
-ÄMBETE~020, äfv. ~200. jfr -PLATS, -TJÄNST samt ASSESSORAT. Bergsbr. 3 (1649). Redan 1821 indrogos två assessorsämbeten (vid det 1813 inrättade Sundhetskollegiet) och 1841 alla de öfrige assessorernas. F. Björnström i NF 10: 1224 (1886). särsk. till a. De Geer Minnen 1: 148 (1892).
Spoiler title