SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
ASSIGNAT as1iŋna4t, äfv. -inja4t, stundom -ign- (asig-nát Almqvist, assiggnát Dalin), sbst.2, r. l. m., numera sällan n. (Dalin (1850)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er, ss. n. äfv. =.
Etymologi
[liksom holl. assignaat, n., t. o. eng. assignat, af fr. assignat, af lat. assignatum, n. till assignatus (se föreg.); jfr äfv. t. assignate, f.]
(i sht förr) vissa slags utländskt sedelmynt utställdt i form af assignation; sedel; jfr ASSIGNATION b slutet samt BANK-ASSIGNAT. Almqvist (1842). 1,000 rub(el) assignater. M. G. Schybergson i Finsk tidskr. 1896, 1: 16 (efter handl. fr. 1818). — särsk.
a) hist. franskt pappersmynt utfärdadt 17901796 i form af anvisning på de indragna kyrkogodsen; jfr MANDAT, n. Hist. extract. 11: 13 (1791). Ad. prot. 1800, s. 568. Boëthius Fr. rev. 524 (1887).
b) (numera knappast br.) i bild; med afs. på de franska assignaternas (se a) hastigt sjunkande värde o. dåliga kredit. Ditt (dvs. C. A. Agardhs) namn .. gäller öfverallt som godt mynt, men recensentens assignater ha ingen kurs. Tegnér 6: 157 (1831).
Ssg: (a) ASSIGNAT-FABRIKATION103~0002 l. ~01—. Den konstituerande församlingen hade den 19 Juni 1791 måst besluta en ny assignatfabrikation af 600 millioner. Boëthius Fr. revol. 336 (1887).
Spoiler title
Spoiler content