SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
ASTER as4ter (ásstr Dalin), r. l. m. l. f. (m. Dalin (1850), Lundell; f. Larsen (1884)); best. -n; pl. -trar32, äfv. 40, sällan -trer (Bergman Gotl. o. Visby 58 (1858)). Anm. I ä. tid användes den lat. pl.-formen asteres. Fischerström 1: 250 (1779). Linderholm Handlex. f. landthush. (1802).
Etymologi
[jfr t. aster, f., eng. aster, fr. aster, astère, m., af det från gr. ὰστήρ, stjärna (se STJÄRNA), lånade lat. aster, m., stjärna, äfv., i förb. aster atticus, benämning på växten Aster amellus Lin.; i den vetenskapliga botaniska nomenklaturen fastställdes ordet ss. släktnamn af fransmannen Tournefort (1700)]
(individ af) ett till familjen Compositæ hörande växtsläkte med vackra (hos de vilda arterna i allm. stjärnlika) blomsamlingar, af hvars (i sht i Nordamerika inhemska) arter en del odlas ss. prydnadsväxter, Aster Lin.; äfv. (o. i sht) om den släktet Aster nära stående o. därmed förr sammanförda växten Callistephus chinensis Nees. (Aster sinensis Lin.), ofta kallad kinesisk aster; ss. senare ssgsled äfv. i namn på åtsk. växter som mer l. mindre likna de nu nämnda växterna; jfr BLÅ-POLL, STJÄRN-BLOMMA, -BLOMSTER, -ROS o. -ÖRT samt STRAND-KIL. Fischerström 2: 159 (1780). Liljeblad Flora 366 (1798). Bland höstens skönheter på Blomsterparterren må med skäl vår Kinesiske Aster nämnas för sina stora blommor och mångfaldiga variationer i deras färger. Billberg Ekon. bot. 3 (1815). Lilja Handb. i odl. vext. 226 (1843). Vackra astrar purpurröda, / Vackra astrar dunkelblå, / Edra kronor, hur de glöda, / Doftet sakna de ändå. Björck V. dikt. 132 (1866). Den vanliga enkla, i Kina och Japan vildt växande astern infördes till Europa omkring 1728—1731 af missionären d'Incarville. G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 37 (1876). Höstens röda astrar redan lysa, / vittnande, att sommarns dagar gått. Fallström Vildrosor 138 (1892). — jfr BERG-, CELL-, DAMSPELS-, DIAMANT-, DVÄRG-, FJÄDER-, HÖST-, IGEL-, KEJSAR-, KLOT-, KOKARD-, KOMET-, KRANS-, KRON-, KRYSANTEMUM-, KUL-, LILLEPUTT-, MANDARIN-, MANSCHETT-, METEOR-, NÅL-, PION-, PYRAMID-, PÄRL-, RANUNKEL-, RINGEL-, ROSEN-, RÖR-, SKÖN-, SOMMAR-, STRAND-, STRÅL-, TRÄDGÅRDS-, VINTER-ASTER m. fl.
Ssgr: ASTER-ART30~2. Andersson Lärob. i bot. 3: 113 (1852).
-BLOMMA~20, sbst. ofta oeg. om blomkorg på aster. F. A. Smitt i NF 1: 107 (1875). G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 7: 94 (1883).
-GRUPP~2. Oraklet 220 (1898).
-MÖNSTER~20. Berg Handarb. 189 (1874).
-PLANTA~20, sbst. Lindgren Trädg. 8: 155 (1884).
-RABATT~02. —
-SLÄKTE(T)~20. Asterslägtet, som är ett af de vidlyftigaste för mängden af arter. O. Swartz i Sv. bot. 470 (1812). Billberg Ekon. bot. 3 (1815).
Spoiler title